1 Ko te tangata tū kē, e whai ana i tā tōna ake hiahia,
e ngangau ana ki ngā whakaaro tōtika katoa.
2 Kāhore o te whakaarokore āhuareka ki te mātauranga;
engari kia whakakitea e ia tōna ngākau.
3 I te taenga mai o te tangata kino ka tae mai anō te whakahāwea,
me te tāwai hei hoa mō te whakamā.
4 He wai hōhonu ngā kupu a te māngai o te tangata;
he awa e rere ana te puna o te whakaaro nui.
5 Ehara i te mea pai te whakapai ki te kanohi o te tangata kino,
te whakapeau kē rānei i tā te tangata tika ina whakawā.
6 E uru ana ngā ngutu o te whakaarokore ki te totohe,
e karanga ana tōna māngai ki ngā whiu.
7 Hei huna anō mōna te māngai o te whakaarokore;
ā, ko ōna ngutu hei rore mō tōna wairua.
8 Ānō he kai reka ngā kupu a te kawe kōrero;
tae tonu iho ki ngā wāhi o roto rawa o te kōpū.
9 Ko te tangata anō hoki e māngere ana ki tāna mahi,
hei teina ia ki te tangata maumau.
10 Hei pourewa kaha te ingoa o Ihowā;
rere ana te tangata tika ki reira, ā, ora ake.
11 Ko ngā rawa o te tangata taonga hei pā kaha mōna,
hei pā tiketike ki tōna whakaaro.
12 I mua ake o te whakangaromanga ka whakakake te ngākau o te tangata;
i mua ake anō hoki o te hōnore ko te ngākau pāpaku.
13 Ko te tangata e whakahoki kupu ana i te mea kāhore anō ia i rongo noa,
he mahi wairangi tērā nāna, he hanga whakamā.
14 E whakamanawanui te wairua o te tangata ki tōna mate;
tēnā ko te wairua marū, ko wai e kaha ki tērā?
15 Ka whiwhi te ngākau o te tangata mātau ki te mōhio;
e rapu ana hoki te taringa o ngā whakaaro nui ki te mōhio.
16 Mā te mea tuku noa a te tangata ka wātea ai he wāhi mōna,
ka kawea hoki ia e tērā ki te aroaro o ngā tāngata nunui.
17 Ko te tangata nāna te kupu tuatahi i te whakawā me te mea kei a ia te tika;
nā, ka haere mai tōna hoa, kei te rapu i te tikanga o tāna.
18 Mā te rota e mutu ai ngā tautohe,
ā, ko tērā hei tauārai i waenganui o te hunga kaha.
19 Ko te tuakana, teina rānei, i whakatakariritia, pakeke atu i te pā kaha;
ā, ko aua tū ngangare me he tūtaki tatau nō te whare rangatira.
20 Ka kī te kōpū o te tangata i ngā hua o tōna māngai,
ka mākona ia i ngā hua o ōna ngutu.
21 Ko te mate, ko te ora kei te arero;
ko te hunga e aroha ana ki tērā ka kai i ōna hua.
22 Ko te tangata kua kite i te wahine māna,
kua kite i te mea pai, kua whiwhi hoki ki tā Ihowā whakapai.
23 He īnoi tā te rawakore hanga he taikaha ia
te whakahoki a te tangata taonga.
24 Ko te tangata tini ngā hoa aroha e whai ana i te hē mōna;
tērā anō ia te hoa aroha, nui atu i tō te tuakana, i tō te teina, tōna piri mai.
1 Enslingen följer
sin egen lust,
han går till storms
mot all sund insikt.
2 Ords 12:23, 13:16, Pred 10:3. Dåren frågar inte efter förstånd,
han vill bara uttrycka sina tankar.
3 Ords 11:2. Kommer en gudlös
kommer också förakt,
med skamligheter följer vanära.
4 Ords 10:11, 13:14, 20:5. Orden i människans mun
är som djupa vatten,
vishetens källa
som en flödande bäck.
5 2 Mos 23:2, 3 Mos 19:15, 5 Mos 1:17, 16:19, Ords 17:15, 24:23, 28:21. Det är inte rätt
att ta parti för den skyldige
och vränga rätten
för den oskyldige.
6 Ords 16:28. Dårens läppar kommer med bråk,
hans mun tigger om stryk.
7 2 Sam 1:16, Ords 10:14, 12:13, 13:3, Pred 10:12. Dårens mun är hans fördärv,
hans läppar en snara för hans liv.
8 Ps 55:22, Ords 26:22, Jer 9:8. Baktalarens ord är som läckerbitar,
de tränger ner i människans inre.
9 Ords 10:4, 20:4. Den som är försumlig i sitt arbete
är broder till den som förstör.
10 Ps 31:4, 61:4, 91:2, 144:2, Ords 14:26.Herrens namn är ett starkt torn,
den rättfärdige skyndar dit
och får skydd.
11 Ords 10:15. Den rikes välstånd
är hans fasta borg,
som en hög mur i hans inbillning.
12 Ords 15:33, 16:18, 22:4, 29:23. Hjärtats högmod går före fall,
ödmjukhet föregår ära.
13 Att svara innan man lyssnat
är dårskap och skam.
14 Ords 15:13, 17:22. Mod håller människan uppe18:14Mod håller människan uppeAnnan översättning: "Människans ande håller henne uppe".
under sjukdom,
men vem kan bära ett brutet mod?
15 Den klokes hjärta skaffar kunskap,
och de visas öron söker kunskap.
16 Ords 17:8, 21:14. En gåva öppnar vägen
och för givaren fram inför de stora.
17 Den som först för sin talan har rätt,
tills motparten kommer
och prövar saken.
18 Ords 16:33. Lotten stillar dispyter
och skiljer mellan mäktiga män.
19 En kränkt broder
är svårare att vinna
än en befäst stad,
gräl är som bommar för en borg.
20 Ords 12:13f, 13:2. Av munnens frukt
blir magen mättad,
man mättas av läpparnas skörd.
21 Ords 12:13, 13:3, Matt 12:37. Tungan har makt över död och liv,
de som gärna brukar18:21gärna brukarAndra handskrifter (Septuaginta): "behärskar". den
får äta dess frukt.
22 Ords 19:14, 31:10f. Den som funnit en hustru
har funnit något gott,
han har fått nåd från Herren.
23 Den fattige vädjar om nåd,
den rike svarar med hårda ord.
24 Ords 17:17, Joh 15:13f, Hebr 3:14. Vänner kan slita varandra i stycken,18:24Vänner kan slita varandra i styckenAnnan översättning: "En man med många vänner går det illa".
men det finns en vän
mer trofast än en bror.