1 Ko tā te wahine whakaaro nui he hanga i tōna whare;
ko tā te wahine wairangi, ko ōna ringa hei wāhi iho.
2 Ko te tangata e haere ana i runga i tōna tika, e wehi ana i a Ihowā;
ko te tangata he parori kē ōna ara e whakahāwea ana ki a ia.
3 Kei te māngai o te wairangi he patu whakapehapeha;
mā ngā ngutu ia o te hunga whakaaro nui rātou ka ora ai.
4 Ki te kāhore he kau, ka mā te takotoranga kai;
mā te kaha ia o te kau ka nui ai ngā hua.
5 E kore te kaiwhakaatu pono e teka;
ka puaki ia te teka i te kaiwhakaatu teka.
6 E rapu ana te tangata whakahī i te whakaaro nui, heoi kāhore e kitea e ia;
ki te tangata mātau ia he māmā noa te mātauranga.
7 Haere atu ki te aroaro o te kūware,
ina kāhore e kitea e koe he ngutu mātau ōna.
8 Ko te whakaaro nui o te tangata tūpato, he mātau ki tōna ara;
ko te wairangi o ngā kūware, he tinihanga.
9 Ko tā ngā wairangi he kata ki te hē;
nā, kei te hunga tika te whakaaro pai.
10 E mōhio ana te ngākau ki tōna ake mamae,
e kore anō hoki tōna koa e pikitia e te tangata kē.
11 Ka whakangaromia te whare o te hunga kino;
ka tupu ia te tēneti o te hunga tika.
12 He huarahi anō tērā e tika ana ki tā te tangata titiro,
ko tōna mutunga ia ko ngā huarahi ki te mate.
13 Ahakoa e kata ana, e mamae ana te ngākau;
ā, ko te mutunga o te koa, he pōuri.
14 Ko te tangata i te ngākau tahuri kē, ka mākona i ōna ara ake;
ā, ko te tangata pai ka mākona i tāna ake anō.
15 Ko tā te kūware he whakapono ki ngā kupu katoa;
tēnā ko te tangata tūpato, ka āta titiro ki tāna hīkoi.
16 E wehi ana te tangata whakaaro nui, ka neke atu i te kino;
ko te kūware ia ka whakahī, ka tohe.
17 Ko te tangata riri wawe ka mahi i te wairangi;
ka kinongia anō hoki te tangata i ngā rauhanga kino.
18 He wairangi te whakarerenga iho mō ngā kūware;
ko te tangata tūpato ia ka karaunatia ki te mātauranga.
19 E piko ana te hunga kino ki te aroaro o te hunga pai;
ā, ko te hunga hē ki ngā kūwaha o te tangata tika.
20 E kinongia ana te rawakore e tōna hoa ake nei anō;
he tokomaha ia ngā tāngata e aroha ana ki te tangata taonga.
21 Ko te tangata e whakahāwea ana ki tōna hoa, e hara ana;
ko te tangata ia e atawhai ana ki ngā rawakore, ka hari.
22 He teka ianei e kotiti kē ana ngā kaiwhakatakoto i te kino?
He atawhai ia, he pono, kei ngā kaihanga i te pai.
23 He hua tō ngā māuiuitanga katoa;
tēnā ko te kōrero o ngā ngutu e ahu ana ki te rawakore.
24 Hei karauna mō ngā whakaaro nui ō rātou taonga;
ko te wairangi ia o ngā kūware, he wairangi kau.
25 Ka ora ngā wairua i te kaiwhakaatu pono;
ko te tangata kōrero teka ia e mea ana kia tinihanga.
26 Ū tonu, kaha tonu te whakaaro ina wehi ki a Ihowā;
ka whai rerenga atu anō hoki āna tamariki.
27 He puna ora te wehi ki a Ihowā,
e mahue ai ngā reti o te mate.
28 Mā te nui o te iwi ka whai hōnore ai te kīngi;
mā te kore o te iwi ka taka ai te rangatira.
29 He mātauranga nui tō te tangata manawanui;
ko te tangata riri wawe ia, e whakaneke ake ana ia i te wairangi.
30 He ora ki ngā kikokiko te ngākau ora;
ko te hae ia, he pirau ki ngā wheua.
31 Ko te tangata e tūkino ana i te ware, he tāwai tāna ki tōna Kaihanga;
ko te tangata ia e atawhai ana i te rawakore, e whakahōnore ana i a ia.
32 E uakina iho ana te tangata kino i runga i tōna hē;
ko te tangata tika ia ka whai tūmanakohanga i tōna matenga.
33 Ka noho te whakaaro nui ki te ngākau o te tangata mātau;
engari ko te mea kei te wāhi ki roto o ngā kūware e whakaaturia ana.
34 Mā te tika ka kake ai te iwi;
mā te hara ia ka ingoa kino ai ngā iwi.
35 Ka manako te kīngi ki te pononga mahara;
ā, ka riri ki te tangata i takea ai te whakamā.
1 Ords 12:4, 19:14, 31:10f. Visa kvinnor14:1Visa kvinnorAnnan översättning: "Kvinnors vishet". Jfr kap 9.
bygger upp hemmet,
dårskapen river det
med egna händer.
2 Den som vördar Herren lever ärligt,
den som föraktar honom
går krokiga vägar.
3 I dårens mun är högmodets käpp,
men de visa bevaras
genom sina läppar.
4 Utan dragdjur blir krubban tom,
men oxars kraft ger riklig skörd.
5 Ords 6:19, 12:17, 14:25, 19:15. Ett sant vittne ljuger inte,
ett falskt vittne främjar lögn.
6 Hånaren söker vishet
men finner ingen,
men för den kloke
kommer kunskapen lätt.
7 Ords 23:9. Håll dig borta från dåren,
du finner aldrig förstånd
på hans läppar.
8 Ords 15:14, Ef 5:15. Den klokes vishet
gör att han förstår sin väg,
men dårars oförnuft bedrar.
9 Ords 21:27. Dårarna hånar skuldoffret14:9skuldoffretSkulle rena från skuld och återupprätta gemenskap. Se 3 Mos 6, Jes 53:10.,
men bland de ärliga finns nåd.
10 Hjärtat känner sin egen sorg,
en främling kan inte
dela dess glädje.
11 Job 8:22, Ords 10:30, 11:28, 12:7, 21. De gudlösas hus raseras,
de ärligas boning blomstrar.
12 Ords 16:25, Rom 6:21. En väg kan verka rätt
för en människa,
men till slut leda till döden.
13 Pred 2:1f, 7:4. Även under skratt
kan hjärtat värka,
och glädje kan sluta i sorg.
14 Den avfällige mättas
av sina egna vägar,
och en god man håller sig borta
från honom.14:14håller sig borta från honomAnnan översättning: "av sina".
15 Den okunnige tror varje ord,
den kloke ger akt på sina steg.
16 1 Mos 39:7f, Job 1:1, Ords 28:14. Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren är övermodig och sorglös.
17 Ords 12:16, 16:32, Jak 1:20. En otålig man begår dumheter,
en som gör onda planer
blir hatad.14:17en som gör onda planer blir hatadAndra handskrifter (Septuaginta): "en klok man står ut".
18 De okunniga ärver dårskap,
de kloka blir krönta med kunskap.
19 Upp 3:9. Onda måste buga sig för goda,
gudlösa vid den rättfärdiges portar.
20 Ords 19:4, 7. Den fattige blir avskydd
även av sina närmaste,
men den rike har många vänner.
21 Ps 41:2, Ords 11:12, 19:17. Den som föraktar sin nästa syndar,
lycklig är den som förbarmar sig
över de betryckta.
22 Ps 7:15f, 36:5, Mika 2:1, 2 Tim 1:16f. De som tänker ut ont far vilse,
de som tänker ut gott
får nåd och sanning.
23 Ords 10:4, 12:24, 21:5. Av all möda kommer någon vinst,
tomt prat leder till fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom,
dårarnas dumhet är dumhet.
25 Ords 12:17. Ett sant vittne räddar liv,
den som främjar lögn bedrar.
26 2 Mos 20:6, Ords 18:10, 20:7. Den som vördar Herren
har ett tryggt fäste,
hans barn får där en tillflykt.
27 Ords 10:11, 13:14. Vördnad för Herren
är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28 Talrik skara är kungens ära,
brist på folk blir furstens fördärv.
29 Ords 12:16, 14:17, 15:18, 19:11, 29:22, Kol 3:8. Den som är tålmodig
har gott förstånd,
den som är otålig går långt
i dårskap.
30 Sinnesro ger kroppen liv,
avund är röta i benen.
31 Job 31:15, Ords 17:5, 22:2. Den som förtrycker den fattige
smädar hans Skapare,
den som förbarmar sig
över de behövande ärar honom.
32 Ps 36:13, 73:18f, Ords 6:15. Den gudlöse kommer på fall
genom sin ondska,
den rättfärdige har en tillflykt
vid sin död14:32vid sin dödAndra handskrifter (Septuaginta): "i sin hederlighet"..
33 I den klokes hjärta bor visheten,
bland dårarna blir den uppenbar14:33uppenbarAndra handskrifter (Septuaginta): "inte uppenbar"..
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd är folkens vanära.
35 1 Mos 41:38f. En förståndig tjänare
vinner kungens välvilja,
den som handlar skamligt
drabbas av hans vrede.