1 Nā, i a tātou ka whiwhi nei ki ēnei kupu whakaari, e ōku hoa aroha, tahuri tātou ki te horoi atu i a tātou i ngā mea poke katoa o te kikokiko, o te wairua, me te whai anō ki te tino tapu i runga i te wehi ki te Atua.
2 Manako mai ki a mātou; kāhore ā mātou whakahaere hē ki tētahi, kāhore mātou i kukume i tētahi ki te kino, kāhore ā mātou whakapati i ngā taonga a tētahi. 3 Ehara tāku kupu nei i te mea hei whakatau hē ki a koutou. Kua mea atu nā hoki ahau, kei ō mātou ngākau koutou mō te mate tahi, mō te ora tahi. 4 Nui atu tōku māia ki te kōrero ki a koutou, nui atu tōku whakamanamana mō koutou; kī tonu ahau i te whakamārie, hira ake tōku koa i ō mātou matenga katoa.
5 I tō mātou taenga mai hoki ki Makeronia, kīhai i whai okiokinga tō mātou kikokiko, heoi, mate ana mātou i ngā taha katoa; i waho ko ngā whawhai, i roto ko ngā mataku. 6 Otirā, nā te kaiwhakamārie o te hunga e whakaititia ana, arā nā te Atua, nāna mātou i whakamārie, i a Taituha ka tae mai nei; 7 ehara i te mea nā tōna taenga mai anake, engari, nā te whakamārietanga anō hoki i whakamārietia ai ia e koutou, i tāna kōrerotanga mai ki a mātou i tō koutou hiahia nui, i tō koutou tangi, i tō koutou ngākau nui ki ahau; ā, ka koa rawa ahau.
8 Ahakoa hoki i whakapōuritia koutou e ahau ki tāku pukapuka, kāhore ahau i te mea e hē ana ahau, ahakoa i mahara pērā i mua rā. Kua kite nei hoki ahau nā taua pukapuka koutou i mea kia pōuri, arā, pōuri potopoto nei. 9 E hari ana tēnei ahau, ehara i te mea mō te whakapōuritanga i a koutou, engari, nō te mea i whakapōuritia koutou ā rīpenetā iho. Ko tō koutou pōuri hoki nō tā te Atua, e kore noa iho ai koutou e whai hē i a mātou. 10 E meinga ana hoki e tā te Atua pōuri he rīpenetā e ora ai, he rīpenetā kāhore ōna haku; ko tā te pōuri ia o te ao e mahi ai he mate. 11 Titiro hoki, ko taua mea nei anō, ko tā te Atua whakapōuritanga i a koutou, nā, tāna mahinga nui i roto i a koutou, āe rā, ngā kupu whakatikatika i a koutou, te riri, te wehi, te hiahia, te ngākau nui, te whakapā riri! I ngā mea katoa kua whakakite nui koutou, kāhore ō koutou hara i tēnei mea.
12 Nō reira, ahakoa i tuhituhi ahau ki a koutou, kāhore ahau i tuhituhi atu mō te tangata nāna te hē, mō te tangata rānei ki a ia nei te hē, engari, kia whakakitea ai ki a koutou i te aroaro o te Atua te nui o tō koutou matapopore ki a mātou. 13 Koia mātou i whai mārietanga ai.
Ā, i tō mātou whakamārietanga hira noa ake tō mātou koa i te koa hoki o Taituha, nō te mea kua whakahauoratia tōna wairua e koutou katoa. 14 Mehemea hoki ahau i whakamanamana ki a ia ki tētahi mea a koutou, kāhore ahau i meinga kia whakamā; nō te mea i kōrerotia e mātou ngā mea katoa ki a koutou i runga i te pono, waihoki ko tō mātou whakamanamana, i meinga nei e ahau i te aroaro o Taituha, kua kitea he pono. 15 Ā, hira ake anō hoki tōna ngākau aroha ki a koutou, i a ia e mahara ana ki te ngohengohe o koutou katoa, ki te wehi me te wiri i manako ai koutou ki a ia. 16 E hari ana ahau, nō te mea ka mārama tōku whakaaro ki a koutou ngā mea katoa.
1 1 Joh 3:3. När vi nu har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från allt som befläckar kött och ande7:1allt som befläckar kött och andeAnnan översättning: "alla fläckar från kött och ande". och fullborda vår helgelse i vördnad för Gud.
2 Apg 20:33, 2 Kor 12:15f. Ge oss rum i era hjärtan. Vi har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon och inte utnyttjat någon. 3 2 Kor 6:11f. Det säger jag inte för att fördöma er. Jag har redan sagt att ni har en plats i våra hjärtan så att vi både dör och lever tillsammans. 4 Fil 2:17, Kol 1:24. Jag har stort förtroende för er, jag är mycket stolt över er. Jag är uppfylld av tröst och har glädje i överflöd mitt i all vår nöd.
5 2 Kor 2:13. När vi kom till Makedonien fick vi ingen ro. Vi var trängda på alla sätt, utifrån av konflikter och inifrån av oro. 6 2 Kor 1:3f. Men Gud som tröstar de modlösa tröstade oss genom att Titus kom, 7 och inte bara genom hans ankomst utan också genom trösten han fått hos er. Han berättade för oss om er längtan, er klagan och er iver för mitt bästa, och då gladde jag mig ännu mer.
8 2 Kor 2:4. För även om jag gjorde er sorgsna med mitt brev, så ångrar jag det inte nu. Först ångrade jag mig, för jag såg att brevet gjorde er sorgsna, om än bara för ett tag. 9 Men nu gläder jag mig, inte för att ni blev sorgsna utan för att sorgen har lett till ånger. Ni blev sorgsna så som Gud vill, och därför har ni inte tagit någon skada genom oss. 10 2 Sam 12:13, Matt 27:3f. En sorg efter Guds vilja ger en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död.
11 2 Kor 2:5f. Se vad den här sorgen från Gud har fört med sig hos er: vilken hängivenhet, vilka förklaringar, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! I allt har ni visat er oskyldiga i den här saken. 12 2 Kor 2:9. När jag skrev till er var det alltså inte med tanke på den som gjort orätt eller den som har drabbats, utan för att det skulle bli klart för er inför Gud hur ivrigt ni tar er an vår sak. 13 1 Kor 16:18, 2 Kor 2:13. Det har gett oss tröst.
Utöver den trösten kom den ännu större glädjen över att se Titus så glad. Ni har alla styrkt hans ande. 14 Om jag har berömt er inför honom, så har jag inte behövt skämmas för det. Nej, liksom allt vi har sagt er är sant, så har också vårt beröm inför Titus visat sig vara sant. 15 2 Kor 2:9. Hans hjärta klappar nu ännu varmare för er, när han minns hur ni alla lydde och hur ni tog emot honom med respekt och vördnad. 16 2 Tess 3:4. Jag är glad att jag kan lita på er i allt.