1 E waru ngā tau o Hōhia i tōna kīngitanga, ā, e toru tekau mā tahi ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama. Ā, ko te ingoa o tōna whaea ko Ierira, he tamāhine nā Araia, nō Pohokata. 2 Ā, tika tonu tāna mahi ki te titiro a Ihowā; i haere hoki ia i runga i ngā ara katoa o tōna tupuna o Rāwiri, ā, kīhai i peka ki matau, ki mauī.

3 Nā, i te tekau mā waru o ngā tau o Kīngi Hōhia ka ungā e te kīngi a Hapana tama a Atāria tama a Mehūrāma, te kaituhituhi, ki te whare o Ihowā; i mea ia, 4 "Haere ki a Hirikia ki te tino tohunga, kia huihuia e ia te moni e kawea ana mai ki roto ki te whare o Ihowā, tā ngā kaitiaki o te kūwaha i tango ai i te iwi. 5 Ka hoatu ki ngā ringa o ngā kaimahi o te mahi, o ngā kaitohutohu o te whare o Ihowā; ā, mā rātou e hoatu ki ngā kaimahi o te mahi i te whare o Ihowā, hei hanga mō ngā wāhi pakaru o te whare, 6 ki ngā kāmura, ki ngā kaihanga, ki ngā kaimahi kōhatu; ā, hei hoko i ngā rākau, i ngā kōhatu tārai, hei hanga mō te whare. 7 Otiia kīhai i uiuia ā rātou meatanga i te moni i hoatu nei ki ō rātou ringa; he pono hoki tā rātou mahi."

8 Nā, ka mea a Hirikia tino tohunga ki a Hapana kaituhituhi, "Kua kitea e ahau te Pukapuka o te Ture i te whare o Ihowā." Nā, ka hoatu e Hirikia te pukapuka ki a Hapana, ā, kōrerotia ana e ia. 9 Nā, ka haere a Hapana kaituhituhi ki te kīngi, whakahokia ana te kōrero e ia ki te kīngi, i mea ia: "Kua ringiringihia e āu pononga te moni i kitea ki te whare, ā, hoatu ana ki ngā ringa o ngā kaimahi i te mahi, o ngā kaitohutohu i te whare o Ihowā." 10 Nā, ka whakaatu a Hapana kaituhituhi ki te kīngi, ka mea, "Kua hōmai e Hirikia tohunga he pukapuka ki ahau." Nā, kōrerotia ana e Hapana ki te aroaro o te kīngi.

11 Ā, nō te rongonga o te kīngi i ngā kupu o te Pukapuka o te Ture, ka haea e ia ōna kākahu. 12 Nā, ka whakahau te kīngi ki te tohunga, ki a Hirikia, rātou ko Ahikama tama a Hapana, ko Akaporo tama a Mikaia, ko Hapana kaituhituhi, ko Ahaia tangata a te kīngi, ka mea: 13 "Haere, ui atu ki a Ihowā mōku, mō tēnei iwi, mō Hūrā katoa hoki, he mea nā ngā kupu o tēnei pukapuka kua kitea nei. He nui hoki te riri o Ihowā kua ngiha nei ki a tātou, nō te mea kīhai ō tātou mātua i rongo ki ngā kupu o tēnei pukapuka, kīhai i mahi i ngā mea katoa i tuhituhia hei mea mā tātou."

14 Heoi, haere ana a Hirikia tohunga rātou ko Ahikama, ko Akaporo, ko Hapana, ko Ahaia ki a Hurura, ki te wahine poropiti, wahine a Harumu kaitiaki kākahu, he tama hoki tērā nā Tikiwa tama a Harahaha; i Hiruhārama hoki taua wahine e noho ana, i te wāhi tuarua. Nā, kōrero ana rātou ki a ia.

15 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko te kōrero tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: Mea atu ki te tangata nāna koutou i unga mai ki ahau, 16 ‘Ko tā Ihowā kupu tēnei: Nanā, ka kawea atu e ahau he kino ki runga ki tēnei wāhi, ki runga anō i ōna tāngata, arā ngā kupu katoa o te pukapuka i kōrerotia nā e te kīngi o Hūrā. 17 Mō rātou i whakarere i ahau, i tahu whakakakara ki ngā atua kē, he whakapātaritari hoki i ahau ki ngā mahi katoa a ō rātou ringa; koia i ngiha ai tōku riri ki tēnei wāhi, ā, e kore e tineia.’ 18 Otiia, me kī atu e koutou ki te kīngi o Hūrā nāna nei koutou i unga mai ki te ui ki a Ihowā, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: Nā, mō ngā kupu i rongo nā koe, 19 nā te mea he ngāwari tōu ngākau, ā, kua whakaiti koe i a koe ki te aroaro o Ihowā, i a koe ka rongo nā ki tāku i mea ai mō tēnei wāhi, mō ōna tāngata hoki, kia meinga rātou hei ururua, hei kanga; ā, kua haehae i ōu kākahu, kua tangi ki tōku aroaro; nā, kua rongo anō hoki ahau i a koe, e ai tā Ihowā. 20 Nanā, ka huihuia atu koe e ahau ki ōu mātua, ka huihuia atu anō koe ki tōu tanumanga i runga i te rangimārie, ā, e kore ōu kanohi e kite i ngā kino katoa e kawea mai e ahau ki tēnei wāhi.’ "

Nā, whakahokia ana te kōrero e rātou ki te kīngi.

1 *2 Krön 34:1f, Jos 15:39. Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år*22:1Josia … trettioett årCa 640-609 f Kr. Josia betyder kanske "helad av Herren" eller "Herren ger", och Jedida "älskad" (jfr 2 Sam 12:25). Se även 2 Krön 34-35. i Jerusalem. Hans mor hette Jedida och hon var dotter till Adaja från Boskat. 2 *5 Mos 5:32, Jos 1:7, 2 Kung 18:3. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade i allt på sin fader Davids väg och vek inte av vare sig åt höger eller åt vänster.

3 I sitt artonde regeringsår*22:3I sitt artonde regeringsårCa 622 f Kr. Josia hade redan 628 f Kr börjat rensa ut avgudarna. Även profeterna Jeremia och Sefanja förkunnade mot avgudadyrkan under denna tid. sände kung Josia i väg skrivaren Shafan, son till Asalja, Mesullams son, till Herrens hus och sade: 4 *2 Kung 12:4, 9f. "Gå upp till översteprästen Hilkia*22:4översteprästen HilkiaHans son Asarjas sigill har hittats i Jerusalem (1 Krön 9:11, Esra 7:1). och befall honom att göra i ordning de pengar som har kommit in till Herrens hus och som vakterna vid ingången samlat in från folket. 5 Han ska överlämna dem åt de män som tjänstgör som förvaltare vid Herrens hus, och dessa ska ge dem åt de män som arbetar vid Herrens hus för att rusta upp det som är förfallet på huset, 6 nämligen åt snickarna, byggnadsarbetarna och murarna. Pengarna ska även användas till att köpa in trävirke och huggen sten för att rusta upp huset. 7 Men de ska inte behöva redovisa de pengar de fått, utan de ska få handla på heder och tro."

8 *5 Mos 31:24f, 2 Krön 34:14f. Då sade översteprästen Hilkia till skrivaren Shafan: "Jag har funnit lagboken*22:8funnit lagbokenVid tempelbyggen i Egypten och Mesopotamien gömdes ibland dokument i väggar eller grunder som en slags "tidskapsel" för framtida reparationer. Kanske hade Salomo gjort på samma sätt med Moseböckerna i Jerusalems tempel (1 Kung 5-8). i Herrens hus." Hilkia gav boken åt Shafan och han läste den. 9 Därefter gick sekreteraren Shafan in till kungen och lämnade sin redogörelse till honom. Han sade: "Dina tjänare har tömt ut de pengar som fanns i templet och har överlämnat dem åt de män som tjänstgör som förvaltare vid Herrens hus." 10 Skrivaren Shafan sade också till kungen: "Prästen Hilkia har gett mig en bok." Och Shafan läste den för kungen.

11 När kungen hörde lagbokens ord, rev han sönder sina kläder. 12 Och kungen befallde prästen Hilkia och Ahikam, Shafans son, och Akbor, Mikajas son, och skrivaren Shafan och Asaja, kungens tjänare, och sade: 13 *2 Krön 34:21f. "Gå och fråga Herren för mig och för folket, för hela Juda, om det som står i denna bok som man nu har funnit. För Herrens vrede är stor, och den är upptänd mot oss därför att våra fäder inte har lyssnat till vad som står i denna bok och inte har gjort allt som är föreskrivet oss."

14 Då gick prästen Hilkia och Ahikam, Akbor, Shafan och Asaja till profetissan Hulda, hustru till Shallum, klädkammarvaktaren, som var son till Tikva, Harhas son. Hon bodde i Jerusalem, i Nya staden.*22:14Nya stadenTroligen väster om Davids stad (jfr 2 Krön 32:5 med not). De talade med henne 15 och hon sade då till dem: "Så säger Herren, Israels Gud: Säg till den man som har sänt er till mig: 16 Så säger Herren: Se, över denna plats och över dem som bor här ska jag låta olycka komma, alla de ord som står*22:16alla de ord som stårSe straffdomarna i 5 Mos 28:15f. i den bok som Juda kung har läst. 17 De har övergett mig och tänt offereld åt andra gudar och väckt min vrede genom alla sina händers verk, och därför är min vrede upptänd mot denna plats och ska inte utsläckas.

18 Men till Juda kung, som har sänt er för att fråga Herren, ska ni säga: Så säger Herren, Israels Gud, 19 om de ord som du har hört: Eftersom ditt hjärta blev mjukt och du ödmjukade dig inför Herren när du hörde vad jag har talat mot denna plats och mot dem som bor här, nämligen att de ska bli ett föremål för häpnad och förbannelse, och eftersom du rev sönder dina kläder och grät inför mig, därför har jag också hört dig, säger Herren. 20 *1 Kung 21:29, 2 Kung 23:30, Jes 57:1. Därför vill jag samla dig till dina fäder och du ska samlas till dem i din grav med frid. Dina ögon ska slippa se all den olycka som jag ska låta drabba denna plats." Och de vände tillbaka till kungen med detta svar.