1 Nā, e whitu tekau ngā tama a Āhapa i Hamaria. Nā, ka tuhituhi pukapuka a Iehu, ā, ungā ana e ia kia kawea ki Hamaria ki ngā rangatira o Ietereere, arā ki ngā kaumātua, ā, ki ngā tāngata nāna i atawhai ngā tama a Āhapa. I mea ia, 2 "Nā āianei, i te taenga atu anō o tēnei pukapuka ki a koutou, i te mea kei a koutou nā ngā tama a tō tātou ariki, ā, kei a koutou ngā hāriata me ngā hōiho, me te pā kua oti te taiepa, me ngā mea whawhai; 3 tirohia e koutou te tangata pai, te tangata tika rawa o ngā tama a tō koutou ariki, ka whakanoho i a ia ki te torōna o tōna pāpā, ka whawhai mō te whare o tō koutou ariki."

4 Otiia i tino nui tō rātou wehi, i mea hoki, "Nanā, kīhai ngā kīngi tokorua rā i tū ki tōna aroaro; nā, me pēhea tātou ka tū ai?"

5 Nā, ka unga tāngata te rangatira o te whare, me te rangatira o te pā, ngā kaumātua hoki, me te hunga nāna i atawhai ngā tamariki, ki a Iehu, hei mea, "Ko mātou āu pononga, ā, ka meinga e mātou ngā mea katoa e whakahaua mai e koe. E kore mātou e whakakīngi i tētahi; māu e mea tā tōu kanohi i whakapai ai."

6 Nā, ka tuhituhi pukapuka anō ia ki a rātou, ka mea, "Ki te mea kei ahau koutou, ā, ka rongo koutou ki tōku reo, tangohia ngā upoko o aua tāngata, o ngā tama a tō koutou ariki, ka haere mai ki ahau ki Ietereere i tēnei takiwā āpōpō."

Nā, ko ngā tama a te kīngi, ko tōna whitu tekau tāngata, i ngā tāngata nunui o te pā, nāna rā rātou i whakatuputupu. 7 Nā, i te taenga o taua pukapuka ki a rātou, ka mau rātou ki ngā tama a te kīngi, ā, patua iho, arā te whitu tekau tāngata, whaowhina ana ō rātou upoko ki te kete, ā, tukua ana rātou ki a ia ki Ietereere. 8 Nā, ka tae mai tētahi karere, ka kōrero ki a ia, "Kua kawea mai e rātou ngā upoko o ngā tama a te kīngi."

Anō rā ko ia, "Whakatakotoria kia rua ngā pūranga i te tomokanga o te kūwaha, ā te ata rā anō."

9 Nā, i te ata ka puta ia ki waho, ka tū, ka kōrero ki te iwi katoa, "He tika koutou. Nanā, i whakatupu ahau i te hē mō tōku ariki, ā, patua iho ia e ahau; engari, nā wai ēnei katoa i whakamate? 10 Nā, kia mōhio, e kore e taka ki te whenua tētahi wāhi o te kupu a Ihowā, i kōrero ai a Ihowā mō te whare o Āhapa; kua tutuki hoki i a Ihowā tāna i kōrero ai, nā tāna pononga nā Irāia." 11 Heoi, patua ana e Iehu ngā mōrehu katoa o te whare o Āhapa i Ietereere, āna tāngata rarahi, ōna hoa i matatau ai ia, me āna tohunga; ā, kore noa iho tētahi mōrehu ōna i waiho e ia.

12 Nā, whakatika ana ia, tūria atu ana, ā, haere ana ki Hamaria. Ā, i a ia i te whare kutikuti o ngā hēpara i te ara, 13 ka tūtaki a Iehu ki ngā tēina o Ahatia kīngi o Hūrā, ā, ka mea, "Ko wai koutou?"

Anō rā ko rātou, "He tēina mātou nō Ahatia; ā, e haere ana mātou ki raro, ki te oha ki ngā tama a te kīngi, ki ngā tama hoki a te kuīni."

14 Anō rā ko ia, "Hopukia oratia rātou." Nā, hopukia oratia ana e rātou, ā, patua iho ki te rua i te whare kutikuti hipi, tōna whā tekau mā rua tāngata; kīhai hoki tētahi o rātou i waiho e ia.

15 Nā, i tōna haerenga atu i reira, ka tūpono ia ki a Ionārapa, ki te tama a Rekapa, e haere ana mai ki te whakatau i a ia; heoi ka oha ki a ia, ka mea ki a ia, "Kei te tika rānei tōu ngākau, kei te rite rānei ki tōku ngākau e mea nei ki tōu ngākau?"

Anō rā ko Ionārapa, "Kei te pēnā."

"Ki te mea ko te tikanga tēnā, hōmai tōu ringa ki ahau." Nā, hoatu ana e ia tōna ringa; ā, ka meinga e tērā kia eke ki a ia ki runga ki te hāriata. 16 Nā, ka mea tērā, "Haere mai tāua, kia kite ai koe i tōku ngākau nui ki a Ihowā." Heoi, ka meinga ia kia rere i runga i tōna hāriata.

17 Ā, i tōna taenga ki Hamaria, patua iho e ia te hunga katoa o Āhapa i mahue ki Hamaria, ā poto noa ia i a ia; pērātia ana me tā Ihowā kupu i kōrero ai ki a Irāia.

18 Nā, ka huihuia te iwi katoa e Iehu, ka mea ia ki a rātou, "He iti tā Āhapa mahi ki a Paara; ka nui atu ia tā Iehu mahi ki a ia. 19 Nā, karangatia āianei ki ahau ngā poropiti katoa a Paara, āna tāngata katoa, me āna tohunga katoa; kei ngaro tētahi; he whakahere nui hoki tāku ki a Paara; ko te tangata e ngaro atu ana, e kore e ora." Otiia he mahi mūrere tā Iehu, kia whakangaromia ai e ia ngā tāngata a Paara.

20 Nā, ka mea a Iehu, "Whakatapua he huihui nui ki a Paara." Nā, karangatia ana e rātou. 21 Nā, ka unga tāngata a Iehu puta noa i a Īharaira; ā, haere katoa mai ana ngā tāngata a Paara, kīhai tētahi tangata i mahue, i kore te haere mai. Nā, haere ana rātou ki te whare o Paara, ā, kikī ana te whare o Paara i tētahi pito ki tētahi. 22 Nā, ka mea atu ia ki te kaitiaki kākahu, "Mauria mai he kākahu mō ngā tāngata katoa a Paara." Nā, mauria ana mai e ia he kākahu mō rātou.

23 Nā, haere ana a Iehu rāua ko Ionārapa tama a Rekapa ki te whare o Paara; ā, ka mea atu ia ki ngā tāngata a Paara, "Rapua, tirohia, kei noho ki konei ki a koutou tētahi o ngā tāngata a Ihowā, engari ko ngā tāngata anake a Paara." 24 Nā, haere ana rātou ki te mea i ngā whakahere, i ngā tahunga tinana. Nā, tērā kua whakaritea e Iehu ki waho ētahi tāngata māna, e waru tekau, ā, i mea ia, "Ki te puta tētahi o ngā tāngata i kawea mai nei e ahau ki ō koutou ringa, ko te tangata nāna ia i tuku, ko tōna matenga hei utu mō tō tērā matenga."

25 Nā, i te mutunga o tāna whakahere i te tahunga tinana, ka mea a Iehu ki ngā kaitiaki rātou ko ngā rangatira: "Haere ki roto, patua rātou; kei puta tētahi ki waho." Nā, patua iho e rātou ki te mata o te hoari; ā, makā ana rātou e ngā kaitiaki rātou ko ngā rangatira ki waho, ā, haere ana rātou ki te pā o te whare o Paara. 26 Nā, whakaputaina ana e rātou ngā whakapakoko o te whare o Paara, ā, tahuna ana ki te ahi. 27 I wāhia hoki e rātou te whakapakoko o Paara, i wāhia anō te whare o Paara, ā, meinga ana hei whare paru tae noa ki tēnei rā.

28 Ko te whakamōtītanga tēnei a Iehu i a Paara i roto i a Īharaira. 29 Ko ngā hara ia o Ieropoama tama a Nēpata i hara ai a Īharaira, kīhai ērā i mahue i a Iehu te whai, arā ngā kūao kau kōura i Pētēre, i Rāna.

30 Nā, ka mea a Ihowā ki a Iehu, "Kua pai nei tāu, kua mahia e koe te tika ki tōku aroaro, ā, kua meatia e koe ki te whare o Āhapa rite tonu ki ngā mea katoa i tōku ngākau, nā, e whā ngā whakatupuranga o āu tama e noho ki te torōna o Īharaira."

31 Otiia kīhai a Iehu i aro nui ki te haere i runga i te ture a Ihowā, a te Atua o Īharaira, kīhai i mahue i a ia ngā hara o Ieropoama i hara ai a Īharaira.

32 I aua rā ka tīmata a Ihowā te tapahi i ngā taha o Īharaira; i patua hoki rātou e Hataere i ngā rohe katoa o Īharaira: 33 i Horano atu whaka te rāwhiti, ko te whenua katoa o Kireara, ko ngā Kari, ko ngā Reupeni, ko ngā Mānahi; i Aroere atu, i te awa o Aranona, arā a Kireara, a Pahana.

34 Nā, ko ērā atu meatanga a Iehu me āna mahi katoa, me āna mahi toa katoa, kāhore ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Īharaira?

35 Nā, ka moe a Iehu ki ōna mātua, ā, tanumia iho ki Hamaria. Ā, ko tāna tama, ko Iehoahata te kīngi i muri i a ia. 36 Ā, ko ngā rā i kīngi ai a Iehu ki a Īharaira i Hamaria e rua tekau mā waru ngā tau.

1 Ahab hade sjuttio söner i Samaria. Jehu skrev brev som han sände till Samaria, till ledarna i Jisreel, de äldste och till dem som skulle uppfostra Ahabs söner. Han skrev: 2 "Nu när ni får detta brev, ni som har er herres söner hos er och som har vagnarna och hästarna hos er och dessutom en befäst stad och vapen, 3 utse då den som är bäst och lämpligast av er herres söner och sätt honom på hans fars tron och strid för er herres hus."

4 *2 Kung 9:23f. Men de blev mycket förskräckta och sade: "De två kungarna har ju inte kunnat stå emot honom. Hur skulle då vi kunna göra det?" 5 Överförvaltaren och högste styresmannen i staden, de äldste och de som fostrade kungens söner sände bud till Jehu och lät säga: "Vi är dina tjänare. Allt som du säger till oss vill vi göra. Vi vill inte göra någon till kung. Gör vad du finner för gott."

6 Då skrev han ännu ett brev till dem och där stod: "Om ni står på min sida och vill lyssna till mina ord, så halshugg er herres söner*10:6halshugg er herres sönerEn kuppmakare utplånade ofta alla konkurrerande släktingar (jfr Dom 9:5). Även Ahasjas bröder (vers 13) var kusiner till den dödade kung Joram (8:26). och kom i morgon vid denna tid till mig i Jisreel." De sjuttio kungasönerna bodde hos de ledande i staden och uppfostrades av dem. 7 *Dom 9:5, 2 Kung 11:1. När de fick brevet, tog de kungasönerna och dräpte dem, alla sjuttio, och lade deras huvuden i korgar och sände dem till Jehu i Jisreel. 8 När ett bud kom och berättade för honom att man hade fört dit kungasönernas huvuden, sade han: "Lägg dem till i morgon i två högar vid ingången till porten."

9 På morgonen gick han ut och ställde sig där och sade till allt folket: "Ni är utan skuld. Det är jag som har ordnat sammansvärjningen mot min herre och dödat honom. Men vem har slagit ihjäl alla dessa? 10 *1 Kung 21:19f, 2 Kung 9:8f. Ni ska veta att inget av Herrens ord faller till marken, inget som Herren har talat mot Ahabs hus. Herren har gjort det han har sagt genom sin tjänare Elia." 11 Sedan dödade Jehu alla som fanns kvar av Ahabs hus i Jisreel, även alla hans förnämsta män, hans förtrogna och hans präster. Han lät ingen komma undan.

12 Därefter steg Jehu upp och gav sig i väg till Samaria. Men när han under vägen kom till Bet-Eked-Haroim, 13 *2 Krön 22:8. träffade han på Juda kung Ahasjas bröder. Han frågade dem: "Vilka är ni?" De svarade: "Vi är Ahasjas bröder, och vi är på väg ner för att hälsa på kungasönerna och kungamoderns söner." 14 Han sade: "Grip dem levande!" Då grep de dem levande och dräpte dem vid Bet-Ekeds brunn, alla fyrtiotvå. Han lät ingen av dem bli kvar.

15 *Jer 35:6, Hes 17:18. När han sedan begav sig därifrån träffade han Jonadab, Rekabs son*10:15Rekabs sonRekabiterna var en nomadstam i landet (se Jer 35)., som kom för att möta honom. Han hälsade på honom och sade till honom: "Är du lika uppriktig mot mig som jag är mot dig?" Jonadab svarade: "Ja." "Är det så", sade han, "räck mig då handen!" Han räckte honom handen och lät honom stiga upp till sig i vagnen och han sade: 16 "Följ med mig och se min stora iver för Herren." Så körde man i väg med honom i hans vagn. 17 När han kom till Samaria dödade han alla som var kvar av Ahabs hus i Samaria tills han hade utrotat dem, enligt det ord som Herren hade talat till Elia.

18 *1 Kung 16:31f. Jehu samlade hela folket och sade till dem: "Ahab har tjänat Baal lite, Jehu ska tjäna honom mycket. 19 Kalla hit till mig alla Baals profeter, alla hans tjänare och alla hans präster. Ingen får saknas, för jag planerar ett stort offer åt Baal. Var och en som saknas ska mista livet." Men Jehu gjorde så med list eftersom han ville utrota Baals tjänare. 20 Därefter sade Jehu: "Utlys en helig högtidsförsamling åt Baal." Då utlyste man en sådan. 21 Jehu sände bud över hela Israel och alla Baals tjänare kom, ingen uteblev. De gick in i Baals tempel, som blev fullt från ena änden till den andra. 22 Sedan sade han till föreståndaren för klädkammaren: "Ta fram kläder åt alla Baals tjänare." Och han tog fram kläder åt dem.

23 Därefter gick Jehu in i Baals tempel med Jonadab, Rekabs son. Han sade till Baals tjänare: "Se nu noga efter att det inte finns någon Herrens tjänare här bland er, utan bara sådana som tjänar Baal." 24 De gick in dit för att offra slaktoffer och brännoffer. Men Jehu hade ställt åttio man utanför och sagt: "Om någon av de män som jag nu överlämnar i era händer slipper undan, ska liv ges för liv."

25 *1 Kung 18:40. När man hade offrat brännoffret sade Jehu till livvakterna och officerarna: "Gå in och hugg ner dem. Låt ingen komma ut." Och de slog dem med svärd, och livvakterna och officerarna kastade undan deras kroppar. Sedan gick de in i det inre av Baals tempel 26 *1 Kung 14:23, 2 Kung 11:18. och kastade ut stoderna och brände dem. 27 Själva baalsstoden bröt de ner. De bröt också ner Baals tempel och gjorde det till ett avträde som finns kvar än i dag.

28 Så utrotade Jehu Baal ur Israel. 29 *1 Kung 12:28f. Men han vände sig inte bort från de synder som Jerobeam, Nebats son, hade förlett Israel med, inte från guldkalvarna i Betel och Dan.

30 *2 Kung 15:12.Herren sade till Jehu: "Eftersom du så väl har utfört det som var rätt i mina ögon och gjort allt som jag hade i sinnet mot Ahabs hus, ska dina söner sitta på Israels tron till fjärde led." 31 Men Jehu brydde sig inte om att av hela sitt hjärta följa Herrens, Israels Guds, lag. Han vände sig inte bort från de synder som Jerobeam hade förlett Israel med.

32 *1 Kung 19:17, 2 Kung 8:12, 13:22. Vid denna tid började Herren stycka Israel, för Hasael slog israeliterna*10:32Hasael slog israeliternaFrån 838 f Kr lämnade Assyrien arameerna i fred, vilket gav Hasael utrymme att expandera in i Israel. utefter hela deras gräns. 33 På östra sidan om Jordan intog han hela landet Gilead, gaditernas, rubeniternas och manassiternas land, området från Aroer vid Arnons dalgång, både Gilead och Basan.

34 Vad som mer finns att säga om Jehu, om allt han gjorde och om alla hans bedrifter, det är skrivet i Israels kungars krönika. 35 *2 Kung 13:1. Jehu gick till vila hos sina fäder och man begravde honom i Samaria. Hans son Joahas blev kung efter honom. 36 Den tid Jehu regerade över Israel i Samaria var tjugoåtta år*10:36Jehu … tjugoåtta årCa 841-814 f Kr..