1 Nā, ka karanga a Eriha poropiti ki tētahi o ngā tama a ngā poropiti, ā, ka mea ki a ia, "Whītikiria tōu hope, ka mau i tēnei pounamu hinu i tōu ringa, ka haere ki Rāmoto Kireara. 2 E tae koe ki reira, tirohia atu i reira a Iehu tama a Iehohāpata tama a Nimihi, ka haere koe, ka mea i a ia: Kia whakatika i roto i ōna tuākana, ā, ka mau i a ia ki tētahi rūma i roto. 3 Kātahi ka mau ki te pounamu hinu, ka riringi ki runga ki tōna mātenga, ka mea, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā: Ka oti koe te whakawahi e ahau hei kīngi mō Īharaira.’ Ko reira koe uaki ai i te tatau, ka rere, ā, kaua e whakaroa."

4 Heoi, haere ana taua taitama, arā te taitama, te poropiti, ki Rāmoto Kireara. 5 Ā, nō tōna taenga atu, nā, ko ngā rangatira o te ope e noho ana; ā, ka mea ia, "He kupu tāku ki a koe, e te rangatira."

Anō rā ko Iehu, "Ki a wai koia o mātou katoa?"

Anō rā ko tērā, "Ki a koe, e te rangatira."

6 Nā, whakatika ana ia, ā, haere ana ki roto ki te whare; nā, ringihia ana e tērā te hinu ki tōna mātenga, ā, ka mea ki a ia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: ‘Ka oti koe te whakawahi e ahau hei kīngi mō tā Ihowā iwi, mō Īharaira. 7 Ā, māu e patu te whare o Āhapa, o tōu ariki, kia whai utu ai ahau mō ngā toto o āku pononga, o ngā poropiti, mō ngā toto hoki o ngā pononga katoa a Ihowā, i te ringa o Ietēpere. 8 Ka ngaro hoki te whare katoa o Āhapa; ā, ka hautopea atu e ahau i a Āhapa ngā tamariki tāne katoa, me ngā mea i tūtakina atu, i mahue rānei i roto i a Īharaira. 9 Ā, ka meinga e ahau te whare o Āhapa kia rite ki te whare o Ieropoama tama a Nēpata, ki te whare hoki o Paaha tama a Āhia. 10 Nā, mā ngā kurī e kai a Ietēpere ki te wāhi o Ietereere, ā, kāhore he tangata hei tanu i a ia.’ " Nā, uakina ana e ia te tatau, ā, rere ana.

11 Kātahi a Iehu ka puta mai ki waho, ki ngā pononga a tōna ariki; ā, ka mea tētahi ki a ia, "Kei te pai rānei? He aha tēnei pōauau i haere mai ai ki a koe?"

Anō rā ko ia ki a rātou, "E mōhio ana koutou ki te tangata rā, ki āna kōrero hoki."

12 Anō rā ko rātou, "He teka; kōrerotia mai ki a mātou ināianei."

Nā, ka mea ia, "Koia anō tēnei āna kōrero ki ahau: ‘Ko tā Ihowā kupu tēnei: Ka oti koe te whakawahi e ahau hei kīngi mō Īharaira.’ "

13 Nā, hohoro tonu rātou, ka mau ki tōna kākahu, ki tōna kākahu, whārikitia iho ki raro i a ia, i runga i te arawhata, ā, whakatangihia ana te tētere, me te kī anō, "Ko Iehu te kīngi."

14 Heoi, whakatupuria ana e Iehu tama a Iehohāpata tama a Nimihi he hē mō Iorama. Nā, i puritia e Iorama, e rātou ko Īharaira katoa, a Rāmoto Kireara, he whakaaro ki a Hataere kīngi o Hīria; 15 ko Kīngi Iehorama ia kua hoki ki Ietereere kia rongoātia ōna tūnga i tū ai ia i ngā Hīriani i tāna whawhai ki a Hataere kīngi o Hīria. Nā, ka mea a Iehu, "Mehemea ko tō koutou whakaaro tēnei, nā, kei tukua tētahi ki waho, kei puta atu i te pā, ka haere ka kōrero ki Ietereere." 16 Heoi, eke ana a Iehu ki te hāriata, ā, haere ana ki Ietereere; i reira hoki a Iorama e takoto ana. Ā, ko Ahatia kīngi o Hūrā kua riro ki raro, kia kite i a Iorama.

17 Nā, ko te kaitūtei i runga i te pourewa i Ietereere e tū ana, ā, ka kitea e ia te rōpū a Iehu i a ia e haere mai ana, nā, ka mea, "Kei te kite atu ahau i te ope tāngata."

Nā, ka mea a Iehorama, "Tīkina he tangata eke hōiho, ka ungā ki te whakatūtaki i a rātou, ā, māna e mea atu, ‘He pai rānei?’ "

18 Heoi, haere ana tētahi i runga i te hōiho ki te whakatau i a ia, ā, ka mea: "Ko te kupu tēnei a te kīngi, ‘He pai rānei?’ "

Anō rā ko Iehu, "Hei aha māu te pai? Haere ake ki muri i ahau."

Ā, ka kōrero te kaitūtei, ka mea: "I tae te karere ki a rātou, otiia kāhore anō kia hoki mai."

19 Kātahi ka ungā anō e ia tētahi atu kaieke hōiho, ā, ka tae tērā ki a rātou, ka mea, "Ko te kupu tēnei a te kīngi, ‘He pai rānei?’ "

Anō rā ko Iehu, "Hei aha māu te pai? Huri ake koe ki muri i ahau."

20 Nā, ka kōrero te kaitūtei, ka mea, "I tae ia ki a rātou, heoi kāhore anō kia hoki mai; ā, ko te whiu o te hāriata, rite tonu ki te whiu a Iehu tama a Nimihi; he pōrangi rawa hoki tāna whiu."

21 Nā, ka mea a Iehorama, "Whakanohoia." Nā, whakanohoia ana e rātou tōna hāriata. Ā, ka puta a Iehorama kīngi o Īharaira rāua ko Ahatia kīngi o Hūrā i runga i tōna hāriata, i tōna hāriata, ā, haere ana ki te whakatūtaki i a Iehu, ā, tūtaki ana ki a ia ki te wāhi o Napoto Ietereeri. 22 Nā, i te kitenga o Iehorama i a Iehu, ka mea ia, "He pai rānei, e Iehu?"

Anō rā ko ia, "He pai aha, i te hanga e hua tonu ana ngā moepuku me ngā mahi mākutu a tōu whaea, a Ietēpere?"

23 Nā, ka huri ngā ringa o Iehorama, ā, rere ana, me te karanga anō ki a Ahatia, "He kōpeka, e Ahatia!"

24 Nā, kūmea ana e Iehu tāna kōpere ki tōna kaha katoa, ā, perea ana a Iehorama ki waenga pū o ōna ringa, ā, puta atu ana te pere i tōna ngākau, ā, hinga iho ana ia i roto i tōna hāriata. 25 Kātahi ka mea a Iehu ki a Pirikara, ki tāna rangatira, "Hikitia ake, makā atu ia ki te wāhi o te māra a Napoto Ietereeri; kia mahara hoki, i tō tāua haerenga i runga hōiho i muri i a Āhapa, i tōna pāpā, ka whakapīkaua e Ihowā tēnei pīkaunga ki runga ki a ia: 26 ‘I kitea pūtia e ahau inanahi ngā toto o Napoto, me ngā toto o āna tama, e ai tā Ihowā; ā, ka utua koe e ahau ki tēnei wāhi, e ai tā Ihowā.’ Nā reira, tīkina, makā ia ki taua wāhi whenua, kia rite ki te kupu a Ihowā."

27 Otiia, i te kitenga o Ahatia kīngi o Hūrā i tēnei, rere ana ia nā te ara o te whare kāri. Nā, whāia ana ia e Iehu, ā, i mea tērā, "Patua anō hoki ia i runga i te hāriata." Nā, patua ana ia e rātou i te pikitanga ki Kuru, ki tērā i te taha o Ipereama. Nā, rere ana ia ki Mekiro, ā, mate iho ki reira. 28 Nā, kawea ana ia e āna tāngata i runga i te hāriata ki Hiruhārama, ā, tanumia ana ki tōna urupā, ki ōna mātua i te pā o Rāwiri.

29 Nō te tekau mā tahi o ngā tau o Iorama, tama a Āhapa i kīngi ai a Ahatia ki Hūrā.

30 Nā, i te haerenga o Iehu ki Ietereere, ka rongo a Ietēpere. Nā, ka pania e ia ōna kanohi, ā, ka tino whakapaipaitia tōna māhunga, ā, ka titiro atu ia i te matapihi. 31 Nā, i a Iehu e tomo mai ana i te kūwaha, ka mea tērā, "He rongo mau rānei, e koe, e te Tīmiri, e te kaikōhuru i tōu ariki?"

32 Nā, ka maranga ake tōna mata ki te matapihi, ka mea, "Ko wai tōku? Ko wai rā?" Nā, ka titiro iho ētahi unaka, tokorua, tokotoru, ki a ia. 33 Nā, ka mea ia, "Makā iho ia ki raro." Heoi, makā iho ana e rātou; ā, paratī ana ētahi o ōna toto ki te pakitara, ā, ki runga hoki ki ngā hōiho; ā, takahia ana ia e ia ki raro ki ōna waewae.

34 Nā, haere ana ia ki roto, kei te kai, kei te inu; ā, ka mea ia, "Tēnā tirohia te wahine kua kangā nei, ā, tanumia ia; he tamāhine kīngi hoki ia."

35 Nā, haere ana rātou ki te tanu i a ia; otiia kāhore he wāhi ōna i kitea e rātou, ko te angaanga anake, ko ngā waewae, ko ngā kapu o ōna ringa. 36 Nō reira hoki ana rātou, ā, ka kōrero ki a ia. Ā, ka mea ia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, i kōrerotia rā e tāna pononga, e Irāia Tihipi, i mea rā ia: Hei te wāhi o Ietereere kainga ai e ngā kurī ngā kikokiko o Ietēpere; 37 ā, ka waiho te tinana o Ietēpere hei para hamuti ki runga ki te mate o te pārae i te wāhi o Ietereere; ā, kāhore e kīia, ‘Ko Ietēpere tēnei.’ "

1 Profeten Elisha kallade till sig en av profetlärjungarna och sade till honom: "Spänn bältet om livet och ta med dig den här oljeflaskan och gå till Ramot i Gilead. 2 *1 Kung 19:16. När du har kommit dit, sök då upp Jehu*9:2JehuBetyder "Det är Herren". Han blev kung 841 f Kr. Senare samma år blev han tvungen att frambära tribut till Assyriens kung Shalmaneser III, enligt "den svarta obelisken" som avbildar Jehu knäböjande framför kungen och räknar upp föremål av silver och guld som överlämnades., son till Joshafat, son till Nimshi. Gå in till honom och be honom resa sig upp, där han sitter bland sina bröder, och för in honom i den innersta kammaren. 3 Ta oljeflaskan och häll olja på hans huvud och säg: Så säger Herren: Jag har smort dig till kung*9:3smort dig till kungUttryck för invigning, beskydd och den helige Ande (jfr David i 1 Sam 16:13). över Israel. Öppna sedan dörren och fly utan att dröja."

4 Den unge mannen, profetens tjänare, gav sig i väg till Ramot i Gilead. 5 När han kom dit fick han se härens befälhavare sitta där. Han sade till honom: "Överste, jag har ett ärende till dig." Jehu frågade: "Till vem av oss alla här?" Han svarade: "Till dig, överste." 6 *2 Krön 22:7. Då reste han sig och gick in i huset. Profetlärjungen hällde olja på hans huvud och sade till honom: "Så säger Herren, Israels Gud: Jag har smort dig till kung över Herrens folk, över Israel. 7 *5 Mos 32:35, 43, 1 Kung 18:4, 19:10, 21:2f. Du ska förgöra Ahabs, din herres, hus, för jag ska på Isebel hämnas mina tjänare profeternas blod, ja, alla Herrens tjänares blod. 8 *1 Kung 14:10. Hela Ahabs hus ska utrotas. Jag ska utrota alla av mankön i Ahabs hus, både små och stora i Israel. 9 *1 Kung 14:10f, 15:29, 16:3, 11. Jag ska göra med Ahabs hus, som jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus och som jag gjorde med Bashas, Ahias sons, hus. 10 Hundarna ska äta upp Isebel på Jisreels åkerfält, och ingen ska begrava henne." Därefter öppnade han dörren och flydde.

11 *Jer 29:26f, Hos 9:7. När Jehu kom tillbaka ut till sin herres tjänare, frågade man honom: "Är allt bra? Varför kom den där galningen till dig?" Han svarade dem: "Ni känner ju den mannen och hur han pratar." 12 Men de sade: "Du försöker lura oss. Säg som det är." Då sade han: "Så och så sade han till mig: Så säger Herren: Jag har smort dig till kung över Israel." 13 *Matt 21:8. Då tog var och en av dem genast sin mantel och lade den under honom på trappan. De blåste i hornet och ropade: "Jehu är kung!"

14 Jehu, son till Joshafat, son till Nimshi, anstiftade en sammansvärjning mot Joram. Joram hade legat med hela Israel vid Ramot i Gilead för att försvara det mot kung Hasael av Aram. 15 *2 Kung 8:28f. Men kung Joram hade vänt tillbaka till Jisreel för att läka såren som arameerna hade gett honom under hans strid mot kung Hasael av Aram. Och Jehu sade: "Om ni vill det, så låt inte någon slippa ut ur staden som sedan kan gå och berätta det i Jisreel." 16 Jehu steg upp i sin vagn och for till Jisreel*9:16for till JisreelStaden med Isebels befästa vinterpalats, ca 7 mil väster om Ramot i Gilead., eftersom Joram låg sjuk där och Juda kung Ahasja hade rest dit för att besöka Joram.

17 När väktaren som stod på tornet i Jisreel fick se Jehu komma med sitt följe, sade han: "Jag ser ett följe." Då befallde Joram att man skulle sända en ryttare att möta dem och fråga: Är det fred? 18 Ryttaren red mot Jehu och sade: "Kungen frågar: Är allt bra?" Då svarade Jehu: "Vad har du med det att göra? Vänd om och följ efter mig." Väktaren rapporterade: "Den du skickade i väg har hunnit fram till dem, men han kommer inte tillbaka."

19 Då sände han en annan ryttare. När han hade hunnit fram till dem sade han: "Kungen frågar: Är allt bra?" Jehu svarade: "Vad har du med det att göra? Vänd om och följ efter mig." 20 Väktaren meddelade på nytt: "Han har hunnit fram till dem, men han kommer inte tillbaka. De kör som Jehu, Nimshis son, för han kör som en galning." 21 *1 Kung 21:1, 2 Krön 22:7. Då sade Joram: "Spänn för." Och man spände för hans vagn. Joram, Israels kung, och Ahasja, Juda kung, for ut i var sin vagn. De for för att möta Jehu, och de mötte honom på jisreeliten Nabots åkermark.

22 *1 Kung 16:31, 18:19, Upp 2:20. När Joram fick se Jehu sade han: "Är allt bra, Jehu?" Han svarade: "Hur skulle det kunna vara det så länge som din mor Isebels avgudaväsen och hennes många trolldomskonster finns kvar?" 23 Då vände Joram vagnen och flydde, medan han ropade till Ahasja: "Förräderi, Ahasja!" 24 Men Jehu hade tagit bågen i sin hand och sköt Joram i ryggen så att pilen gick ut genom hjärtat, och han sjönk ner i sin vagn. 25 *1 Kung 21:19, 22:38. Sedan sade han till sin officer Bidkar: "Ta honom och kasta ut honom på jisreeliten Nabots åker. Kom ihåg hur du och jag red bredvid varandra bakom hans far Ahab och hur Herren uttalade följande profetia om honom: 26 Sannerligen, i går såg jag Nabots och hans söners blod, säger Herren. Just på denna åker ska jag vedergälla dig, säger Herren. Så ta honom nu och kasta honom här på åkern enligt Herrens ord."

27 *2 Krön 22:9. När kung Ahasja av Juda såg detta, flydde*9:27flyddeBet-Haggan är nutida Jenin. Jibleam låg 1,5 mil söder om Jisreel. han mot Bet-Haggan. Men Jehu satte efter honom och ropade. "Honom också! Döda honom i vagnen!" Så blev det också i Gurbacken vid Jibleam. Men han flydde till Megiddo och dog där. 28 Sedan förde hans tjänare honom i vagnen till Jerusalem. Man begravde honom i hans grav hos hans fäder i Davids stad.

29 *2 Kung 8:25. Och Ahasja hade blivit kung över Juda i Jorams, Ahabs sons, elfte regeringsår.

30 Så kom Jehu till Jisreel. När Isebel fick höra det, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och såg ut genom fönstret. 31 *1 Kung 16:10, 18. När Jehu kom in genom porten ropade hon: "Är allt bra, du Simri*9:31SimriEn kuppmakare som besegrats av Isebels svärfar 44 år tidigare (1 Kung 16:15f). som mördat din herre?" 32 Han såg upp mot fönstret och sade: "Vem står på min sida? Vem?" Då tittade två eller tre hovmän ner på honom. 33 Han sade: "Kasta ner henne!" De kastade då ner henne, så att hennes blod stänkte på väggen och på hästarna. Och han körde över henne.

34 *1 Kung 16:31, 21:25. Därefter gick Jehu in och åt och drack. Sedan sade han: "Ta rätt på henne, den förbannade, och begrav henne. Hon är ju en kungadotter." 35 Men när de gick för att begrava henne, fann de ingenting annat än huvudskålen, fötterna och händerna kvar av henne. 36 *1 Kung 21:23, 2 Kung 9:10. De vände tillbaka och berättade det för Jehu. Då sade han: "Detta är vad Herren talade genom sin tjänare tishbiten Elia, när han sade: På Jisreels åkerfält ska hundarna äta upp Isebels kött. 37 Isebels döda kropp ska ligga som gödsel på marken på Jisreels åkerfält, så att ingen ska kunna säga: Detta är Isebel."