1 Nō te rua o ngā tau o Ioaha tama a Iehoahata kīngi o Īharaira i kīngi ai a Amatia tama a Ioaha kīngi o Hūrā. 2 E rua tekau mā rima ōna tau i a ia ka kīngi nei, ā, e rua tekau mā iwa ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama. Ko te ingoa hoki o tōna whaea ko Iehoarana, nō Hiruhārama. 3 Ā, he tika tāna mahi ki te titiro a Ihowā, otiia kīhai i rite ki tā tōna tupuna, ki tā Rāwiri. Rite tonu tāna mahi ki ngā mea katoa i mea ai tōna pāpā a Ioaha. 4 Ko ngā wāhi tiketike ia kāhore i whakakāhoretia; i patu whakahere tonu anō te iwi, i tahu whakakakara ki ngā wāhi tiketike.

5 Ā, nō te ūnga o te kīngitanga ki tōna ringa, ka patua e ia āna tāngata, nāna rā i patu te kīngi, tōna pāpā. 6 Ko ngā tamariki ia a ngā kaikōhuru kīhai i whakamatea e ia, kia rite ai ki te mea i tuhituhia ki te Pukapuka o te Ture a Mohi, ki tā Ihowā hoki i whakahau ai, i kī ai, "Kaua e whakamatea ngā mātua mō tā ngā tamariki, kaua anō hoki e whakamatea ngā tamariki mō tā ngā mātua; engari mate iho tēnei, tēnei, mō tōna hara ake."

7 I patua e ia o ngā Ēromi ki te Raorao Tote tekau ngā mano, ā, riro ana i a ia a Hera i te whawhai, ā, huaina iho e ia te ingoa ko Iokoteere, e mau nei ā taea noatia tēnei rā.

8 Kātahi a Amatia ka unga tāngata ki a Iehoaha tama a Iehoahata tama a Iehu kīngi o Īharaira, ka mea, "Haere mai, tāua ka titiro ki a tāua."

9 Nā, ka unga tāngata a Iehoaha kīngi o Īharaira ki a Amatia kīngi o Hūrā, hei mea: "I unga tāngata te tātarāmoa i Repanōna ki te hīta i Repanōna, i mea, ‘Hōmai tāu tamāhine hei wahine mā tāku tama.’ Nā, ko te haerenga atu o tētahi kararehe o te pārae i Repanōna, takahia iho e ia taua tātarāmoa. 10 He tika i patua e koe a Ēroma, ā, hikitia ana koe e tōu ngākau; ko tēnā hei whakapehapeha māu, ka noho i tōu whare. He aha koe ka whakapātaritari ai, hei kino anō mōu, e hinga ai koe, a koe me Hūrā?"

11 Otiia kīhai a Amatia i rongo. Nā, haere ana a Iehoaha kīngi o Īharaira, ā, titiro ana rāua ko Amatia kīngi o Hūrā ki a rāua ki Petehemehe o Hūrā. 12 Nā, ka patua a Hūrā i te aroaro o Īharaira, ā, rere ana ki tōna tēneti, ki tōna tēneti. 13 Nā, ka hopukia a Amatia kīngi o Hūrā tama a Iehoaha, tama a Ahatia, e Iehoaha kīngi o Īharaira ki Petehemehe.

Nā, ka haere tērā ki Hiruhārama, wāhia ana e ia te taiepa o Hiruhārama i te Kūwaha o Ēparaima tae noa ki te Kūwaha o te Koki, e whā rau ngā whatīanga. 14 Tangohia ake hoki e ia te kōura katoa me te hiriwa, me ngā oko katoa i kitea ki te whare o Ihowā, ki ngā taonga o te whare o te kīngi, me ētahi tāngata hei taumau i te āta noho, ā, hoki ana ki Hamaria.

15 Nā, ko ērā atu meatanga i mea ai a Iehoaha me āna mahi toa, me tāna whawhai ki a Amatia kīngi o Hūrā, kāhore ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Īharaira? 16 Nā, ka moe a Iehoaha ki ōna mātua, ā, tanumia ana ki Hamaria ki ngā kīngi o Īharaira; ā, ko tāna tama, ko Ieropoama te kīngi i muri i a ia.

17 Ā, kotahi tekau mā rima ngā tau i ora ai a Amatia tama a Ioaha kīngi o Hūrā i muri i te matenga o Iehoaha tama a Iehoahata kīngi o Īharaira. 18 Nā, ko ērā atu meatanga a Amatia, kāhore ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Hūrā?

19 Nā, ka whakatupu rātou i te hē mōna ki Hiruhārama; ā, rere ana ia ki Rakihi. Otiia, i tonoa e rātou he tāngata ki te whai i a ia ki Rakihi, ā, patua iho ia ki reira. 20 Nā, mauria ana ia i runga hōiho, ā, tanumia ana ki Hiruhārama ki ōna mātua ki te pā o Rāwiri.

21 Nā, ka mau te iwi katoa o Hūrā ki a Atāria, tekau mā ono ōna tau, ā, meinga ana ia e rātou hei kīngi i muri i tōna pāpā, i a Amatia. 22 Nāna Erata i hanga, i whakahoki anō ki a Hūrā, i muri iho ka moe te kīngi ki ōna mātua.

23 Nō te tekau mā rima o ngā tau o Amatia tama a Ioaha kīngi o Hūrā i kīngi ai a Ieropoama tama a Ioaha kīngi o Īharaira ki Hamaria, e whā tekau mā tahi ngā tau i kīngi ai ia. 24 Ā, he kino tāna mahi ki te titiro a Ihowā; kīhai i mahue i a ia tētahi hara o Ieropoama tama a Nēpata i hara ai a Īharaira 25 Nāna i whakahoki te rohe o Īharaira, i te haerenga atu ki Hāmata ā tae noa ki te moana o te Arapaha; i rite ai te kupu a Ihowā, a te Atua o Īharaira, arā tā tāna pononga, tā Hona poropiti tama a Amitai o Katahewhere i kōrero ai.

26 I kite hoki a Ihowā i te tūkinotanga o Īharaira, he kino rawa; kīhai tētahi i tūtakina ki roto, i mahue noa atu rānei, kāhore hoki he kaiwhakaora mō Īharaira. 27 Kīhai hoki a Ihowā i kī kia horoia atu te ingoa o Īharaira i raro i te rangi; engari i meinga e ia kia whakaorangia rātou e te ringa o Ieropoama tama a Ioaha.

28 Nā, ko ērā atu meatanga a Ieropoama me āna mahi katoa, me āna mahi toa, āna whawhai, tāna whakahokinga i Ramahiku, i Hāmata, nō Hūrā rā i mua, ki a Īharaira, kīhai ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Īharaira? 29 Nā, ka moe a Ieropoama ki ōna mātua, ki ngā kīngi o Īharaira; ā, ko tāna tama, ko Hakaraia, te kīngi i muri i a ia.

1 *2 Kung 12:21, 2 Krön 25:1f. I Joashs, Joahas sons, Israels kungs, andra regeringsår blev Amasja, Joashs son, kung i Juda. 2 Han var tjugofem år, när han blev kung, och han regerade tjugonio år*14:1fAmasja … tjugonio årCa 796-767 f Kr. Amasja betyder "Herren är stark". Se även 2 Krön 25. i Jerusalem. Hans mor hette Joaddin*14:2JoaddinBetyder "Herren är underbar" (jfr namnet Eden, 1 Mos 2:10 med not). och var från Jerusalem. 3 *2 Kung 12:2f, 15:3, 34. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men ändå inte som hans fader David. Han gjorde i allt som hans far Joash hade gjort, 4 men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att frambära offer och tända offereld på höjderna.

5 *2 Kung 12:20f. Sedan hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kungen. 6 *5 Mos 24:16, Jer 31:30, Hes 18:20. Men mördarnas barn dödade han inte, som det stod skrivet*14:6som det stod skrivetSe 5 Mos 24:16. i Moses lagbok där Herren befallt: "Föräldrar ska inte dödas för sina barns skull, och barn ska inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en ska dö genom sin egen synd." 7 Han slog edomiterna i Saltdalen, 10 000 man, och intog Sela med vapenmakt och gav det namnet Jokteel, som det heter än i dag.

8 *2 Kung 13:12, 2 Krön 25:17f. Sedan skickade Amasja sändebud till Joash, son till Joahas, son till Jehu, Israels kung, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra." 9 *Dom 9:8f. Men Joash, Israels kung, sände då detta svar till Amasja, Juda kung: "Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: Ge din dotter till hustru åt min son. Men ett vilddjur på Libanon gick fram över törnbusken och trampade ner den. 10 Du har slagit Edom, och ditt hjärta har blivit övermodigt. Men nöj dig med den äran och stanna hemma. Varför utmanar du olyckan? Du kommer att falla och Juda med dig."

11 Men Amasja lyssnade inte till detta. Och Israels kung Joash drog upp, och de drabbade samman med varandra, han och Juda kung Amasja, vid det Bet-Shemesh som hör till Juda. 12 Juda besegrades av Israel och de flydde, var och en till sitt. 13 Och Juda kung Amasja, son till Joash, son till Ahasja, blev tillfångatagen*14:13tillfångatagenTroligen tillfångatogs Amasja 792 f Kr och var fånge fram till Joashs död 782 f Kr. Kronprinsen Asarja fick ta över regeringsmakten i Jerusalem (se vers 21). i Bet-Shemesh av Israels kung Joash. När de kom till Jerusalem bröt han ner ett stycke av Jerusalems mur vid Efraimsporten och därifrån ända till Hörnporten, fyrahundra alnar*14:13fyrahundra alnarCa 200 meter, troligen längs den norra sidan, den mest sårbara.. 14 *1 Kung 14:26, 2 Kung 12:18. Han tog allt guld och silver och alla kärl som fanns i Herrens hus och skatterna i kungapalatset. Han tog även gisslan och vände sedan tillbaka till Samaria.

15 *2 Kung 13:12f. Vad som mer finns att säga om Joash, om det han gjorde, om hans bedrifter och hans krig mot Juda kung Amasja, det är skrivet i Israels kungars krönika. 16 Och Joash gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Samaria hos Israels kungar. Hans son Jerobeam blev kung efter honom.

17 Men Juda kung Amasja, Joashs son, levde i femton år efter att Israels kung Joash, Joahas son, hade dött.

18 Vad som mer finns att säga om Amasja, det är skrivet i Juda kungars krönika. 19 *Jos 10:31, 2 Kung 12:20, 21:23. En sammansvärjning anstiftades mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakish*14:19LakishStor befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.. Men de sände män efter honom till Lakish och dessa dödade honom där. 20 Sedan förde man honom därifrån på hästar, och han blev begravd i Jerusalem hos sina fäder i Davids stad.

21 *2 Kung 15:1f, 2 Krön 16:1f. Allt folket i Juda tog Asarja när han var sexton år*14:21sexton årAsarja började regera 792 f Kr medan hans far Amasja var fånge i nordriket. och gjorde honom till kung i hans far Amasjas ställe. 22 *1 Kung 9:26, 2 Kung 16:6, 2 Krön 8:17. Det var han som byggde upp Elat och lade det åter under Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder.

23 *Hos 1:1, Amos 1:1, 7:9. I Juda kung Amasjas, Joashs sons, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joashs son, kung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år*14:23Jerobeam … fyrtioett årCa 793-753 f Kr, fram till 782 samregent med sin far Joash. Namne med Jerobeam I som bröt loss Nordriket ca 930 f Kr (1 Kung 12). Under hans tid, som präglades av välstånd, profeterade Hosea mot avgudadyrkan och Amos mot sociala orättvisor.. 24 *1 Kung 12:28f, 2 Kung 15:9, 18, 24, 28. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte från någon av de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade fått Israel att synda. 25 *Jona 1:1. Han vann tillbaka*14:25vann tillbakaOmrådet öster om Jordan. Kommenteras i Amos 6:13f. Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet*14:25HedmarkshavetDöda Havet., enligt det ord som Herren, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare profeten Jona*14:25JonaTroligen den Jona som förkunnade i assyriska Nineve, som vid denna tid var inne i en svaghetsperiod (se not till Jona 3:6)., Amittajs son, från Gat-Hahefer.

26 *5 Mos 32:36, 2 Kung 13:4.Herren såg att Israel led svårt betryck. Det var ute med både stora och små, och ingen kom till Israels hjälp. 27 *2 Kung 13:5f.Herren hade inte sagt att han skulle utplåna Israels namn under himlen. Därför räddade han dem genom Jerobeam, Joashs son.

28 *2 Sam 8:6, 1 Kung 11:24, 2 Krön 8:3. Vad som mer finns att säga om Jerobeam, om allt det han gjorde, om hans bedrifter och hans krig och om hur han åt Israel vann tillbaka den del av Damaskus och Hamat som en gång hade tillhört Juda, det är skrivet i Israels kungars krönika. 29 *2 Kung 15:8. Jerobeam gick till vila hos sina fäder, Israels kungar. Hans son Sakarja blev kung efter honom.