1 Nā, ko Naamana, ko te rangatira ope a te kīngi o Hīria, he tangata nui i te aroaro o tōna ariki, e whakanuia ana hoki, nō te mea i waiho ia e Ihowā hei kaihōmai i te wikitōria ki a Hīria. He tangata mārohirohi anō ia, he toa, otiia he repera.

2 Nā, i haere atu ngā torohē a ngā Hīriani, ā, riro pārau ana mai i a rātou tētahi kōtiro iti i te whenua o Īharaira; nā, ka waiho ia hei mahi ki te wahine a Naamana. 3 Nā, ka mea tērā ki tōna rangatira, "Auē! Me i tata tōku ariki ki te poropiti i Hamaria rā! Kātahi anō he kaiwhakaora mō tōna repera."

4 Nā, kua haere tētahi, kua kōrero ki tōna ariki, kua mea, "Anei ngā kōrero a te kōtiro o te whenua o Īharaira." 5 Nā, ka mea te kīngi o Hīria, "Haere mai, haere, me tuku pukapuka ahau ki te kīngi o Īharaira."

Nā, haere ana ia, maua ana hoki i tōna ringa tekau ngā taranata hiriwa, e ono mano ngā hekere kōura, tekau ngā whakarua kākahu. 6 Nā, kawea ana e ia te pukapuka ki te kīngi o Īharaira; ko te kōrero tēnei: "Ka tae atu tēnei pukapuka ki a koe, nā, kua ungā atu e ahau tāku tangata a Naamana ki a koe, kia whakaorangia e koe tōna repera."

7 Ā, i te kōrerotanga a te kīngi o Īharaira i te pukapuka, ka haea e ia ōna kākahu, ka mea, "He atua ianei ahau hei whakamate, hei whakaora, i tono mai ai tēnei tangata ki ahau kia whakaorangia te repera o te tangata?" Nā, kia mōhio koutou, kia kite, e rapu ana ia he take riri ki ahau.

8 Ā, nō te rongonga o Eriha tangata a te Atua kua haea e te kīngi o Īharaira ōna kākahu, nā, ka unga tāngata ia ki te kīngi hei mea: "He aha i haea ai e koe ōu kākahu? Me haere mai ia ki ahau ināianei, ā, ka mōhio ia he poropiti tēnei kei a Īharaira."

9 Heoi, haere ana mai a Naamana, me ana hōiho, me ana hāriata, ā, tū ana i te tatau o te whare o Eriha. 10 Nā, ka ungā he tangata e Eriha ki a ia hei mea, "Haere, kia whitu ngā horoinga ki Horano, ā, ka hoki ōu kikokiko ki a koe, ka mā koe."

11 Otirā, ka riri a Naamana, ka haere, ka mea, "Nanā, i mahara ahau, Tērā ia e puta mai ki ahau, e tū, e karanga ki te ingoa o Ihowā, o tōna Atua, ka whakahaere hoki i tōna ringa ki runga ki te wāhi, ā, ka whakaorangia te repera. 12 Ehara ianei a Apāna, a Pārapara, ngā awa o Ramahiku, i te pai atu i ngā wai katoa o Īharaira? Kaua ianei ahau e horoi ki ērā, kia mā ai ahau?" Heoi, tahuri ana ia, ā, haere riri ana.

13 Nā, ka whakatata mai āna tāngata ka kōrero ki a ia, ka mea, "E tōku pāpā mehemea te poropiti i whai kupu ki a koe kia meatia tētahi mea nui, e kore ianei e meatia e koe? Nā tērā noa ake rānei i a ia ka kī mai ki a koe, ‘Horoi, kia mā ai’?" 14 Kātahi ia ka haere ki raro, ā, ka rukuruku i a ia e whitu ngā rukuhanga ki Horano, pērā me tā te tangata a te Atua i kōrero ai; ā, hoki ana ōna kikokiko, ānō he kikokiko nō te tamaiti nohinohi, ā, kua mā ia.

15 Nā, hoki ana ia ki te tangata a te Atua, a ia me tāna huihui katoa, ā, ka tae, ka tū i mua i a ia; ā, ka mea ia, "Nanā, kātahi ahau ka mōhio, kāhore he Atua i te whenua katoa, kei a Īharaira anake. Nā, tēnā, kia tangohia e koe tētahi manaakitanga a tāu pononga."

16 Anō rā ko tērā, "E ora ana a Ihowā, kei tōna aroaro nei ahau e tū ana, e kore e tangohia e ahau." Nā, tohe ana tērā ki a ia kia tangohia; otiia whakakāhore tonu ia.

17 Anō rā ko Naamana, "Ki te kāhore, kāti me hōmai ki tāu pononga he oneone, kia rite ki te kawenga mā ngā muera e rua; e kore hoki tāu pononga e mea i te tahunga tinana, i te patunga tapu rānei ā muri ake mā ētahi atua kē, engari mā Ihowā. 18 Mā Ihowā e whakarere noa te hara o tāu pononga i tēnei mea; arā, ina haere tōku ariki ki te whare o Rimono ki te koropiko i reira, ā, ka whirinaki mai ia ki tōku ringa, ā, ka koropiko ahau i roto i te whare o Rimono. Ka koropiko ahau i roto i te whare o Rimono, me whakarere noa iho e Ihowā te hara o tēnei mea a tāu pononga."

19 Anō rā ko tērā ki a ia, "Haere mārie."

Nā, mawehe atu ana ia i a ia he wāhi iti nei. 20 Otirā, ka mea a Kehati, te kaimahi a Eriha tangata a te Atua, "Nā, kua āta hanga tōku ariki ki tēnei Naamana Hīriani, kīhai nei i tango i tōna ringa i ngā mea i mauria mai nei e ia; e ora ana a Ihowā, ka oma ahau i muri i a ia, ā, ka tango i tētahi mea i a ia."

21 Heoi, whai ana a Kehati i a Naamana. Ā, nō te kitenga o Naamana i tētahi e whai ana i muri i a ia, ka marere iho ia i te hāriata ki te whakatau i a ia mea, "He pai rānei?"

22 Anō rā ko tērā, "He pai. Nā tōku ariki ahau i unga mai hei mea, ‘Nā, tēnei ētahi taitamariki tokorua kua tae mai ki ahau ināianei nō te whenua pukepuke o Ēparaima, nō ngā tama a ngā poropiti; hoatu koa mā rāua tētahi taranata hiriwa, kia rua hoki ngā whakarua kākahu.’ "

23 Nā, ka mea a Naamana, "Whakaae mai, ka tango kia rua taranata." Nā, tohea ana ia e ia, ā, takaia ana e ia ngā taranata hiriwa e rua ki ngā pēke e rua, me ngā whakarua kākahu e rua, ā, whakawahā ana ki āna tāngata tokorua; ā, nā rāua i mau ki tōna aroaro.

24 Ā, nō tōna taenga ki te puke, ka tangohia mai e ia i ō rāua ringa, ā, whakatakotoria ana ki te whare. Nā, tukua atu ana e ia aua tāngata, ā, haere ana rāua. 25 Otiia haere ana ia ki roto, ā, tū ana i te aroaro o tōna ariki.

Nā, ka mea a Eriha ki a ia, "I haere mai koe i hea, e Kehati?"

Anō rā ko ia, "Kāhore noa iho tāu pononga i te haere."

26 Nā, ka mea ia ki a ia, "Kīhai ianei tōku ngākau i haere tahi me koe, i te tahuritanga mai o taua tangata i runga i tōna hāriata ki te whakatau i a koe? He wā ianei tēnei mō te tango moni, mō te tango kākahu, māra ōriwa, māra wāina, hipi, kau, pononga tāne, pononga wāhine rānei? 27 Nā reira ka piri ki a koe te repera o Naamana, ki tōu uri hoki, ā ake ake."

Nā, haere atu ana ia i tōna aroaro, he repera, mā tonu me te hukarere.

1 Naaman*5:1NaamanBetyder "behaglig". Jesus nämner honom som ett exempel på Guds omsorg om icke-judar (Luk 4:27)., den arameiske kungens högste befälhavare, hade stort anseende hos sin herre och var mycket aktad, eftersom Herren genom honom hade gett seger åt Aram. Han var en modig stridsman men spetälsk*5:1spetälskHebr. saráat används även om andra hudsjukdomar. Se 3 Mos 13-14..

2 Arameerna hade varit ute på plundringståg och fört med sig en ung flicka som fånge från Israels land. Hon kom i tjänst hos Naamans hustru. 3 Flickan sade till sin matmor: "Tänk om min herre vore hos profeten i Samaria! Då skulle han befria honom från hans spetälska." 4 Då gick Naaman och berättade det för sin herre och sade: "Så och så har flickan från Israels land sagt." 5 Kungen i Aram svarade: "Res du dit, så ska jag skicka brev till Israels kung."

Så for Naaman i väg och tog med sig tio talenter silver och 6 000 siklar guld*5:5tio talenter silver och 6 000 siklar guldCa 300 kg silver och 60 kg guld. och dessutom tio högtidsdräkter. 6 Han överlämnade brevet till Israels kung och där stod: "Samtidigt med det här brevet har jag sänt min tjänare Naaman till dig, för att du ska befria honom från hans spetälska." 7 *5 Mos 32:39, 1 Sam 2:6. När Israels kung*5:7Israels kungTroligen Joram (3:1f). hade läst brevet, rev han sönder sina kläder*5:7rev han sönder sina kläderUttryck för sorg och bestörtning (jfr 2:12, 6:30, 11:14). och sade: "Är jag då Gud, så att jag kan döda och göra levande, eftersom han skickar mannen till mig för att jag ska befria honom från hans spetälska? Ni märker och ser hur han söker strid med mig."

8 När gudsmannen Elisha hörde att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, sände han bud till kungen och lät säga: "Varför har du rivit sönder dina kläder? Låt honom komma till mig, så ska han förstå att det finns en profet i Israel." 9 Så kom Naaman med sina hästar och vagnar och stannade vid dörren till Elishas hus*5:9Elishas husKanske i Gilgal (4:38), bara några kilometer väster om floden Jordan.. 10 *Joh 9:7. Då sände Elisha ut ett bud till honom och lät säga: "Gå i väg och tvätta dig sju gånger i Jordan, så ska ditt kött bli friskt igen och du bli ren."

11 Men Naaman blev vred och for sin väg och sade: "Jag trodde att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla Herren sin Guds namn och lyfta sin hand över stället och så ta bort spetälskan. 12 Är inte Damaskus floder Abana*5:12AbanaAndra handskrifter: "Amana", floden i Damaskus som i dag kallas Barada. och Parpar*5:12ParparOkänd flod, troligen Awaj söder om Damaskus. bättre än Israels alla vatten? Kunde jag inte lika gärna tvätta mig i dem för att bli ren?" Så vände han om och for sin väg i vrede.

13 Men hans tjänare gick fram och talade till honom och sade: "Min fader, om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det? Hur mycket mer nu när han bara har sagt till dig: Tvätta dig, så blir du ren!" 14 *Luk 4:27, 5:13. Då for han ner och doppade sig i Jordan sju gånger, så som gudsmannen hade sagt. Och hans kött blev friskt igen som en ung pojkes kött, och han blev ren.

15 Därefter vände han tillbaka till gudsmannen med hela sitt följe och gick in och kom fram till honom och sade: "Nu vet jag att det inte finns någon Gud på hela jorden utom i Israel. Ta nu emot en gåva av din tjänare." 16 Men han svarade: "Så sant Herren lever, han som jag tjänar, jag vill inte ta emot något." Fastän han bad honom om och om igen att ta emot, så ville han inte. 17 Då sade Naaman: "Om du inte vill det, så låt din tjänare få så mycket jord*5:17jordTroligen för att bygga ett altare enligt Herrens bud (se 2 Mos 20:24). som ett par mulåsnor kan bära. För din tjänare vill inte offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar mer, utan bara åt Herren. 18 Men detta må Herren förlåta din tjänare: När min herre går in i Rimmons*5:18RimmonTroligen Rammán, "dundraren", en titel för arameernas stormgud Hadad. tempel för att böja knä där och han då stöder sig vid min hand och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då Herren förlåta din tjänare att jag böjer knä i Rimmons tempel." 19 Elisha sade till honom: "Gå i frid."

Men när Naaman hade lämnat honom och hunnit ett stycke på väg, 20 tänkte Gehasi, gudsmannen Elishas tjänare: Se, min herre har släppt i väg denne Naaman från Aram utan att ta emot vad han hade med sig. Så sant Herren lever, jag ska springa efter honom och försöka få något av honom. 21 Och Gehasi gav sig i väg efter Naaman.

När Naaman såg någon komma springande efter sig, steg han genast ner från vagnen och gick emot honom och sade: "Är allt bra?" 22 Han svarade: "Ja, men min herre har sänt mig och låter säga: Just nu har två unga män, två profetlärjungar, kommit till mig från Efraims bergsbygd. Ge dem en talent*5:22en talentCa 30 kg silver, långt mycket mer än en arbetare tjänar under en livstid. silver och två högtidsdräkter." 23 Naaman svarade: "Var snäll och ta två talenter!" Och han bad honom enträget och knöt in två talenter silver i två säckar och tog fram två högtidsdräkter och lämnade det åt två av sina tjänare, som bar alltsammans framför honom.

24 Men när Gehasi kom upp på höjden*5:24höjdenHebr. ófel, en höjd i en stad (jfr not till Ords 9:3), kanske i Betel eller Samaria., tog han gåvorna ur deras hand och lade dem i förvar i huset. Sedan lät han männen gå sin väg. 25 Därefter gick han och trädde fram inför sin herre. Då frågade Elisha honom: "Varifrån kommer du, Gehasi?" Han svarade: "Din tjänare har inte varit någonstans." 26 Då sade han till honom: "Menar du att jag inte var med i min ande när en man vände om från sin vagn och mötte dig? Är det här en tid att skaffa sig silver och kläder, olivlundar, vingårdar, får och kor, tjänare och tjänarinnor? 27 *2 Mos 4:6, 4 Mos 12:10, 2 Sam 3:29. Naamans spetälska kommer att drabba dig och dina ättlingar för evigt." Så gick Gehasi ut från honom, vit som snö av spetälska.