1 "E ōku tuākana, e ōku mātua, whakarongo ki tēnei kōrero āku ki a koutou." 2 Ā, ka rongo rātou ko te reo Hiperu tāna i kōrero ai ki a rātou, kātahi ka mutu rawa te kīkī.

Ā, ka mea ia: 3 "He Hūrai ahau, i whānau ki Tarahu o Kirikia, i whakatupuria i roto i tēnei pā ki ngā waewae o Kamariere, i āta whakaakona ki te tino tikanga o te ture o ngā mātua, i uaua anō ahau mō te Atua, i pēnā me koutou katoa ināianei. 4 Ā, whakatoia ana e ahau ngā tāngata o tēnei Tikanga, tae ana ki te mate; herea ana e ahau ngā tāne me ngā wāhine, ā, tukua ana ki ngā whare herehere. 5 Mā te tohunga, nui tēnei kōrero āku e whakatika, mā te huihui hoki o ngā kaumātua katoa. I riro mai hoki i ahau ā rātou pukapuka ki ngā tēina, ā, haere ana ahau ki Ramahiku, kia herea, kia ārahina mai hoki te hunga o reira ki Hiruhārama kia whakamamaetia."

6 "Nā, i ahau e haere ana, e whakatata ana ki Ramahiku, i te poutūmārōtanga, ka whiti whakarere mai ki ahau he mārama nui nō te rangi. 7 Ā, hinga ana ahau ki te whenua, ka rangona he reo e mea ana ki ahau, ‘E Haora, e Haora, he aha tāu e whakatoi nei i ahau?’ 8 Nā, ka whakahokia e ahau, ‘Ko wai koe, e te Ariki?’ Ka mea ia ki ahau, ‘Ko Īhu ahau o Nahareta, e whakatoia nei e koe.’ 9 I kite anō ōku hoa i te mārama, otirā kīhai i rongo i te reo ōna i kōrero ki ahau. 10 Ka mea ahau, ‘Me aha ahau, e te Ariki?’ Ka mea te Ariki ki ahau, ‘Whakatika, haere ki Ramahiku; ā, ka kōrerotia ki a koe i reira ngā mea katoa kua whakaritea kia meinga e koe.’ 11 Heoi, i te mea kāhore ahau i kite, nā te korōria hoki o taua mārama, ka ārahina-ā-ringatia ahau e ōku hoa haere, ka tae ki Ramahiku.

12 "Nā, ko tētahi tangata, ko Anania, he tangata karakia, i rite tonu nei ki tā te ture āna mahi, ā, e kōrerotia paitia ana e ngā Hūrai katoa e noho ana i reira, 13 haere mai ana ia ki ahau, ā tū ana i tōku taha, ka mea mai ki ahau, ‘E tōku teina, e Haora, titiro ake!’ Ā, i taua hāora anō ka titiro ahau ki a ia. 14 I mea anō ia, ‘Nā te Atua o ō tātou mātua koe i whiriwhiri, kia mātau ki tāna e pai ai, kia kite i a te Tika, kia rongo hoki i te reo o tōna māngai. 15 Nō te mea ko koe hei kaiwhakaatu māna ki ngā tāngata katoa, mō ngā mea i kite ai, i rongo ai koe. 16 Nā, he aha tāu e whakaroa nei? Whakatika, kia iriiria koe, kia horoia ōu hara, me te karanga anō ki te ingoa o te Ariki.’ "

17 "Ā, nō tōku hokinga mai ki Hiruhārama, i ahau e īnoi ana i roto i te temepara, ka puta te ngākau matakite ki ahau; 18 ā, ka kite ahau i a ia e mea ana mai ki ahau, ‘E āhua, kia hohoro te haere atu i Hiruhārama; e kore hoki rātou e tango i tāu kōrero mōku.’ 19 Nā, ko tāku meatanga, ‘E te Ariki, e mātau ana rātou, he kaiherehere ahau, he kaiwhiu i roto i ngā whare karakia, i te hunga i whakapono ki a koe. 20 Ā, i te whakahekenga o ngā toto o tōu kaiwhakaatu, o Tepene, i reira ahau e tū ana, e whakaae ana, e tiaki ana hoki i ngā kākahu o ōna kaiwhakamate.’ 21 Nā, ko tāna meatanga ki ahau, ‘Haere. Ka ungā hoki koe e ahau ki tawhiti ki ngā tauiwi.’ "

22 Ā, whakarongo ana rātou ki a ia taea noatia tēnei kupu, nā, ka hāmama rātou, ka mea, "Whakamatea atu te korokē nei i runga i te whenua! E kore hoki e pai kia ora ia."

23 Heoi, i a rātou e karanga ana, e rukeruke ana i ō rātou kākahu, e ākiri ana i te puehu ki te rangi. 24 Ka whakahau te rangatira kia kawea ia ki te pā, ka mea kia whiua, kia uia; kia mātau ai ia ki te mea i pēnei ai rātou te karanga ki a ia. 25 Ā, ka oti ia te here e rātou ki ngā here, ka mea a Pāora ki te keneturio e tū ana i reira, "He mea tika rānei kia whiua e koutou te tangata, he tangata nō Rōma, i te mea kāhore anō i mau noa tōna hē?"

26 Ā, nō te rongonga o te keneturio, ka haere, ka kōrero ki te rangatira mano, ka mea, "He aha tāu e mea ai? Nō Rōma hoki te tangata nei."

27 Nā, ka haere mai te rangatira mano, ka mea ki a ia, "Kōrero mai ki ahau, nō Rōma koe?"

Ka mea ia, "Āe."

28 Nā, ka whakahoki te rangatira mano, "Nā te moni nui i whiwhi ai ahau ki tēnei taonga, hei tangata whenua nō Rōma."

Ka mea a Pāora, "Ko ahau i whānau tonu nō Rōma."

29 Nā whakarērea tonutia iho ia e te hunga e mea ana ki te ui ki a ia; i mataku hoki te rangatira mano, tōna rongonga nō Rōma ia, mōna hoki i here i a ia.

30 Nā, i te aonga ake ka mea ia kia mātau ki te tikanga, ki te mea i whakawākia ai ia e ngā Hūrai, ka wewete i ōna here, ka whakahau kia haere mai ngā tohunga nui, me tō rātou rūnanga katoa, ā, ārahina iho ana a Pāora, whakatūria ana ki tō rātou aroaro.

1 *Apg 7:2. "Bröder och fäder! Hör vad jag nu har att säga er till mitt försvar." 2 När de hörde att han talade till dem på hebreiska blev det ännu tystare. Och han fortsatte: 3 *Apg 5:34, Rom 10:2, Gal 1:14. "Jag är jude, född i Tarsus i Kilikien och uppvuxen här i staden. Vid Gamaliels fötter blev jag grundligt undervisad i våra fäders lag, och jag var lika ivrig att tjäna Gud som ni alla är i dag. 4 Jag förföljde den Vägen ända till döds och grep både män och kvinnor och satte dem i fängelse. 5 Det kan översteprästen och hela Stora rådet intyga. Av dem fick jag med mig brev till bröderna*22:5bröderna i DamaskusDvs judarna i den hedniska staden Damaskus. i Damaskus, och jag reste dit för att gripa även dem som fanns där och föra dem till Jerusalem där de skulle få sitt straff.

6 *1 Kor 15:8. Men när jag var på väg och närmade mig Damaskus mitt på dagen, strålade plötsligt ett starkt ljus från himlen omkring mig. 7 Jag föll till marken och hörde en röst som sade till mig: Saul! Saul! Varför förföljer du mig? 8 Jag frågade: Vem är du, Herre? Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer. 9 De som var med mig såg ljuset men uppfattade inte rösten*22:9såg ljuset men uppfattade inte röstenJfr 9:7. Följeslagarna kunde alltså både se ljuset och höra ljud, men inte urskilja Jesu gestalt eller vad han sade. som talade till mig. 10 Jag frågade: Vad ska jag göra, Herre? Herren sade till mig: Res dig och gå in till Damaskus! Där ska du få veta allt som det är bestämt att du ska göra.

11 Men efter strålglansen från ljuset kunde jag inte se, så mina följeslagare tog min hand och ledde mig så att jag kom till Damaskus. 12 *Apg 9:10f. En viss Ananias, en from och lagtrogen man som alla judar i staden talade väl om, 13 kom till mig och ställde sig vid min sida och sade: Saul, min broder, du får tillbaka din syn! I samma ögonblick kunde jag se honom.*22:13kunde jag se honomAnnan översättning: "såg jag upp och kunde se honom".

14 *Apg 3:14. Då sade Ananias: Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och att se den Rättfärdige och höra rösten från hans mun. 15 Du ska vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört. 16 *Apg 2:38. Och nu, vad väntar du på? Res dig och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.

17 *2 Kor 12:2. När jag sedan hade återvänt till Jerusalem och bad i templet, kom jag i hänryckning. 18 Jag såg honom, och han sade till mig: Skynda dig och lämna Jerusalem fort, för här kommer de inte att ta emot ditt vittnesbörd om mig. 19 Jag sade: Herre, de vet ju att jag i den ena synagogan efter den andra lät fängsla och piska dem som trodde på dig. 20 *Apg 7:58, 8:1. Och när ditt vittne*22:20vittneGrek. mártyros (jfr "martyr"). Stefanus blod blev utgjutet, stod jag själv där och samtyckte och vaktade mantlarna åt dem som mördade honom. 21 *Apg 9:15, 13:2, Gal 1:15f. Då sade han till mig: Gå, för jag ska sända dig långt bort till hedningarna."

22 *Apg 21:36. Så långt hade de lyssnat på honom, men nu ropade de högt: "Bort från jorden med den människan! Han borde inte få leva!" 23 De skrek, slet av sig mantlarna och kastade upp damm i luften.

24 Befälhavaren beordrade då att Paulus skulle föras in i fästningen och förhöras under piskrapp*22:24piskrappDen romerska piskan eller gisslet, som var försedd med metall- eller benbitar som slet sönder huden, användes ofta vid förhör av slavar och icke romerska medborgare., så att man fick veta varför de skrek så mot honom. 25 *Apg 16:37. När de hade sträckt ut honom för piskan*22:25för piskanAnnan översättning: "med remmar" (runt händerna inför tortyren)., sade Paulus till officeren som stod där: "Får ni piska en romersk medborgare*22:25romersk medborgareEn sådan var enligt romersk lag skyddad mot tortyr. Enligt Cicero var det ett svårt brott till och med att binda en romersk medborgare (jfr 22:29). som inte ens är dömd för något?"

26 Så snart officeren hörde det, gick han till befälhavaren och berättade det och sade: "Vad är det du tänker göra? Den här mannen är romersk medborgare!" 27 Då gick befälhavaren dit och frågade honom: "Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?" Paulus svarade: "Ja." 28 Befälhavaren sade: "Jag fick betala*22:28fick betalaKejsar Claudius drygade vid denna tid ut statskassan genom att sälja medborgarrättigheter till dem som kunde betala. De nya medborgarna fick lägga sig till med kejsarens släktnamn (jfr 23:26). en stor summa pengar för det medborgarskapet." Paulus svarade: "Men jag är född med det*22:28född med detInvånare i Paulus hemstad Tarsus hade särskilda privilegier, och en del av stadens judar hade dessutom fått romerskt medborgarskap av Marcus Antonius.." 29 De som skulle förhöra honom drog sig genast undan. Även befälhavaren blev förskräckt när han förstod att det var en romersk medborgare som han hade belagt med bojor.

30 Nästa dag ville han få klart besked om vad judarna anklagade Paulus för. Han lät därför ta av honom bojorna och befallde att översteprästerna och hela Stora rådet skulle samlas. Sedan förde han ner Paulus och ställde honom inför dem.