1 I a Aporo i Koriniti, ka puta atu a Pāora nā ngā wāhi o runga, ka tae ki Epeha, ā, tūpono atu ko ētahi ākonga. 2 Ā, ka mea ki a rātou, "I riro rānei te Wairua Tapu i a koutou i tō koutou whakaponotanga?"
Anō rā, ko rātou ki a ia, "Kāhore, kīanō mātou i rongo noa mehemea te Wairua Tapu i hōmai."
3 Ka mea ia ki a rātou, "I iriiria oti koutou ki roto ki te aha?"
Ka mea rātou, "Ki roto ki tā Hoani iriiri."
4 Nā, ka mea a Pāora, "Ko tā Hoani iriiri he iriiri rīpenetā. I mea ia ki te iwi, kia whakapono rātou ki tētahi e haere mai ana i muri i a ia, arā ki a Īhu."
5 Ā, ka rongo rātou i tēnei, ka iriiria i runga i te ingoa o te Ariki, o Īhu. 6 Nā, ka oti te whakapā e Pāora ōna ringa ki runga ki a rātou, ka tae mai te Wairua Tapu ki a rātou; nā, ka kōrerotia e rātou ngā reo, ka poropiti hoki. 7 Ā, ko tō rātou tokomaha kei te tekau mā rua.
8 Nā, ka tomo ia ki te whare karakia, ka kōrero māia atu, e toru ngā marama i kōrerorero ai, i kukume ai ki ngā mea o te rangatiratanga o te Atua. 9 Ā, ka pakeke ētahi, ka whakateka, ka whakahāwea ki taua ritenga i te aroaro o te mano, ka mawehe atu ia i roto i a rātou, ka wehea kētia ngā ākonga, ka kōrerorero i tēnei rā, i tēnei rā, i roto i te kura o Tairanu. 10 Nā, e rua ōna tau i pēnei ai; ā, ka rongo katoa te hunga e noho ana i Āhia, ngā Hūrai, ngā Kariki, i te kupu a te Ariki, a Īhu.
11 Nā, ehara i te merekara noa ake a te Atua i mea ai kia meatia e ngā ringa o Pāora; 12 ina hoki, i te mauranga atu i ngā aikiha me ngā ārai i tōna tinana ki te hunga mate, mutu ake ō rātou mate, ā, puta atu ana ngā wairua kino i roto i a rātou.
13 Kātahi, ka anga ētahi o ngā Hūrai hāereere noa, he hunga pei wairua, ka whakahua i te ingoa o te Ariki, o Īhu ki runga ki ētahi i ngā wairua kino, ka mea, "He whakahua tēnei nā mātou ki a koutou i a Īhu, i tā Pāora e kauwhau nei." 14 Nā, i pērā anō ngā tama tokowhitu a tētahi Hūrai, a Hewa, he tohunga nui ia.
15 Nā, ka whakahoki te wairua kino, ka mea ki a rātou, "E mōhio ana ahau ki a Īhu, e mātau ana ki a Pāora; ko koutou ia, ko wai rā?" 16 Nā, ko te tūpeketanga o te tangata i a ia nei te wairua kino ki a rātou, kua kaha i a rātou, taea ana rātou e ia, nō ka oma tahanga rātou, ka oma mamae atu i taua whare.
17 Ā, ka mōhiotia tēnei e ngā tāngata katoa e noho ana i Epeha, e ngā Hūrai rātou tahi ko ngā Kariki; ā, ka tau te wehi ki a rātou katoa, ā, whakanuia ana te ingoa o te Ariki, o Īhu. 18 Ā, he tokomaha o te hunga whakapono i haere mai, i whāki, i whakakite i ā rātou mahi. 19 He tokomaha anō o te hunga i mahi i ngā mahi tinihanga, i huihui i ā rātou pukapuka, ā, tahuna ana i te aroaro o te katoa. Ā, ka taua ngā utu o aua pukapuka, ka kitea e rima tekau mano hiriwa. 20 Koia anō te nui o te tupu o te kupu a te Atua, te kaha.
21 Ā, nō ka rite ēnei mea, ka mea a Pāora i roto i tōna wairua, kia tika nā Makeronia, nā Akāia, kia haere ki Hiruhārama; i mea ia, "Ka tae ahau ki reira, ko Rōma anō tāku e tiki ai e titiro." 22 Ā, tokorua āna i tono ai ki Makeronia o te hunga e mahi ana ki a ia, ko Tīmoti rāua ko Eratu; ko ia i noho iho i Āhia mō tētahi wā.
23 Nā, i taua wā kīhai i nohinohi te ngangau i puta ake mō taua Ara. 24 Tērā hoki tētahi tangata, ko Rimitiriu te ingoa, he kaimahi hiriwa, nāna nei i hanga ngā temepara hiriwa o Riana, kīhai hoki i nonohi ngā utu i tika mai i tāna mahi ki ngā kaihanga. 25 Nā, ka whakaminea rātou e ia me ērā kaimahi o ngā pērā, ā, ka mea, "E mara mā, e mātau ana koutou, nō tēnei mahi ā tātou rawa. 26 Nā, e kite ana, e rongo ana koutou, ehara i te mea ko Epeha anake, engari he iti te wāhi o Āhia katoa kua mahue nei i tēnei Pāora te kukume, te whakapeau kē i te tini o te tangata, e mea ana ia, ‘Ehara ēnei i te atua, e hangā nei e te ringa.’ 27 Nā, ehara i te mea ko tō tātou nei wāhi anake ka tata te kore noa iho; tērā anō hoki e whakakāhoretia te temepara o te atua nui, o Riana, ā, meāke memeha noa iho tōna nui, e karakiatia nei e Āhia katoa, e te ao."
28 Ā, nō tō rātou rongonga, ā, ka kī i te riri, ka karanga ake, ka mea, "He nui a Riana o ngā Epehi!" 29 Nā, ka tutū te puehu o te pā katoa, ā, ka oti te hopu e rātou a Kaiu rāua ko Aritaku, he hunga nō Makeronia, he hoa haere nō Pāora, nā, kotahi tonu tā rātou kōkiritanga ki te whare mātakitaki. 30 Ā, i a Pāora e mea ana kia tomo ki roto ki te iwi, kīhai ia i tukua e ngā ākonga. 31 Nā, ka unga tāngata mai ētahi o ngā rangatira o Āhia, i pai nei ki a ia, ka mea kia kaua ia e tuku i a ia ki roto ki te whare mātakitaki.
32 Heoi, puta kē te karanga a ētahi, puta kē a ētahi; tino raruraru hoki taua whakaminenga; ko te nuinga kīhai i mātau ki te mea i huihui ai rātou. 33 Nā, ka mauria e rātou a Arēhanara i roto i te hui, nā ngā Hūrai ia i mea kia whakatika atu. Ā, tāwhiri ana te ringa o Arēhanara, i mea hoki kia kōrerotia e ia tā rātou ki te iwi. 34 Heoi, ka mātau rātou he Hūrai ia, kotahi tonu te reo o te katoa ki te karanga, ā tata noa ki te rua ngā hāora, "He nui a Riana o ngā Epehi!"
35 Ā, ka māriri iho te huihui i te kaiwhakawā, ka mea ia, "E ngā Epehi, ko wai te tangata kāhore e mōhio ko te pā o ngā Epehi te kaitiaki temepara o te atua nui, o Riana, o te whakapakoko anō hoki i taka iho i a Hupita? 36 Nā, ka kore nei ēnei mea e taea te whākorekore, heoi, kia āta noho, kaua hoki e hīkaka te mahi. 37 Kua ārahina mai nei hoki e koutou ēnei tāngata ki konei, ehara nei i te hunga tāhae mea tapu, ehara hoki i te hunga kohukohu ki tō tātou atua. 38 Nā, ki te mea he kupu tā Rimitiriu rātou ko ōna hoa mahi mō tētahi tangata, e taea te whakawā, ā, tēnei anō ngā kāwana; mā rātou rātou e whakawā. 39 Nā, ki te mea he mea kē tā koutou e whai nā, waiho mā te rūnanga tika te ritenga. 40 Ko wai hoki ka tohu? Tērā pea tātou e whakawākia mō tēnei ngangautanga o nāianei, kāhore nei ōna take; kāhore hoki he take e tika ai tā tātou kōrero mō tēnei huihui." 41 Ā, nō ka puaki ēnei kupu āna, ka tonoa atu e ia te whakaminenga.
1 Apg 18:21, 24f. Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesos efter att ha rest genom inlandet. Där träffade han några lärjungar, 2 Joh 7:39, Apg 10:44f. och han frågade dem: "Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?" De svarade honom: "Nej, vi har inte ens hört att det finns en helig Ande." 3 Apg 18:25. Han frågade: "Vilket dop blev ni då döpta med?" De svarade: "Med Johannes dop." 4 Matt 3:11, Mark 1:4, Apg 1:5. Paulus sade: "Johannes döpte med omvändelsens dop och sade åt folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga Jesus." 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn, 6 Apg 2:4, 8:17. och när Paulus lade händerna på dem kom den helige Ande över dem och de talade i tungor och profeterade. 7 Tillsammans var det omkring ett dussin män.
8 Apg 17:7. Sedan gick han till synagogan och förkunnade frimodigt under tre månaders tid. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. 9 2 Kor 6:17. Men några förhärdade sig och ville inte tro utan talade illa om Vägen inför hela församlingen. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig och höll sedan samtal varje dag i Tyrannus hörsal. 10 Detta pågick under två års tid19:10under två års tidUnder denna tid i Efesos, före mitten av 50-talet e Kr, skrev Paulus Första Korintierbrevet och gjorde kanske ett kortare besök i Korint (jfr 2 Kor 12:14 med not). så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.
11 Apg 5:12, 14:3. Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer. 12 Apg 5:15. Man tog till och med dukar och plagg som rört vid hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.
13 Matt 8:22, Luk 9:49f. Några kringvandrande judiska andeutdrivare försökte sig också på att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: "Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar!" 14 Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst19:14Skevas, en judisk översteprästIngen sådan överstepräst är känd. Troligen används ordet här i en vidare bemärkelse, kanske om en lokal ledande präst eller en av ledarna för templets tjugofyra prästavdelningar (Luk 1:5)., som gjorde så. 15 Mark 1:34. Men den onda anden svarade dem: "Jesus känner jag, och Paulus vet jag vem det är. Men vilka är ni?" 16 Och mannen med den onda anden kastade sig över dem, övermannade dem alla19:16allaAnnan översättning: "båda". och misshandlade dem så svårt att de flydde ur huset, nakna och blodiga.
17 Apg 2:43. Detta blev känt för alla i Efesos, både judar och greker. Alla greps av fruktan och Herren Jesu namn blev prisat. 18 Många av dem som hade blivit troende kom nu och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19 Åtskilliga av dem som hade utövat magi19:19magiEfesos var känt för sina efésia grámmata, magiska ramsor som bars som amuletter. samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer19:19silverdrakmervar värda ungefär lika mycket som denaren, alltså en enkel arbetares dagslön (Matt 20:2). Böckernas värde motsvarade alltså ca 150 årslöner för enkelt folk.. 20 Jes 55:11, Apg 6:7, 12:24. Så fick ordet framgång genom Herrens kraft och visade sin styrka.
21 Luk 9:51, Apg 20:1, Rom 1:13. När detta var över bestämde sig Paulus i anden19:21andenAnnan översättning: "Anden". för att resa genom Makedonien och Achaia och sedan till Jerusalem. Han sade: "När jag har varit där måste jag också besöka Rom." 22 1 Kor 4:17. Han sände två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus19:22Erastushade varit stadskassör i Korint (Rom 16:23). Hans namn har hittats på en samtida inskription som berättar att han stenlade en gata i Korint på egen bekostnad., till Makedonien och stannade själv kvar en tid i Asien.
23 2 Kor 1:8f. Vid den tiden bröt det ut ett stort upplopp med anledning av Vägen. 24 En silversmed som hette Demetrius tillverkade Artemistempel19:24ArtemistempelDessa miniatyrtempel bars som amuletter mot olyckor. Det stora Artemistemplet i Efesos räknades bland antikens sju underverk. Efesiernas Artemis var en fruktbarhetsgudinna från Orienten och inte identisk med den grekiska jaktgudinnan med samma namn. i silver vilket gav hantverkarna stora inkomster. 25 Nu samlade han dem och även andra som hade liknande arbeten och sade: "Herrar, ni vet att vi har vår rikedom från den här verksamheten. 26 Ps 115:4f, Jer 10:3, Apg 17:29. Men ni både ser och hör hur den där Paulus har fått med sig en mängd människor, inte bara i Efesos utan i nästan hela Asien, med sitt tal om att gudar gjorda av människohand inte skulle vara några gudar. 27 Det är risk att inte bara vårt hantverk får dåligt rykte, utan också att den stora gudinnan Artemis tempel tappar sitt anseende, och att hon som dyrkas av hela Asien och hela världen förlorar sin storhet."
28 När de hörde detta fylldes de av vrede och skrek: "Stor är efesiernas Artemis!" 29 Apg 20:4, 27:2. Hela staden kom i uppror, och folket rusade alla på en gång till teatern19:29teaternAmfiteatern i Efesos, en av de största i den antika världen med ca 25 000 platser, finns bevarad än idag.. De släpade med sig Gaius och Aristarchus, två makedonier som var Paulus följeslagare. 30 Paulus ville gå in till folket men hindrades av lärjungarna. 31 Några rådsherrar19:31rådsherrarOrdagrant "asiarker", medlemmar i provinsen Asiens rådsförsamling. som var hans vänner skickade också bud till honom och bad att han inte skulle ge sig in på teatern. 32 Där skrek några ett, andra något annat. Folkmassan var i uppror, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats.
33 Några ur hopen förklarade för Alexander19:33AlexanderLängre fram uteslöt församlingen i Efesos en kopparsmed vid namn Alexander för irrlära (1 Tim 1:20, 2 Tim 4:14). Det är oklart om detta rör sig om samme man. vad saken gällde, och judarna skickade fram honom. Han gav tecken med handen och ville hålla ett försvarstal inför folket. 34 Men när de märkte att han var jude, ropade de alla i kör i ett par timmar: "Stor är efesiernas Artemis!"
35 Men stadssekreteraren lugnade folket och sade: "Efesier! Finns det någon enda människa som inte vet att efesiernas stad är vårdare av den stora Artemis tempel och hennes bild som fallit från himlen19:35hennes bild som fallit från himlenEn legend som vuxit kring templets avgudastaty, som enligt vissa utläggare kan ha skulpterats från en meteorit.? 36 Ingen kan förneka det, och därför bör ni hålla er lugna och inte göra något förhastat. 37 Ni har dragit hit de här männen som varken har plundrat vårt tempel eller hädat vår gudinna. 38 Om nu Demetrius och hans hantverkare vill väcka åtal mot någon, så finns det domstolar och ståthållare. Där kan de anklaga varandra. 39 Och är det något mer ni vill ta upp, så ska det avgöras i den lagliga folkförsamlingen. 40 Efter det som hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror19:40anklagade för upprorDe romerska myndigheterna var på sin vakt mot allt som liknade upprorsförsök i rikets städer och straffade sådant strängt.. Vi kan ju inte ge något skäl om vi ska stå till svars för det här kaotiska mötet." Med dessa ord upplöste han folksamlingen.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)