1 Nā, i aua rā, i te mea ka tokomaha haere ngā ākonga ka amuamu ngā Hūrai Kariki ki ngā Hiperu, nō te mea i mahue ō rātou pouaru i ngā tūwhanga mea o tēnei rā, o tēnei rā. 2 Kātahi, ka karangatia e te tekau mā rua te mano o ngā ākonga, ka mea, "E kore e pai kia whakarērea e mātou te kupu a te Atua, ā, kia mahi tēpu. 3 Nō reira, e ngā tēina, tirohia mai i roto i a koutou kia tokowhitu ngā tāngata e kōrerotia paitia ana, e kī ana i te Wairua Tapu, i te mātauranga, ā, mā mātou rātou e whakatū ki tēnei mahi. 4 Ko mātou ia ka ū tonu ki te īnoi, ki te mahi i te kupu."

5 Ā, pai katoa te mano ki taua kōrero; nā, whiriwhiria ana e rātou a Tepene, he tangata e kī ana i te whakapono, i te Wairua Tapu, rātou ko Piripi, ko Porokoru, ko Nikanora, ko Timona, ko Paramena, ko Nīkora, he porohiraiti nō Anatioka. 6 Nā, whakatūria ana rātou ki te aroaro o ngā āpōtoro; ka īnoi ērā, ka whakapā i ngā ringa ki runga ki a rātou.

7 Heoi, tupu ana te kupu a te Atua. Tino nui haere ana te tokomaha o ngā ākonga i Hiruhārama; ā, he ope nui o ngā tohunga i tahuri mai ki te whakapono.

8 Ā, ko Tepene, kī tonu i te whakapono, i te mana, nui atu ngā merekara me ngā tohu i meatia e ia i roto i te iwi. 9 Nā, ka whakatika ētahi o te whakaminenga, e kīia nei ko te whakaminenga o ngā Riperetini, ētahi hoki o te whakaminenga o te hunga o Hairini, o te hunga o Arēhānaria, o te hunga hoki o Kirikia, o Āhia, ka totohe ki a Tepene. 10 Otirā, kīhai i taea e rātou te tū atu ki tōna mātauranga me te wairua i kōrero ai ia.

11 Nā, ka whakakīkī rātou i ētahi tāngata hei mea, "I rongo mātou i a ia e kōrero kohukohu ana mō Mohi, mō te Atua anō hoki."

12 Nā, ka tahuri rātou ki te whakaohooho i te iwi, i ngā kaumātua, me ngā karaipi hoki, nā, ka mau ia i a rātou, hopukia ana, kawea atu ana ki te rūnanga. 13 Ā, whakatūria ana e rātou ētahi kaiwhakapae teka, nāna i mea, "Kāhore e mutu te kōrero kino a tēnei tangata mō tēnei kāinga tapu, mō te ture hoki; 14 i rongo hoki mātou ki a ia e mea ana, Mā tēnei Īhu o Nahareta e whakangaro te kāinga nei, e whakaputa kē hoki ngā ritenga i hōmai e Mohi ki a tātou."

15 Ā, ko te hunga katoa e noho ana i te rūnanga, ka titiro pū ki a ia, ka kite i tōna mata, ānō he mata nō te anahera.

1 *Apg 4:35. Vid den tiden, när antalet lärjungar växte, började de grekisktalande judarna klaga på de hebreisktalande över att deras änkor blev bortglömda vid den dagliga matutdelningen.*6:1grekisktalande … hebreisktalandeMånga utlandsfödda judar hade flyttat till den heliga staden (2:5), och som invandrare var de inte lika högt ansedda som hebreisktalande judar (jfr Fil 3:5).2 Då kallade de tolv samman alla lärjungarna och sade: "Det är inte bra om vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. 3 *1 Tim 3:7f. Nej, bröder, utse sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. 4 Själva ska vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst."

5 *Apg 8:5, 26f, 21:8. Alla de församlade gillade förslaget. De valde Stefanus, en man fylld av tro och den helige Ande, och dessutom Filippus, Prokorus, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaus, en proselyt från Antiokia. 6 *Apg 13:3, 1 Tim 4:14. Man förde fram dem inför apostlarna, som bad och lade händerna på dem.

7 *Apg 2:41, 19:20. Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem växte kraftigt. Även en stor grupp präster började lyda tron.

8 *Apg 5:12. Stefanus var fylld av nåd och kraft och gjorde stora tecken och under bland folket. 9 Då kom det fram några från synagogan som kallades "De frigivnas*6:9De frigivnasSynagogans medlemmar hade alltså varit slavar eller fångar i de nämnda länderna men återfått sin frihet. Judar friköpte ofta i solidaritet förslavade landsmän." – folk från Kyrene, Alexandria, Kilikien och Asien*6:9Kyrene, Alexandria, Kilikien och AsienOmråden i nuvarande Libyen, Egypten och Turkiet. – och började diskutera med Stefanus. 10 Men de kunde inte stå emot den vishet och den Ande som här talade.

11 Då intalade de några män att säga: "Vi har hört honom predika hädiska ord mot Mose och Gud!" 12 De hetsade upp folket och de äldste och de skriftlärda och kom sedan och grep honom och förde honom inför Stora rådet. 13 Sedan skickade de fram falska vittnen som sade: "Den där mannen slutar inte att predika mot denna heliga plats och mot lagen! 14 Vi har hört honom säga att Jesus från Nasaret ska bryta ner denna plats och ändra på de seder som Mose har gett oss." 15 Alla som satt i rådet fäste blicken på honom, och de såg att hans ansikte var som en ängels.