1 I puta anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "E te tama a te tangata, anga atu tōu mata ki ngā maunga o Īharaira, ka poropiti ki a rātou, 3 ka mea atu: E ngā maunga o Īharaira, whakarongo ki te kupu a te Ariki, a Ihowā. Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā ki ngā maunga, ki ngā pukepuke, ki ngā awa, ki ngā raorao: Tēnei ahau, ahau nei anō, te kawe nei i te hoari ki runga ki a koutou, ā, ka kore i ahau ō koutou wāhi tiketike. 4 Ka whakaururuatia ā koutou āta, ka tukitukia ā koutou whakapakoko; ā, ka makā e ahau ki mua i ā koutou whakapakoko ō koutou tāngata i whakamatea. 5 Ka takoto anō i ahau ngā tinana o ngā tama a Īharaira ki mua i ā rātou whakapakoko; ka tītaria anō e ahau ō koutou wheua ki ā koutou āta ā taka noa. 6 I ō koutou nohoanga katoa ka ururuatia ngā pā, ka mokemoke anō ngā wāhi tiketike, he mea kia ururuatia ai ā koutou āta, kia mokemoke ai; kia tukitukia ai anō ā koutou whakapakoko, mutu ake tā rātou; ka pōutoa anō ā koutou whakapakoko, kia whakakāhoretia ai hoki ā koutou mahi. 7 Ka hinga anō te parekura i roto i a koutou; ā, ka mōhio koutou ko Ihowā ahau.

8 "Ka toe anō ia i ahau ētahi, kia mawhiti ai ētahi o koutou i te hoari i roto i ngā iwi, ina tītaria atu koutou ki ngā whenua. 9 Nā, ko te hunga o koutou e mawhiti, ka mahara rātou ki ahau i roto i ngā iwi e whakaraua atu ai rātou, ki tāku pākaruhanga i tō rātou ngākau pūremu, kua mawehe atu nei i ahau, me ō rātou kanohi hoki, e haere nei ki te pūremu ki ō rātou whakapakoko; ā, anuanu iho rātou ki a rātou anō mō ngā kino i mahia nei e rātou, mō ā rātou mea whakarihariha katoa. 10 Ka mōhio hoki rātou ko Ihowā ahau; ehara anō tāku i te mea noa iho i tāku kīanga ka mahia tēnei kino ki a rātou.

11 "Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Papaki tōu ringa, takahi iho tōu waewae, me te kī ake anō, Auē te mate mō ngā kino whakarihariha katoa o te whare o Īharaira! Ka hinga hoki rātou i te hoari, i te hemokai, i te mate urutā. 12 Ko te tangata i tawhiti ka mate i te mate urutā; ko te tangata e tata ana ka hinga i te hoari; ko te tangata e toe ana, e whakapaea ana, ka mate i te hemokai. Nā, ka whakapaua e ahau tōku riri ki a rātou. 13 Ā, ka mōhio koutou ko Ihowā ahau, ina takoto ō rātou tāngata i patua i waenganui o ā rātou whakapakoko i tētahi taha o ā rātou āta, i tētahi taha, i runga i ngā pukepuke tiketike katoa, i runga i ngā tihi katoa o ngā maunga, i raro anō i ngā rākau kōuru nui katoa, i raro i ngā oki pūruru katoa i te wāhi i tukua atu ai e rātou te kakara reka ki ā rātou whakapakoko katoa. 14 Ka totoro atu hoki tōku ringa ki a rātou, ā, ka meinga te whenua kia ururua, kia takoto kau, i te koraha e anga ana ki Ripirata, puta noa i ō rātou nohoanga; ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau."

1 Herrens ord kom till mig:

2 *Hes 36:1. "Män­ni­skobarn, vänd ditt ansikte mot Israels berg, profetera mot dem 3 och säg: Ni Israels berg, hör Herren Guds ord: Så säger Herren Gud till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Se, jag, jag själv ska låta svärdet komma över er och förstöra era offerhöjder. 4 *3 Mos 26:40f, Jes 27:9. Era altaren ska förstöras och era solstoder*6:4solstoderAnnan översättning: "rökelsealtaren" (jfr 2 Krön 30:14). smulas sönder, och jag ska låta era slagna falla inför era avgudar. 5 Jag ska låta de döda kropparna av Israels barn ligga inför deras avgudar, och jag ska strö ut era ben runt omkring era altaren. 6 Var ni än bor ska städerna bli öde och offerhöjderna ödelagda. Era altaren ska stå öde och förstörda och era avgudar slås sönder och få ett slut. Era solstoder ska bli nerhuggna och era verk utplånade. 7 Män som slås till döds ska falla mitt ibland er, och ni ska inse att jag är Herren.

8 Men jag ska låta några leva kvar. När ni skingras i länderna ska några av er räddas från svärdet ute bland folken. 9 *3 Mos 26:40f, 4 Mos 15:39, Hes 20:43, 36:31. De av er som räddas ska tänka på mig bland hednafolken där de är i fångenskap, när jag har krossat deras trolösa hjärtan som vikit bort från mig och deras ögon som trolöst såg efter sina avgudar. De ska avsky sig själva för det onda de har gjort med alla sina vidrigheter. 10 Och de ska inse att jag är Herren. Det är inte ett tomt ord att jag ska låta denna olycka komma över dem.

11 *Hes 5:17, 14:21. Så säger Herren Gud: Slå ihop dina händer och stampa med fötterna och ropa ve över alla usla vidrigheter bland Israels folk. Genom svärd, hunger och pest ska de falla. 12 *Hes 5:17, 14:21, 25:6f. Den som är långt borta ska dö av pest, och den som är nära ska falla för svärd, och den som blir kvar och blir bevarad ska dö av hunger. Så ska jag ösa min vrede över dem. 13 *1 Kung 14:23, 2 Kung 16:4, 17:10, Jer 2:20, 3:6, Hos 4:13. Ni ska inse att jag är Herren, när deras slagna män ligger där mitt ibland sina avgudar, runt omkring sina altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla gröna träd och under alla lummiga terebinter, överallt där de lät en ljuvlig doft stiga upp till alla sina avgudar. 14 *Jer 48:22. Jag ska räcka ut min hand mot dem och göra landet, var de än bor, mer öde och tomt än öknen vid Dibla*6:14mer öde och tomt än öknen vid DiblaAnnan översättning: "öde och tomt från öknen ända till Dibla". Negevöknen var landets sydgräns, Dibla kanske ett skrivfel för Ribla, Nebukadnessars högkvarter norr om Damaskus (2 Kung 25:6f).. Då ska de inse att jag är Herren."