1 "Nā, ko koe e te tama a te tangata, poropiti atu ki ngā maunga o Īharaira, mea atu: E ngā maunga o Īharaira, whakarongo ki te kupu a Ihowā. 2 Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nā, kua mea nei te hoariri ki a koutou, ‘Ha! Nā, kua riro mai hoki mō tātou ngā pukepuke onamata!’ 3 Mō reira, poropiti atu, mea atu: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nā, kua meinga nā koutou e rātou kia tū kau, kua horomia i tētahi taha, i tētahi taha, i riro ai koutou mā ngā toenga o ngā iwi, i hāpainga ake ai e ngā ngutu o ngā arero kapetau, i kōrerotia kinotia ai e te iwi. 4 Mō reira, e ngā maunga o Īharaira whakarongo ki te kupu a te Ariki, a Ihowā: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā, ki ngā maunga, ki ngā pukepuke, ki ngā awa, ki ngā awaawa, ki ngā ururua kua takoto kau, ki ngā pā kua mahue, kua riro nei hei pāhuatanga, hei katanga mā ngā toenga o ngā iwi ā tawhio noa. 5 Nā reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: He pono he ahi tōku hae, i ahau i kōrero ai i te hē mō ngā toenga o ngā iwi, mō Ēroma katoa anō; mō tā rātou meatanga i tōku whenua hei kāinga mō rātou, pau katoa te ngākau ki te koa, kino tonu te hinengaro, mō tērā kia peia atu, kia waiho hei taonga pārau.
6 "Nā reira, poropititia te whenua o Īharaira, kī atu ki ngā maunga, ki ngā pukepuke, ki ngā awa, ki ngā awaawa: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nanā, kua kōrero ahau i runga i tōku hae, i tōku weriweri, nō te mea e mau ana ki a koutou te whakamā o ngā tauiwi. 7 Nā reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Kua ara tōku ringa kua mea, He pono, ko ngā iwi i tētahi taha o koutou, i tētahi taha, ka mau ki a rātou tō rātou whakamā.
8 "Ko koutou ia, e ngā maunga o Īharaira, ka wana ō koutou manga, ka whai hua koutou mā tāku iwi, mā Īharaira; ka tata hoki rātou te puta. 9 Nō te mea, nanā, ka aro ahau ki a koutou, ka tahuri ki a koutou, ā, ka ngakia koutou, ka whakatōkia. 10 Ka tini anō i ahau ngā tāngata ki a koutou, te whare katoa o Īharaira, rātou katoa, ā, ka nohoia ngā pā, ka hangā anō ngā ururua. 11 Ka tini anō i ahau ngā tāngata ki a koutou, me ngā kararehe; ā, ka tini rātou, ka hua; ka meinga hoki koutou e ahau kia nohoia, kia pērā me tō mua, ā, ka pai atu tāku e mea ai ki a koutou i tō ō koutou tīmatanga; ā, ka mōhio koutou ko Ihowā ahau. 12 Āe rā, ka meinga koutou e ahau kia hāereerea e te tāngata, e tāku iwi, e Īharaira; ka riro koe i a rātou, ka waiho hoki koe hei kāinga tupu mō rātou, ā, heoi anō matenga o ā rātou tamariki i a koe.
13 "Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nā, kua kōrerotia nei ki a koutou, ‘He kai tāngata koe, e te whenua, e whakamate ana i ngā tamariki a tōu iwi.’ 14 Nā reira e kore koe e kai tāngata ā muri ake nei, e kore anō e hinga i a koe ōu iwi ā muri nei, e ai tā te Ariki, tā Ihowā. 15 Heoi anō āku meatanga kia rangona ki a koe te numinumi i ngā iwi, e kore anō e mau ki a koe i ngā wā i muri te tāwai a ngā iwi; e kore anō koe e mea i ngā waewae o ōu iwi kia tūtuki ā ake ake, e ai tā te Ariki, tā Ihowā."
16 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 17 "E te tama a te tangata, i te nohoanga o te whare o Īharaira i tō rātou oneone, i whakapokea a reira e rātou ki tō rātou ara, ki ā rātou mahi. Ko tō rātou ara i tōku aroaro, rite tonu ki te poke o te wahine e paheke ana. 18 Heoi, ringihia ana e ahau tōku weriweri ki runga ki a rātou, mō te toto i tāhoroa e rātou ki runga ki te whenua, mō ā rātou whakapakoko hoki i whakapokea ai a reira e rātou. 19 Ā, whakamararatia atu ana rātou e ahau ki roto ki ngā iwi, tītaria atu ana ki ngā whenua; rite tonu ki tō rātou ara, ki ā rātou mahi tāku whakarite mō rātou. 20 Ā, i tō rātou taenga ki ngā iwi i haere atu ai rātou, whakanoatia ana e rātou tōku ingoa tapu, i a rātou i kī rā mō rātou, ‘Ko te iwi tēnei a Ihowā, ā, kua puta atu rātou i tōna whenua.’ 21 Otiia, i whai whakaaro ahau ki tōku ingoa tapu i whakanoatia nei e te whare o Īharaira i roto i ngā tauiwi i haere atu ai rātou.
22 "Mō reira kī atu ki te whare o Īharaira: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Ehara i te mea he whakaaro ki a koutou i mahi ai ahau i tēnei, e te whare o Īharaira; engari ki tōku ingoa tapu i whakanoatia nei e koutou i roto i ngā tauiwi i haere atu ai koutou. 23 Ka whakatapua anō e ahau tōku ingoa nui i whakanoatia nei i roto i ngā tauiwi, ko tā koutou rā i whakanoa ai i roto i a rātou; ā, ka mōhio ngā tauiwi ko Ihowā ahau, e ai tā te Ariki, tā Ihowā, ina whakatapua ahau i roto i a koutou i tō rātou aroaro.
24 "Ka tangohia mai hoki koutou e ahau i roto i ngā tauiwi, ka whakaminea i ngā whenua katoa, ka kawea mai anō ki tō koutou oneone. 25 Ka tāuhiuhia anō koutou e ahau ki te wai mā, ā, ka mā koutou. Ka purea koutou e ahau, ā, kore iho ō koutou poke katoa, ā koutou whakapakoko katoa. 26 Ka hoatu anō e ahau he ngākau hou ki a koutou, ka hoatu anō e ahau he wairua hou ki roto ki a koutou; ka tangohia anō e ahau te ngākau kōhatu i roto i ō koutou kikokiko, ā, ka hoatu he ngākau kikokiko ki a koutou. 27 Nā, ka hoatu e ahau tōku wairua ki roto ki a koutou, ā, ka meinga koutou e ahau kia haere i runga i āku tikanga, ka puritia anō e koutou āku ritenga, ka mahia. 28 Ā, ka noho koutou ki te whenua i hoatu e ahau ki ō koutou mātua, ko koutou hoki hei iwi māku, ko ahau hei Atua mō koutou. 29 Ka whakaorangia anō koutou e ahau i ō koutou poke katoa. Ka karangatia hoki e ahau te wīti, ka whakanuia hoki e ahau, e kore anō te hemokai e tukua e ahau ki a koutou. 30 Ā, ka meinga e ahau kia maha ngā hua o te rākau me ngā mau o te māra, ā, heoi anō te tāwai hemokai mō koutou i roto i ngā tauiwi. 31 Kātahi koutou ka mahara ki ō koutou ara kino, ki ā koutou mahi kāhore nei e pai; ā, ka anuanu koutou ki a koutou anō i ō koutou aroaro mō ō koutou kino, mō ā koutou mea whakarihariha hoki. 32 Ehara i te mea he whakaaro ki a koutou i mahi ai ahau i tēnei, e ai tā te Ariki, tā Ihowā, kia mōhio koutou. Kia whakamā koutou, kia numinumi kau ki ō koutou ara, e te whare o Īharaira.
33 "Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: I te rā e purea ai e ahau ō koutou hē katoa, ka meinga e ahau ngā pā kia nohoia, ā, ka hangā ngā ururua. 34 Nā, ko te whenua i takoto kau rā, ka ngakia; he ururua rā hoki i mua ki te titiro a te hunga katoa e tika ana nā reira. 35 Ā, ka kōrerotia, ‘Ko tēnei whenua i takoto kau rā, kua rite ki te kāri o Erene. Nā, ko ngā pā kua ururuatia, ko ērā i takoto kau rā, ko ngā mea pakaru, kua oti te taiepa, e nohoia ana.’ 36 Kātahi ka mōhio ngā iwi kua mahue i tētahi taha o koutou, i tētahi taha, kua hangā e ahau, e Ihowā, ngā wāhi i pakaru, ā, kua whakatōkia e ahau ngā wāhi kua ururuatia. Nāku, nā Ihowā te kupu, māku anō e mahi.
37 "Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Tēnei ake ka uia tēnei ki ahau e te whare o Īharaira, kia meatia ki a rātou; ka tokomaha rātou i ahau, me te mea he kāhui te tangata. 38 Ka rite ki te kāhui mō te whakahere, ki te kāhui o Hiruhārama i ōna hākari nunui; ka pēnā anō ngā pā kua ururuatia, ka kapi i ngā kāhui tāngata; ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau."
1 Hes 6:3. Människobarn, profetera för Israels berg och säg: Ni Israels berg, hör Herrens ord. 2 Hes 25:3, 26:2. Så säger Herren Gud: Eftersom fienden säger om er: ’Ha ha! De urgamla offerhöjderna har nu blivit vår egendom’, 3 därför måste du profetera och säga: Så säger Herren Gud: Eftersom man har ödelagt er och från alla sidor längtar efter att få sluka er, för att ni ska tillfalla de andra folken som deras egendom, och eftersom ni hånas och förtalas av onda människor, 4 5 Mos 11:11, Hes 6:3, 34:28. därför, ni Israels berg, lyssna nu till Herren Guds ord! Så säger Herren Gud till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna, till de öde ruinerna och de övergivna städerna, som har lämnats till rov och hån åt de andra folken runt omkring. 5 Ja, så säger Herren Gud: Sannerligen, i brinnande lidelse har jag talat mot de andra folken och mot hela Edom. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte.
6 Profetera därför om Israels land och säg till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren Gud: Se, i lidelse och i vrede har jag talat, eftersom ni hånas av folken. 7 2 Mos 15:14f, Ps 105:8f. Därför säger Herren Gud så: Jag lyfter min hand och försäkrar: Sannerligen, folken runt omkring er ska själva bli förödmjukade.
8 Men ni, Israels berg, ska åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, och de ska snart komma tillbaka. 9 För jag ska komma till er och jag ska vända mig till er, och ni ska brukas och besås. 10 Jag ska föra samman på er många människor, hela Israels hus. I städerna ska det på nytt bo människor och ruinerna ska byggas upp. 11 Jag ska föra samman på er mängder av människor och boskap, och de ska bli fruktsamma och föröka sig. Jag ska låta er bli bebodda, alldeles som ni förr var. Jag ska göra er ännu mer gott än tidigare. Och ni ska inse att jag är Herren. 12 Jag ska åter låta människor vandra fram över er, nämligen mitt folk Israel. De ska ha er till besittning, och ni ska vara deras arvedel, och ni ska inte mer döda deras barn.
13 Så säger Herren Gud: Eftersom man säger till dig: Du äter människor och har gjort ditt folk barnlöst, 14 därför ska du inte mer få äta människor och inte mer göra ditt folk barnlöst, säger Herren Gud. 15 Jag ska inte mer låta dig höra hån från hednafolken, och du ska inte mer behöva uthärda folkens förakt. Inte heller ska du mer få ditt folk på fall, säger Herren Gud."
16 Herrens ord kom till mig: 17 Jes 64:6. "Människobarn, när Israels folk ännu bodde i sitt land orenade de det genom sitt levnadssätt och sina gärningar. Som en kvinnas orenhet var deras levnadssätt för mig. 18 Då öste jag min vrede över dem på grund av det blod som de spillt över landet, och för att de orenat det med sina avgudar. 19 Jag spred ut dem bland hednafolken, och de skingrades i länderna. Efter deras levnadssätt och deras gärningar dömde jag dem. 20 Jes 52:5f, Jer 33:24, Rom 2:24. Men vart de än kom till hednafolken vanärade de mitt heliga namn. Man sade om dem: ’Detta är Herrens folk, och ändå måste de lämna sitt land.’ 21 Hes 20:9, 44. Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels folk vanärade bland folken dit de kom.
22 Jes 43:22f, Hes 28:25. Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud: Det är inte för er skull jag gör det, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namn som ni har vanärat bland folken dit ni kommit. 23 Ps 126:2, Hes 28:22. Jag vill helga mitt stora namn som blivit vanärat bland folken, därför att ni har vanärat det bland dem, och de ska inse att jag är Herren, säger Herren Gud, när jag visar mig helig bland er inför deras ögon.
24 Jes 43:5f, Hes 37:12, 21. För jag ska hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land. 25 Ps 51:4, 9, Jes 44:3, Sak 13:1. Jag ska stänka rent vatten på er36:25stänka rent vatten på erRituell orenhet renades med isop och reningsvatten (4 Mos 19:18). så att ni blir rena. Jag ska rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. 26 Ps 51:12, Jer 31:33f, 32:39f, Hes 11:19f, 18:31, Hebr 10:16. Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 27 Jag ska låta min Ande komma in i er36:27låta min Ande komma in i erProfetia om Andens uppfyllelse i det nya förbundet (jfr Jer 31:33, Rom 8, Gal 5:16f). och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.
28 Hes 11:20, 14:11, 37:23. Så ska ni få bo i det land som jag gav era fäder, och ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud. 29 3 Mos 25:19, Hos 2:21f, Joel 2:21f. Jag ska frälsa er från all er orenhet. Jag ska kalla fram säden och föröka den och inte längre låta er drabbas av svält. 30 Hes 34:27, Amos 9:13. Jag ska föröka trädens frukt och markens gröda, för att ni inte mer ska förödmjukas bland folken genom svält.
31 Hes 6:9, 16:61, 63, 20:43. Då ska ni tänka på ert onda levnadssätt och era gärningar som inte var goda, och ni ska avsky er själva på grund av era missgärningar och vidrigheter. 32 Men ni ska veta att det inte är för er skull jag gör detta, säger Herren Gud. Ni ska skämmas och blygas för vad ni har gjort, ni av Israels hus.
33 Så säger Herren Gud: När jag har renat er från alla era missgärningar, då ska jag låta städerna bli bebodda, och ruinerna ska byggas upp. 34 Det ödelagda landet ska åter bli brukat i stället för att ligga som en ödemark inför alla som går förbi. 35 1 Mos 2:8f, Jes 51:3. Då ska man säga: Det landet som var ödelagt har nu blivit som Edens lustgård, och städerna som var ödelagda, skövlade och förstörda är nu bebodda och befästa. 36 Ps 126:2, Hes 17:24, Hos 14:5f. Då ska folken som är kvar runt omkring er inse att jag, Herren, åter har byggt upp det som var förstört och på nytt planterat det som var ödelagt. Jag, Herren, har talat det, och jag ska göra det.
37 Så säger Herren Gud: Också detta ska jag låta Israels hus be mig om och göra för dem: Jag ska föröka människorna som en fårhjord. 38 Som de heliga fåren, Jerusalems får vid högtiderna, så ska de hjordar av människor vara som ska fylla de ödelagda städerna. Och de ska inse att jag är Herren."