1 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "Kia anga atu ākuanei tāu tangi, e te tama a te tangata, ki a Tāira; 3 mea atu hoki ki a Tāira: E koe e noho nei i te tapokoranga mai o te moana, ko koe nei te kaihokohoko a ngā iwi ki ngā motu maha: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā:

E Tāira, kua mea nā koe,

‘Ko ahau te mea ātaahua rawa.’

4 Kei waenga moana ōu rohe,

oti rawa koe te whakaataahua e ōu kaihanga.

5 Nō ngā kauri o Heniri

ngā papa katoa i hangā ai ōu kaipuke;

i tīkina anō he hīta i Repanōna

hei hanga rewa māu.

6 Nō ngā oki o Pahana ngā hoe i hangā māu,

ōu taumanu he mea hanga ki te rei,

he mea kua oti te whakanoho

ki te ake o ngā motu o Kitimi.

7 He rīnena pai, he mea whakairo nō Īhipa

te mea i wherahia e koe hei kōmaru mōu,

hei kara māu;

ko te hīpoki mōu, he purū,

he pāpura nō ngā motu o Eriha.

8 Ko āu kaihoe ko ngā tāngata o Hairona, o Arawara;

ko āu kaiurungi ko ngā tāngata whakaaro nui i roto i a koe, e Tāira.

9 I roto ngā kaumātua o Kepara i a koe,

me ngā tāngata whakaaro nui o reira hei kaimono māu.

I a koe ngā kaipuke katoa o te moana,

me ō rātou kaiwhakatere, hei hoko i ōu taonga.

10 "I roto i tōu ope ko Pahia, ko Ruru, ko Putu,

he hōia nāu.

Whakairihia ake ana e rātou te puapua me te pōtae i roto i a koe;

he mea whakahōnore koe nā rātou.

11 I runga i ōu taiepa ngā tāngata o Arawara

me tōu ope anō ā tawhio noa,

i roto i ōu pourewa ngā Kamarimi.

Whakairihia ana e rātou ā rātou whakangungu rākau ki ōu taiepa ā tawhio noa;

oti rawa koe te whakaataahua e rātou.

12 "He kaihokohoko a Tarahihi ki a koe, he nui hoki nō ōu taonga katoa; ko tā rātou i tuku ai i āu hokohokonga he hiriwa, he rino, he tine, he matā.

13 "Ko Iawana, ko Tūpara, ko Meheke, he kaihokohoko rātou nāu; ko tā rātou i tuku ai i ōu kāinga hoko, he tāngata, he oko parāhi.

14 "Ko ngā tāngata o te whare o Tokārama, ko tā rātou i tuku ai i āu hokohokonga he hōiho, he hōiho nō te whawhai, he muera.

15 "He kaihokohoko nāu ngā tāngata o Rerana; he maha ngā motu i hokohokona ai ngā taonga e koe. Kawea mai ana e rātou hei whakawhiti ki a koe, he haona rei, he eponi.

16 "He kaihokohoko nāu a Hīria, i te nui hoki o ngā mahi a ōu ringa; ko tā rātou i tuku ai mō āu taonga he emerara, he pāpura, he mea whakairo, he rīnena pai, he kaoa, he rupi.

17 "Ko Hūrā, ko te whenua o Īharaira ko rātou āu kaihokohoko. Ko tā rātou i tuku ai i ōu kāinga hoko he wīti nō Miniti, he panaka, he honi, he hinu, he pama.

18 "He kaihokohoko nāu a Ramahiku he nui nō ngā mahi a ōu ringa, he nui nō ngā taonga katoa; ko tā rātou, he wāina nō Herepono, he huruhuru hipi mā.

19 "I tuku taonga a Rāna, a Iawana, he miro huruhuru, i roto i āu hokohokonga. I āu taonga hokohoko ko te rino kua oti te mahi, ko te kahia, ko te kākaho kakara.

20 "Ko Rerana tāu kaihokohoko i ngā kākahu utu nui mō ngā hāriata.

21 "Ko Arāpia, ko ngā rangatira katoa o Kerara, i hokohokona ō rātou taonga e koe, ngā reme, ngā hipi toa, ngā koati. Ko ngā mea ēnā i hokohoko ai rātou ki a koe.

22 "Ko ngā kaihokohoko o Hēpā, o Rāma, he kaihokohoko anō rātou nāu; ko tā rātou i tuku ai i āu hokohokonga ko ngā mea pai rawa o ngā kīnaki reka katoa, ko ngā kōhatu utu nui katoa, ko te kōura.

23 "Ko Harana, ko Kane, ko Erene, ko ngā kaihokohoko o Hēpā, ko Ahuru, ko Kirimara, he kaihokohoko nāu. 24 Ko rātou hei hoko i ngā mea pai rawa ki a koe, i ngā kākahu purū, i te mea whakairo, i ngā pouaka kākahu pai, he mea paihere ki te aho, he hīta, i roto i ōu taonga hoko.

25 Ko ngā kaipuke o Tarahihi

ngā waka harihari i ōu taonga.

Ā, ka whakakīia koe, ka meinga kia nui rawa

tōu korōria i waenga moana.

26 I kawea koe e ōu kaihoe

ki ngā wai maha;

i pākarua koe e te hau marangai

ki waenga moana.

27 Ko ōu taonga, ko āu hokohokonga, ko āu whakawhitiwhitinga,

ko āu kaiwhakatere kaipuke, ko āu kaiurungi, ko āu kaimono,

me ngā kaiwhakawhitiwhiti i āu taonga,

me āu hōia katoa i roto i a koe,

i roto anō i tōu hui katoa i waenganui i a koe,

ka taka rātou ki waenga moana i te rā e hinga ai koe.

28 Ka ngateri a waho o te pā i te ngangau,

i te hāmama o āu kaiurungi.

29 Nā, ko ngā kaihāpai hoe katoa,

ko ngā kaiwhakatere, ko ngā kaiurungi katoa o te moana,

ka mahuta mai i runga i ō rātou kaipuke,

ka tū ki te tuawhenua,

30 ā, ka meinga e rātou tō rātou reo mōu kia rangona,

tīwerawera ana tā rātou tangi,

ka opehia anō e rātou he puehu ki ō rātou māhunga,

ka takaoriori ki te pungarehu.

31 Moremore rawa rātou i te whakaaro ki a koe,

he kākahu taratara te whītiki,

mamae rawa te ngākau,

tīwerawera te tangi e tangi ai rātou ki a koe.

32 I a rātou anō e tangi ana,

ka maranga tā rātou tangi apakura mōu,

ā, ka uhunga rātou ki a koe, ka mea,

‘Ko tēhea pā i rite ki Tāira,

ki tēnei i whakawahangūtia nei i waenga moana?

33 I te putanga atu o ōu taonga i ngā moana,

he maha ngā iwi i mākona i tāu;

i whai taonga ngā kīngi o te whenua i a koe,

i te nui hoki o ōu taonga, o ōu rawa.

34 I te wā i pakaru ai koe i ngā moana,

ki ngā wāhi hōhonu o te moana,

i taka ōu rawa,

me tōu hui katoa i waenganui i a koe.

35 Ko ngā tāngata katoa o ngā motu,

ketekete ana ki a koe,

nui atu te wehi o ō rātou kīngi,

ko ō rātou mata kōhukihuki ana.

36 Ka whakahī mai ki a koe ngā kaihokohoko i roto i ngā iwi;

ka ai koe hei whakawehi;

ā, kore tonu ake koe ake ake.’ "

1 Herrens ord kom till mig:

2 *Jes 23:1f, Amos 1:9f. "Människobarn, stäm upp en sorge­sång över Tyrus. 3 *Ps 50:2, Klag 2:15. Säg till Tyrus:

Du som bor vid havets portar

och driver handel med folken

i många kustländer,

så säger Herren Gud:

O Tyrus, du säger:

Jag är den fullkomliga skönheten.

4 Dina gränser är mitt i havet,

de som byggde dig

gjorde din skönhet fullkomlig.

5 *5 Mos 3:9. Av cypress från Senir*27:5SenirHermonbergen (5 Mos 3:9), rikt bevuxna med barrskog.

gjorde de allt ditt träarbete.

De hämtade en ceder från Libanon

för att göra en mast åt dig.

6 Av ekar från Bashan

gjorde de dina åror.

De prydde ditt däck med elfenben,

inlagt i ädelt trä

från kitteernas öländer.

7 *1 Mos 10:4. Seglet av fint broderat linne

från Egypten

hade du som ditt baner.

Mörkblått och purpurrött tyg

från Elishas*27:7ElishaKustområde i Medelhavet, kanske på Cypern. Se 1 Mos 10:4. öländer

hade du till soltält.

8 *1 Mos 10:18. Sidons och Arvads*27:8Sidon och ArvadFeniciska handelsstäder ca 4 och 17 mil norr om Tyrus. invånare

var roddare åt dig.

De vise, som du hade hos dig, Tyrus,

dem tog du till sjömän.

9 *1 Kung 5:18, Ps 83:8. Gebals*27:9GebalPå grekiska Byblos, berömd fenicisk handelsstad ca 10 mil norr om Tyrus. äldste och dess vise

tjänade dig med att täta

dina fogar.

Havets alla fartyg

med sina besättningar

tjänade dig vid din byteshandel.

10 *Jes 66:19, Jer 46:9, Nah 3:9. Perser, ludeer och puteer*27:10Perser, ludeer och puteerAvlägsna folk i öst (Iran), väst (Lydien, västra Turkiet) och sydväst (Libyen). Jfr Jer 30:5, 38:5, 46:9 och 1 Mos 10:6, 13.

var soldater i din här,

ditt krigsfolk.

Sköldar och hjälmar

hängde de på dig,

och dessa gav dig glans.

11 Arvads söner och din här

stod runt omkring

på dina murar,

och män från Gammad

var i dina torn.

Sina stora sköldar hängde de upp

runt om på dina murar,

de gjorde din skönhet fullkomlig.

12 Tarshish*27:12TarshishHandelscentrum i västra Medelhavet (1 Kung 10:22). Har identifierats med spanska Tartessos, tunisiska Kartago eller Sardinien. var din handelspartner, för du var rik på allt. Du fick silver, järn, tenn och bly i utbyte mot dina varor. 13 *1 Mos 10:2f. Grekland*27:13GreklandHebr. Javán, särskilt Jonien på nuvarande Turkiets västkust., Tubal och Meshek*27:13Tubal och MeshekRiken i östra nuvarande Turkiet. Se 38:2, 1 Mos 10:2. handlade med dig. Slavar och kopparkärl gav de dig i utbyte. 14 Arbetshästar, stridshästar och mulåsnor fick du som betalning från Togarmas land*27:14Togarmas landKanske staden Tegarama vid Gürün i centrala Turkiet, omnämnd i assyrisk kilskrift. Se 38:6 och 1 Mos 10:3..

15 Dedans söner*27:15Dedans sönerNordvästra Saudiarabien (1 Mos 10:7, Jes 21:13, Jer 25:23). Septuaginta: ­"Rodans söner" (ön Rhodos). handlade med dig, ja, många kustländer var dina kunder. Elfenben och ebenholts förde de till dig som betalning. 16 Aram*27:16AramNuvarande Syriens inland. var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten. Rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader och fint linne, koraller och rubiner gav de dig som betalning.

17 *Dom 11:33. Juda och Israels land handlade med dig. Vete från Minnit*27:17MinnitOmråde i Ammon nordost om Döda havet (Dom 11:33)., bakverk och honung, olja och balsam gav de dig i utbyte för dina varor. 18 Damaskus var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten och allt slags gods. De kom med vin från Helbon och med ull från Sahar.*27:18Helbon … SaharOmråden strax norr om Damaskus.19 Dan och Javan gav dig tvinnad tråd som betalning. De gav konstsmitt järn, kassia och kalmus*27:19kassia och kalmusDoftämnen från bortre Asien. i utbyte mot dina varor. 20 Dedan handlade med dig med sadeltäcken att rida på. 21 *1 Mos 25:13, Ps 120:5. Araberna och Kedars*27:21KedarBoskapsskötande arabfolk (Jes 60:7), fruktade krigare (Ps 120:5, Jes 21:17). alla furstar tjänade dig med sin handel, med lamm och baggar och bockar drev de handel hos dig.

22 Sabas och Raamas köpmän*27:22Sabas och Raamas köpmänNuvarande Jemen, ett mäktigt handelsrike (1 Kung 10, Job 6:19, Ps 72:10, Jes 60:6). gjorde affärer med dig. Kryddor av bästa slag och alla slags ädla stenar och guld gav de dig som betalning. 23 Harran*27:23HarranStad mellan Syrien och Turkiet, förknippad med Abraham (1 Mos 11:31)., Kanne och Eden,*27:23EdenTroligen Bet-Eden, arameiskt rike i norra Syrien sydväst om Harran (Amos 1:5). Sabas köpmän, Assur och Kilmad*27:23Kanne … KilmadOkända orter, troligen i Syriens inland. drev handel med dig. 24 De gjorde affärer hos dig med vackra kläder, med mörkblå brokigt vävda mantlar, med brokiga täcken, med välslagna, starka rep på din marknad.

25 Fartyg från Tarshish for i väg

med dina bytesvaror.

Så fylldes du med gods

och blev mycket ärad,

där du låg mitt i havet.

26 *Hes 17:10. Ut på vida vattnen

förde de dig,

dina roddare.

Då kom östanvinden

och krossade dig,

där du låg mitt i havet.

27 Ditt gods, dina varor och din handel,

dina sjömän och styrmän,

de som lagade dina fogar

och de som drev din handel,

allt krigsfolk som fanns hos dig

och allt manskap hos dig,

ska sjunka ner i havets djup

den dag du faller.

28 När dina sjömän höjer sorgerop

bävar kustländerna.

29 Alla som ror med åror

lämnar sina skepp.

Sjömän och alla som far

på havet stannar i land.

30 *Est 4:1, Jer 6:26, Hes 26:17, Upp 18:9, 19. De ropar högt över dig

och klagar bittert,

de strör stoft på sina huvuden

och rullar sig i aska.

31 *Jer 48:37. De rakar sig skalliga för din skull

och klär sig i säcktyg,

de gråter över dig i bitter sorg,

under bitter klagan.

32 Med jämmer stämmer de upp

en sorgesång över dig,

klagande sjunger de om dig:

Vem är som Tyrus,

som bringats till tystnad

mitt ute i havet?

33 När dina handelsvaror

sattes i land från havet

mättade du många folk.

Med din mängd av gods

och bytesvaror

gjorde du jordens kungar rika.

34 Men nu, när du förlist

och försvunnit från havet

ner i vattnets djup,

har dina bytesvaror

och allt ditt manskap

sjunkit med dig.

35 *Hes 26:16, 32:10. Kustländernas alla invånare

häpnar över dig,

deras kungar står rysande

med förfäran i sina ansikten.

36 *Ps 37:10, 36, Hes 26:21, 28:19. Köpmännen ute bland folken

visslar hånfullt åt dig.

Du har fått ett fasansfullt slut,

du ska inte mer finnas till."