1 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "E te tama a te tangata, poropititia he hē mō ngā hēpara o Īharaira, poropititia, mea atu ki a rātou, arā ki ngā hēpara: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā mō ngā hēpara: Auē te mate mō ngā hēpara o Īharaira, e whāngai nei i a rātou anō! He teka ianei me whāngai te kāhui e ngā hēpara? 3 E kainga ana te ngako e koutou, e kākahuria ana e koutou te huruhuru, e patua ana e koutou ngā mea mōmona; ko ngā hipi ia, kāhore rātou e whāngaia e koutou. 4 Kīhai i whakakahangia e koutou ngā tūroro, kīhai ngā mea mate i rongoātia e koutou, te mea i whati kīhai i takaia e koutou, kīhai anō i whakahokia mai e koutou te mea i āia atu, kīhai i rapua te mea i ngaro; heoi he taikaha, he nanakia, tā koutou whakahaere tikanga ki a rātou. 5 Nā, marara noa atu rātou i te kore hēpara. Riro ana hei kai mā ngā kīrehe katoa o te pārae, ā, i marara noa atu rātou. 6 I ātiutiu noa atu āku hipi i runga i ngā maunga katoa, i runga i ngā pukepuke tiketike katoa. I marara noa atu āku hipi i runga i te mata katoa o te whenua, kāhore hoki he tangata hei rapu, hei whakataki i a rātou.

7 "Mō reira, e ngā hēpara, whakarongo ki te kupu a Ihowā; 8 e ora ana ahau, e ai tā te Ariki, tā Ihowā, nā, kua waiho nei āku hipi hei taonga pārau, kua waiho anō āku hipi hei kai mā ngā kīrehe katoa o te pārae, i te kore hēpara, kīhai nei hoki āku hēpara i rapu i āku hipi, heoi whāngaia ana ko rātou anō e ngā hēpara, kīhai i whāngai i āku hipi. 9 Mō reira, e ngā hēpara, whakarongo ki te kupu a Ihowā. 10 Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Hei hoariri tēnei ahau mō ngā hēpara; ā, ka rapu utu ahau mō āku hipi i ō rātou ringa, ka whakamutua anō e ahau tā rātou whāngai hipi. E kore hoki ngā hēpara e whāngai i a rātou anō i muri nei; ā, ka whakaorangia e ahau āku hipi i roto i ō rātou māngai, kei waiho hei kai mā rātou."

11 "Ko te kupu hoki tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nanā, ka rapu ahau, ahau tonu nei, i āku hipi, ka kimihia mārietia. 12 Ka rite ki te kimi a te hēpara i tāna kāhui i te rā e tae ai ia ki roto ki āna hipi kua tohatoha noa atu, ka pēnā anō tāku kimi i āku hipi; ka whakaorangia anō rātou e ahau i ngā wāhi katoa i marara atu ai rātou i te rā tukupū, i te rā pōuri. 13 Ka whakaputaina anō rātou e ahau i roto i ngā iwi, ka whakaminea mai i ngā whenua, ka kawea hoki ki tō rātou oneone; ā, ka whāngaia rātou e ahau ki runga ki ngā maunga o Īharaira, ki te taha o ngā awa, ki ngā wāhi katoa o te whenua e nohoia ana. 14 Ka whāngaia rātou e ahau i te wāhi tarutaru pai, ā, hei runga i ngā maunga tiketike o Īharaira he puninga mō rātou; ka takoto rātou ki reira ki te puninga pai, ka kai anō rātou i runga i ngā maunga o Īharaira i ngā wāhi mōmona te tarutaru. 15 Ko ahau tonu hei whāngai i āku hipi, ko ahau anō hei mea i a rātou kia takoto, e ai tā te Ariki, tā Ihowā. 16 Māku e rapu te mea i ngaro, māku anō e whakahoki mai te mea i āia atu, māku e takai te mea i whati, māku anō e whakakaha te mea tūroro. Nā, ko te mea mōmona, ko te mea kaha, ka ngaro i ahau; ka whāngaia rātou e ahau i runga i te whakawā.

17 "Nā, ko koutou, e āku hipi, ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nanā, ka whakaritea e ahau te whakawā a tētahi hipi ki tētahi hipi, a ngā hipi toa anō rātou ko ngā koati toa. 18 He mea iti ianei ki a koutou tā koutou kai i ngā wāhi tarutaru pai, i takahia ai e koutou te toenga o tā koutou kai ki ō koutou waewae? Tā koutou inu hoki i ngā wai purata, ā, whakapokea ake e koutou te toenga ki ō koutou waewae? 19 Nā, ko āku hipi, ka kai rātou i ngā takahanga a ō koutou waewae, ka inu hoki i tā ō koutou waewae i whakapoke ai.

20 "Mō reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā, ki a rātou: Nanā, māku, māku tonu nei e whakarite te whakawā a te hipi mōmona rāua ko te hipi hīroki. 21 Nō te mea kua tute koutou ki ō koutou kaokao, ki ō koutou peke, ā, kua ākina e koutou ngā mea mate ki ō koutou haona, ā, marara ake rātou i a koutou ki waho noa atu. 22 Nā reira ka whakaora ahau i āku hipi; e kore anō rātou e waiho i muri nei hei pāhuatanga; ka whakaritea anō e ahau te whakawā a tētahi hipi ki tētahi hipi. 23 Ā, ka whakaritea e ahau kotahi te hēpara mō rātou, māna rātou e whāngai, arā tāku pononga a Rāwiri; māna rātou e whāngai, ā, ko ia hei hēpara mō rātou. 24 Ko ahau, ko Ihowā, hei Atua mō rātou, ā, ko tāku pononga, ko Rāwiri, hei rangatira i roto i a rātou; nāku, nā Ihowā, te kupu.

25 "Ka whakaritea anō e ahau he kawenata mō te rongo mau ki a rātou, ka whakamutua hoki te noho o ngā kīrehe kikino ki te whenua; ā, ka noho rātou ki te koraha, tē ai he wehi, ka moe anō ki ngā ngahere. 26 Ā, ka meinga rātou e ahau, me ngā wāhi anō i tōku pukepuke a karapoi noa, hei manaakitanga; ā, ka meinga e ahau te ua kia heke iho i te wā i tika ai; ā, ka uaina iho ngā manaaki. 27 Nā, ka hua ngā hua o te rākau o te pārae, ka tukua mai anō ōna mau e te whenua, ka noho hūmārie hoki rātou ki tō rātou whenua. Ka mōhio anō rātou ko Ihowā ahau, ina motu i ahau ngā here o tō rātou ioka, ā, ka riro rātou i ahau i roto i te ringa o ō rātou kaiwhakamahi. 28 Ā, e kore rātou e waiho i muri nei hei pāhuatanga mā ngā iwi, e kore hoki e kainga e te kīrehe o te whenua; engari ka noho hūmārie rātou, tē ai he kaiwhakawehi. 29 Ā, ka ara i ahau he māhuri whai ingoa mā rātou, e kore hoki rātou e riro i te hemokai i runga i te whenua e kore anō e mau ki a rātou te numinumi i ngā tauiwi ā muri ake nei. 30 Nā, ka mōhio rātou ko ahau, ko Ihowā, ko tō rātou Atua, kei a rātou, ā, ko rātou, ko te whare o Īharaira, he iwi nāku, e ai tā te Ariki, tā Ihowā. 31 Nā, ko koutou, ko āku hipi, ko ngā hipi e whāngaia ana e ahau, he tāngata koutou, ko ahau hoki tō koutou Atua, e ai tā te Ariki, tā Ihowā."

1 Herrens ord kom till mig:

2 *Jes 56:11, Jer 23:1f, Sak 11:17. "Människobarn, profetera mot Israels herdar, ­profetera och säg till dem: Så säger Herren Gud: Ve er, ni Israels herdar som bara har tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? 3 *Sak 11:16. I stället åt ni upp det feta,*34:3det fetaAnnan översättning (så Septuaginta): "mjölken". ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. 4 *Hes 45:9, Sak 11:15f, 1 Petr 5:3. De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som gått vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan ni härskade över dem med hårdhet och grymhet.

5 *Jes 53:6, 56:11, Jer 10:21, Matt 9:36, 1 Petr 2:25. De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt markens alla djur när de skingrades. 6 Mina får irrar omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får skingrade utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem.

7 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 8 Så sant jag lever, säger Herren Gud: Sannerligen, mina får har lämnats till rov och blivit byte för alla vilda djur, för de har ingen herde. Mina herdar frågar inte efter mina får, för herdarna tänker bara på sig själva och inte på mina får. 9 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 10 Så säger Herren Gud: Se, jag är emot herdarna och ska utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna ska då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, för jag ska rädda mina får ur deras gap så att de inte blir föda åt dem.

11 För så säger Herren Gud: Jag ska själv söka upp mina får och ta mig an dem. 12 *Jer 31:10, Hes 30:3, Joel 2:2, Matt 9:36, 18:12, Luk 15:4f. Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får som varit skingrade, så ska också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag. 13 Jag ska föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet. 14 *Ps 23:1f, Joh 10:9. På goda betesmarker ska jag föra dem i bet, på Israels höga berg ska de få sina betesmarker. Där ska de vila sig på goda betesmarker, och de ska ha rikligt med bete på Israels berg. 15 Jag ska själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren Gud. 16 *Jes 40:11, Sef 3:19. De förlorade ska jag söka upp, de som gått vilse ska jag föra tillbaka, de sårade ska jag förbinda, och de svaga ska jag stärka. Men de feta och de starka ska jag förgöra*34:16förgöraAndra handskrifter (så Septuaginta): "bevara".. Jag ska ta hand om dem med rättvisa.

17 *Hes 20:38, Matt 25:32f. Men ni, mina får, så säger Herren Gud: Jag ska döma mellan får och får, mellan baggar och bockar. 18 Är det inte nog för er att få beta på den bästa betesmarken? Måste ni också med era fötter trampa ner vad som är kvar på er betesplats? Är det inte nog för er att få dricka det klaraste vattnet? Måste ni också med era fötter grumla vad som har lämnats kvar? 19 Ska mina får beta av det som era fötter har trampat ner och dricka vad era fötter har grumlat?

20 Därför säger Herren Gud så till dem: Jag ska själv döma mellan de feta fåren och de magra. 21 Eftersom ni med sida och bog stöter undan alla de svaga och stångar dem med era horn tills ni drivit ut dem och skingrat dem, 22 därför ska jag rädda mina får så att de inte mer blir byte, och jag ska döma mellan får och får. 23 *Jes 11:1f, 40:11, Jer 23:5, 30:9, Hes 37:24f, Hos 3:5, Joh 10:11, Hebr 13:20, 1 Petr 2:25. Jag ska låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han ska valla dem, nämligen min tjänare David. Han ska valla dem och vara deras herde. 24 Jag, Herren, ska vara deras Gud, men min tjänare David*34:23en herde … DavidDen utlovade Messiaskungen, Davids son (jfr Joh 10:11, 16). ska vara furste ibland dem. Jag, Herren, har talat.

25 *Jes 11:6f, Hes 37:26, Hos 2:18f. Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. 26 *3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, Ps 68:10, Jes 44:3, Joel 2:23. Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.

27 *3 Mos 26:4, 13, Jer 30:8, Hes 36:30. Träden på marken ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda och själva ska de bo trygga i landet. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri. 28 *Jer 30:10, 46:27. Sedan ska de inte mer bli byte för hednafolken, och markens djur ska inte sluka dem, utan de ska bo trygga och ingen ska skrämma dem.

29 Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. 30 De ska inse att jag, Herren deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. 31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren Gud."