1 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "E te tama a te tangata, kei te noho koe i waenganui i te whare whakakeke. He kanohi nei ō rātou hei titiro, heoi kāhore e titiro, he taringa ō rātou e rongo ai, heoi kāhore e rongo; nō te mea he whare whakakeke rātou.

3 "Mō reira whakapaingia ētahi mea māu, e te tama a te tangata, mō te heke, ka heke i te awatea i tā rātou tirohanga; me heke atu i tōu wāhi ki tētahi atu wāhi i tā rātou tirohanga. Tērā pea rātou e mahara iho, ahakoa he whare whakakeke rātou. 4 Whakaputaina mai anō āu mea ki waho i te awatea i tā rātou tirohanga, kia rite ki ngā mea a te heke. Me haere atu koe i te ahiahi i tā rātou tirohanga, kia rite ki te haerenga o te heke. 5 Pokaia e koe te taiepa i tā rātou tirohanga, ā, maua atu tāu kawenga mā reira. 6 I a rātou e titiro ana, amohia e koe i runga i tōu pokohiwi, me mau atu i te pōuri; ko tōu mata hīpoki rawa, kei kite koe i te whenua. Nō te mea kua whakatūria koe e ahau hei tohu ki te whare o Īharaira."

7 Nā, mahia ana e ahau ngā mea i whakahaua mai ai ahau; whakaputaina ana e ahau āku mea i te awatea, ngā mea a te heke, ā, i te ahiahi ka pokaia e ahau te taiepa he mea, mea nā tōku ringa; i whakaputaina e ahau i te pōuri, amohia ana e ahau i runga i tōku pokohiwi i tā rātou tirohanga.

8 Nā, i te ata ka puta mai te kupu a Ihowā ki ahau, i mea ia: 9 "E te tama a te tangata, kīhai ianei te whare o Īharaira, te whare whakakeke, i mea ki a koe, ‘E aha ana koe?’

10 "Kī atu ki a rātou, ‘Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Mō te rangatira i Hiruhārama tēnei pīkaunga, mō te whare katoa o Īharaira e noho nei rātou i reira.’ 11 Kī atu, ‘Hei tohu ahau ki a koutou.’ Ka pēnei i tāku i mea nei, ka pērātia anō ki a rātou; ka heke atu rātou, ka riro i te whakarau.

12 "Ko te rangatira i roto i a rātou ka amo te pokohiwi i te pōuri, ka haere atu. Ka pokaia te taiepa hei whakaputanga atu; ko tōna mata hīpoki rawa, nō te mea e kore ia e kite i te whenua ki ōna kanohi. 13 Ka taupokina anō ia e ahau ki tāku kupenga, ka mau i tāku rore; ka kawea anō ia e ahau ki Papurōna, ki te whenua o ngā Karari; otiia e kore ia e kite i reira, ahakoa ka mate ia ki reira. 14 Ā, ka tītaritaria atu e ahau ki ngā hau katoa te hunga katoa i tētahi taha ōna, i tētahi taha, hei āwhina i a ia, rātou ko ōna rōpū katoa; ka maunu anō i ahau te hoari hei whai i a rātou.

15 "Ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau ina whakamararatia rātou e ahau ki roto ki ngā tauiwi, ina tītaritaria ki ngā whenua. 16 Ka whakatoea anō ia ētahi o rātou e ahau, he hunga torutoru, i te hoari, i te hemokai, i te mate urutā; kia kōrero ai rātou i ā rātou mea whakarihariha katoa i roto i ngā iwi ka haere atu nei rātou ki reira, ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau."

17 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 18 "E te tama a te tangata, e wiri koe ina kai i tāu taro, inumia hoki tōu wai i runga i te ohooho, i te mānukanuka. 19 Kī atu hoki ki te iwi o te whenua: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā mō ngā tāngata o Hiruhārama, mō te oneone o Īharaira: Ka kainga e rātou tā rātou taro i runga i te mānukanuka, ka inumia hoki tō rātou wai i runga i te mīharo, he mea kia takoto kau ai tōna whenua i ōna mea maha, mō te tutū o ngā tāngata katoa e noho ana i reira. 20 Nā, ko ngā pā e nohoia ana, ka waiho hei koraha, ka ururuatia anō te whenua; ā, ka mōhio koutou ko Ihowā ahau."

21 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 22 "E te tama a te tangata, he aha tēnā whakatauki a koutou i te whenua o Īharaira, e mea nā, ‘Ka roa nei ngā rā, kua kore anō he kitenga’? 23 Mō reira kī atu ki a rātou: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Ka mutu i ahau tēnei whakatauki, e kore anō e whakataukitia e rātou ā muri ake nei i roto i a Īharaira. Mea atu ia ki a rātou, ‘Ka tata ngā rā, me te meatanga anō o ngā kitenga katoa.’ 24 Nō te mea i muri nei kāhore he kitenga teka, kāhore he poropititanga tinihanga i roto i te whare o Īharaira. 25 Ko Ihowā hoki ahau; ka kōrero ahau, ā, ko te kupu e kōrerotia e ahau, ka oti; e kore e kūmea kia roa i muri nei. Nō te mea i ō koutou rā nei, e te whare whakakeke, ka kōrerotia e ahau, ka mahia anō te kupu, e ai tā te Ariki, tā Ihowā."

26 I puta mai anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 27 "E te tama a te tangata, nanā, e kī ana te whare o Īharaira, ‘Mō ngā rā maha te kitenga e kitea nei e ia, ko ngā wā i tawhiti rawa tāna e poropiti nei.’

28 "Mō reira kī atu ki a rātou: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: E kore tētahi o āku kupu e kūmea kia roa ā muri nei; engari, ko te kupu e kōrerotia e ahau ka oti, e ai tā te Ariki, tā Ihowā."

1 Herrens ord kom till mig:

2 *5 Mos 29:4, Jes 6:9f, 42:18f, Jer 5:21, Hes 2:3f, Matt 13:14f. "Män­niskobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de är ett upproriskt folk. 3 *Jer 26:3, 36:3, 7, 46:19. Människobarn, gör dig i ordning för att gå i landsflykt. Gå i landsflykt inför deras ögon på ljusa dagen, vandra bort från din plats till en annan ort inför dem. Kanske ska de då inse att de är ett upproriskt folk. 4 För ut ditt bohag på ljusa dagen inför deras ögon, som om du skulle gå i landsflykt. Ge dig i väg på kvällen så att de ser dig, så som landsflyktiga gör. 5 Inför deras ögon ska du göra en öppning i väggen och föra ut bohaget genom den. 6 *Jes 8:18, 20:3, Hes 24:24, 27, Sak 3:8. Lyft sedan upp det på axeln inför deras ögon och för bort det när det har blivit mörkt. Täck över ditt ansikte, så att du inte ser landet, för jag gör dig till ett tecken för Israels hus."

7 Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. På ljusa dagen förde jag ut mitt bohag, som om jag skulle gå i landsflykt. På kvällen gjorde jag med handen en öppning i väggen, och när det hade blivit mörkt förde jag ut mina saker genom den och bar dem på axeln inför deras ögon.

8 Nästa morgon kom Herrens ord till mig: 9 "Människobarn, har inte Israels hus, detta upproriska släkte, frågat dig: Vad är det du gör? 10 Svara dem då: Så säger Herren Gud: Detta budskap gäller fursten i Jerusalem och alla dem av Israels hus som är i staden.

11 Säg: Jag är ett tecken för er. Såsom jag har gjort, så ska det gå dem. De ska vandra bort i landsflykt och fångenskap. 12 *Jer 39:4, 52:7. Fursten som de har i­bla­­­n­d sig ska lyfta upp sin börda på axeln och dra ut i mörkret. Man ska göra en öppning i väggen och ta sig ut genom den. Fursten ska täcka över sitt ansikte så att han inte ser*12:12Fursten … inte serKung Sidkias ögon stacks ut innan han fördes till Babel (2 Kung 25:7). landet. 13 *2 Kung 25:4f, Jer 52:7f, Hes 17:20, 32:3, Hos 7:12. Jag ska breda ut mitt nät över honom, och han ska bli fångad i min snara. Jag ska föra honom till Babel i kaldeernas land, som han dock inte ska se, och där ska han dö.

14 *Hes 5:2, 5:12, 17:21. Alla som är omkring honom för att hjälpa honom och alla hans ­trupper ska jag skingra för vinden, och jag ska låta svärdet dra ut efter dem. 15 De ska inse att jag är Herren när jag skingrar dem bland folken och sprider ut dem i främmande länder. 16 *Hes 14:22. Men några få av dem ska jag låta bli kvar efter svärd, svält och pest, för att de ska kunna berätta om alla de avskyvärda ting de gjort för de folk som de kommer till. Då ska de inse att jag är Herren."

17 Herrens ord kom till mig: 18 *Klag 5:9, Hes 4:16. "Män­niskobarn, ät ditt bröd med bävan och drick ditt vatten med fruktan och oro. 19 *Hes 4:16f. Säg till folket i landet: Så säger Herren Gud om Jerusalems invånare i Israels land: De ska äta sitt bröd med oro och dricka sitt vatten med skräck. Landet ska bli plundrat på allt som finns där på grund av våldet från alla som bor där. 20 De städer som är bebodda ska läggas öde och landet ska bli en ödemark. Ni ska då inse att jag är Herren."

21 Herrens ord kom till mig: 22 *Jes 5:19, Jer 17:15, 2 Petr 3:4. "Män­niskobarn, vad är det för ett ordspråk ni har i Israels land som lyder: Tiden går och det blir ingenting av alla profetsynerna? 23 *Hes 7:7, Hab 2:3. Säg därför till dem: Så säger Herren Gud: Jag ska göra slut på det ordspråket, så att man inte mer ska använda det i Israel. Tala i stället så till dem: Tiden är nära då alla profetsynerna ska fullbordas.

24 Inga falska profetsyner och inga förföriska spådomar ska mer finnas i Israels hus, 25 *Jer 1:12. för jag, Herren, ska tala. Det ord jag talar ska ske, utan dröjsmål. Ja, du upproriska folk, i era dagar ska jag tala ett ord och låta det bli verklighet, säger Herren Gud."

26 Herrens ord kom till mig: 27 "Männskobarn, se, Israels hus säger: Synen han ser gäller dagar långt borta, han profeterar om avlägsna tider. 28 Säg därför till dem: Så säger Herren Gud: Inget av det jag har sagt ska dröja*12:28Inget … ska dröjaJerusalems förstöring kom 587 f Kr, bara fem år senare (jfr 8:1). längre. Det ord som jag talar ska gå i uppfyllelse, säger Herren Gud."