1 I te tekau o ngā tau, i te tekau o ngā marama, i te tekau mā rua o ngā rā o te marama, ka puta mai te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "E te tama a te tangata, anga atu tōu mata ki a Parao kīngi o Īhipa; poropititia he hē mōna, mō Īhipa katoa hoki. 3 Kōrero, mea atu: Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā:

Hei hoariri tēnei ahau mōu,

e Parao kīngi o Īhipa,

e te tarakona nui e takoto nā

i waenganui i ōna awa;

nāna nei te kupu, ‘Nāku tāku awa,

nāku anō i hanga hei mea māku.’

4 Ā, ka makā e ahau he matau ki ōu kauae,

ka meinga anō e ahau ngā ika o ōu awa kia piri ki ōu unahi.

Ka tangohia mai anō koe e ahau i waenganui o ōu awa,

me ngā ika katoa o ōu awa

e piri ana ki ōu unahi.

5 Ka waiho anō koe e ahau, he mea kua makā atu ki te koraha,

a koe me ngā ika katoa o ōu awa;

ka hinga koe ki runga ki te mata o te pārae;

e kore koe e kohikohia, e kore e huihuia.

Kua tukua atu koe e ahau hei kai

mā te kīrehe o te whenua, mā te manu o te rangi.

6 Ā, ka mōhio ngā tāngata katoa o Īhipa ko Ihowā ahau.

"He kākaho hoki rātou kua waiho nei hei tokotoko mō te whare o Īharaira. 7 Nō te hopukanga atu a tō rātou ringa i a koe, whati pū koe, haea ana e koe ō rātou pokohiwi katoa. I tō rātou okiokinga ki runga ki a koe, whati pū koe, wiri ana i a koe ō rātou hope katoa.

8 "Mō reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Tēnei ahau te kawe nei i te hoari ki runga ki a koe, ka hātepea atu anō e ahau te tangata me te kararehe i roto i a koe. 9 Ka ururuatia anō te whenua o Īhipa, ka tūheatia; ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau.

"Mōna hoki i kī, ‘Nāku te awa, nāku anō i hanga.’ 10 Mō reira hei hoariri tēnei ahau mōu, mō ōu awa, ka meinga anō e ahau te whenua o Īhipa kia ururua rawa, hei tūhea, i te Taumaihi o Hewene tae noa atu ki te rohe o Etiopia. 11 E kore tētahi waewae tangata e tika nā reira, e kore anō te waewae kararehe e tika nā reira, e whā tekau ngā tau e kore ai a reira e nohoia. 12 Ka meinga anō e ahau te whenua o Īhipa kia tūheatia i waenganui o ngā whenua tūhea, me ōna pā i roto i ngā pā kua ururuatia, e whā tekau ngā tau e tūhea ai. Ka marara anō i ahau ngā Īhipiana ki roto ki ngā iwi, ka tītaria ki ngā whenua.

13 "Ko te kupu hoki tēnei a te Ariki, a Ihowā: I te mutunga o ngā tau e whā tekau ka huihuia mai e ahau ngā Īhipiana i roto i ngā iwi i whakamararatia atu ai rātou. 14 Ka whakahokia mai e ahau a Īhipa i te whakarau, ka whakahokia rātou ki te whenua o Pātoro, ki te whenua i tupu mai ai rātou, ā, hei kīngitanga iti rātou ki reira. 15 Ko te iti rawa ia i roto i ngā kīngitanga, e kore anō e neke ake i muri nei ki runga ake i ngā iwi. Māku hoki rātou e whakaiti, e kore ai rātou e whakahaere tikanga i roto i ngā iwi. 16 E kore anō e waiho hei okiokinga mō te whare o Īharaira, hei whakamahara ki te hē, i a rātou ka anga nei, ka whai i a rātou; ā, ka mōhio rātou ko te Ariki ahau, ko Ihowā."

17 Nā, i te rua tekau mā whitu o ngā tau, i te tuatahi o ngā marama, i te tuatahi o ngā rā o te marama, ka puta mai te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 18 E te tama a te tangata, he nui te mahi i whakamahia ai tāna ope e Nepukareha kīngi o Papurōna ki Tāira. Pākira katoa ngā mātenga, pahore katoa ngā pokohiwi, kāhore hoki he utu i a ia, rātou ko tāna ope mō Tāira, mō te mahi i mahi ai ia ki reira. 19 Mō reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nanā, ka hoatu e ahau te whenua o Īhipa ki a Nepukareha kīngi o Papurōna, ā, ka riro i a ia ōna mano, ka pāhuatia ōna taonga. Ka murua hoki āna mea, ā, ko tēnā hei utu ki tāna ope. 20 Kua hoatu e ahau te whenua o Īhipa ki a ia hei utu mō tāna mahi i mahi ai ia; ko tā rātou hoki i mahi ai, he mea māku, e ai tā te Ariki, tā Ihowā.

21 "Ā taua rā ka meinga e ahau he haona kia wana mō te whare o Īharaira, ka hoatu anō e ahau ki a koe he kuihitanga mō te māngai i waenganui i a rātou; ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau."

1 I det tionde året, på tolfte dagen i den tionde månaden*29:1det tionde året, på tolfte dagen i den tionde månaden5 jan 587 f Kr. kom Herrens ord till mig:

2 *Jes 19:1f, Jer 43:8f, 44:30, 46:2f. "Människobarn, vänd ditt ansikte mot farao*29:2faraoHofra, av grekerna kallad Apries (589-570 f Kr). Nämns i Jer 37:5, 44:30., Egyptens kung, och profetera mot honom och mot hela Egypten. 3 *Jes 27:1, 51:9, Hes 32:2f. Säg:

Så säger Herren Gud:

Jag är emot dig, farao,

du Egyptens kung,

du stora monster*29:3monsterKrokodiler fiskades enligt Herodotos med stora krokar (vers 4).,

som ligger där i dina strömmar

och säger: Nilen är min,

jag har själv gjort den.

4 *2 Kung 19:28, Hes 38:4. Jag ska sätta krokar i dina käftar

och låta fiskarna i dina strömmar

fastna i dina fjäll.

Så ska jag dra upp dig*29:4dra upp digEgypten ryckte ut mot babylonierna sommaren 587 f Kr men besegrades (Jer 37:5f).

ur dina strömmar

med alla fiskar som hänger fast

vid dina fjäll.

5 *Ps 110:5, Jer 7:33, Hes 32:4, 39:4. Jag ska kasta dig ut i öknen

med alla fiskarna

från dina strömmar.

Du ska bli liggande på marken

och inte tas bort därifrån

eller hämtas,

för jag ska ge dig till mat

åt markens djur

och himlens fåglar.

6 *2 Kung 18:21, Jes 36:6. Alla Egyptens invånare

ska inse att jag är Herren,

för de är en rörstav

för Israels hus.

7 När de tar dig i sin hand

går du sönder

och ristar upp hela deras sida.

När de stöder sig på dig bryts du av,

och du får alla höfter att darra.

8 Därför säger Herren Gud så: Se, jag vill låta svärd drabba dig och jag ska utrota både människor och djur ur dig. 9 *Joel 3:19. Egyptens land ska skövlas och läggas öde, och de ska inse att jag är Herren. Detta därför att du sade: Nilfloden är min, jag har själv gjort den. 10 *Hes 30:6. Se, därför är jag emot dig och dina strömmar, och jag ska göra Egyptens land till en ödemark, till ett ödelagt land, från Migdol till Assuan*29:10från Migdol till AssuanEgyptens nordöstra (2 Mos 14:2) och södra gräns. ända fram till Nubiens gräns.

11 Ingen människas fot ska gå fram där och ingen fot av något djur. Landet ska ligga obebott i fyrtio år. 12 Jag ska göra Egyptens land till en ödemark bland ödelagda länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna.

13 För så säger Herren Gud: När fyrtio år har gått, ska jag samla egyptierna från de folk där de är utspridda. 14 *Jes 11:11. Jag ska göra slut på deras fången­skap och låta dem återvända till Patros land*29:14Patros landSödra Egypten., som de härstammar från. Där ska de bli ett obetydligt rike, 15 ett rike som är obetydligare än andra riken så att det inte mer kan upphöja sig*29:15inte mer … upphöja sigEgypten blev från 525 f Kr en lydstat under perserriket (Est 1:1). över folken. Jag ska låta dem bli så få att de inte kan härska över folken. 16 Israels folk ska inte mer förlita sig på egyptierna, utan de ska minnas sin synd när de vänder sig till dem för att få hjälp. Och de ska inse att jag är Herren Gud."

17 I det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden*29:17det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden26 april år 571 f Kr, något år efter belägringens slut (26:8). kom Herrens ord till mig: 18 "Människo­barn, Nebukadressar, Ba­bels kung, har låtit sin här utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavd. Men varken han eller hans här har vunnit något av Tyrus genom det arbete de utfört mot det. 19 *Jer 43:10f, Hes 30:10, 24f, 32:11. Därför säger Herren Gud så: Se, jag ger Egyptens land till Nebukadressar*29:19ger Egyptens land till NebukadressarEgypten invaderades enligt Herodotos 568 f Kr., Babels kung, och han ska föra bort dess rikedomar och plundra och ta byte där. Detta ska hans här få som lön. 20 Som ersättning för hans arbete ger jag honom Egyptens land, för de har utfört sitt verk för min räkning, säger Herren Gud.

21 *Ps 92:11, Hes 24:27, 33:22. På den tiden ska jag låta ett horn växa upp åt Israels hus, och jag ska låta dig öppna munnen mitt ibland dem. Och de ska inse att jag är Herren."