1 Nā, i te tekau mā tahi o ngā tau, i te tahi o ngā rā o te marama, i puta mai te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "E te tama a te tangata, kua mea nā a Tāira ki Hiruhārama: ‘Ha, kua pakaru ia, te kūwaha o ngā iwi; kua anga mai ia ki ahau; ka whakakīia ahau, i a ia ka ururua nei!’ 3 Mō reira ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Nanā, hei hoariri tēnei ahau mōu, e Tāira, ā, ka meinga e ahau ngā iwi maha kia eke ake ki a koe, kia pērā anō me te moana e mea nei i ōna ngaru kia eke ake. 4 Ā, ka kore i a rātou ngā taiepa o Tāira, ka pakaru anō ōna pourewa i a rātou. Ka tahia atu anō e ahau tōna puehu i runga i a ia, ka meinga ia kia rite ki te kāmaka moremore. 5 Ka waiho ia hei horahanga kupenga i waenga moana. Nāku hoki te kupu, e ai tā te Ariki, tā Ihowā. Ka waiho hoki ia hei pāhuatanga mā ngā iwi. 6 Nā, ko āna tamāhine i te māra, ka tukitukia e te hoari; ā, ka mōhio rātou ko Ihowā ahau.

7 "Nō te mea ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: Tēnei te kawea atu nei e ahau i te raki ki Tāira a Nepukareha kīngi o Papurōna, kīngi o ngā kīngi, me ngā hōiho, me ngā hāriata, me ngā kaieke hōiho, me te huihui, me te iwi nui. 8 Ka patua e ia ki te hoari āu tamāhine i te māra. Ka hangā anō e ia he taumaihi hei tatau ki a koe, ka haupūria ake anō he pukepuke hei tatau ki a koe, ka ara anō i a ia te puapua ki a koe. 9 Ka whakatūria anō e ia ngā mea whawhai ki ōu taiepa, ka wāhia anō e ia ōu pourewa ki āna tītaha. 10 I te tini o ana hōiho, ka taupokina koe e tō rātou puehu; ka ngarue ōu taiepa i te haruru o ngā kaieke hōiho, o ngā kāta, o ngā hāriata, ina tomokia e ia ōu kūwaha, ina pērā ia me te hunga e tomo ana ki roto ki te pā kua pakaru. 11 Ka takatakahia ōu ara katoa e ngā pāua o ana hōiho; ka tukitukia e ia tōu iwi ki te hoari, ka riro iho anō ngā pou o tōu kaha ki te whenua. 12 Ka pāhuatia e rātou ōu taonga, ā, hei taonga parakete āu mea hokohoko. Ka wāhia iho ōu taiepa, ka pakaru ōu whare e matenuitia ana e koe; ka makā anō e rātou ōu kōhatu, ōu rākau, me tōu puehu, ki te wai. 13 Ka mutu anō i ahau te ngahau o āu waiata, e kore anō te tangi o āu hāpa e rangona ā muri ake nei. 14 Ā, ka meinga koe e ahau kia rite ki te kāmaka moremore; ka waiho koe hei horahanga kupenga. E kore koe e hangā ā muri ake nei; nāku hoki, nā Ihowā te kupu, e ai tā te Ariki, tā Ihowā.

15 "Ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā ki a Tāira: E kore ianei ngā motu e wiri i te haruru o tōu hinganga, ina auē te tangata i werohia, ina hinga te parekura i roto i a koe? 16 Ko reira hoki ngā rangatira katoa o te moana heke iho ai i runga i ō rātou torōna; ko ō rātou koroka whakarere rawa, ko ō rātou kākahu whakairo unu rawa. Ko te kākahu mō rātou ko te wiri; ka noho ki te whenua, hono tonu te wiri, ketekete tonu ki a koe. 17 Ā, ka maranga tā rātou tangi mōu, ka mea rātou ki a koe:

‘Taukiri e, kua ngaro koe,

e te pā o te hunga rere moana!

E te pā ingoa nui i kaha nei i runga i te moana,

ā, ia me ōna tāngata anō,

e mea nei i tō rātou wehi kia pā

ki ngā tāngata katoa e takataka ana i reira!

18 Ākuanei ngā motu wiri ai

i te rā e hinga ai koe;

inā, ka ohorere ngā motu o te moana

i a koe ka riro.’

19 "Nō te mea ko te kupu tēnei a te Ariki, a Ihowā: I te wā e meinga ai koe e ahau hei pā kua ururuatia, kia rite ki ngā pā kāhore e nohoia; i te wā e kawea atu ai e ahau te rire ki runga ki a koe, ā, ka taupokina koe e ngā wai nunui; 20 ko reira whakahokia iho ai koe e ahau ki raro, koutou ko te hunga e heke ana ki te rua, ki ngā tāngata onamata, ā, ka meinga koe kia noho ki ngā wāhi o raro o te whenua, ki ngā wāhi mokemoke onamata, i roto i te hunga e heke ana ki te poka, kore iho koe e nohoia; ā, ka hoatu e ahau he korōria ki te whenua o te hunga ora. 21 Ka meinga koe e ahau hei wehi, ā, mōtī iho koe; ka rapua anō koe, ā, kore noa iho e kitea ā ake ake, e ai tā te Ariki, tā Ihowā."

1 I elfte året, på första dagen i månaden,*26:1elfte året … första dagen i månadenTroligen mars 587 f Kr. kom Herrens ord till mig:

2 *Jes 23:1f, Hes 25:3, 36:2. "Människobarn, eftersom Tyrus har sagt om Jerusalem:

’Ha ha! Folkens port har brutits ner.

Då vänder man sig till mig,

jag blir rik*26:2rikTyrus var en av Medelhavets ledande handelsstäder (se kap 27-28). när hon ligger

i ruiner.’

3 *Jes 23:1f, Jer 47:4, Amos 1:9f. Därför säger Herren Gud så:

Se, jag är emot dig, Tyrus.

Jag ska få många hednafolk

att resa sig mot dig,

liksom havet

låter sina böljor resa sig.

4 De ska förstöra Tyrus murar

och riva ner hennes torn.

Jag ska skrapa bort

allt grus från henne

och förvandla henne till

en kal klippa.

5 En torkplats för fisknät ska hon bli,

mitt ute i havet,

för jag har talat,

säger Herren Gud.

Hon ska bli ett byte för hednafolken.

6 Och hennes döttrar på fastlandet

ska dräpas med svärd.

De ska inse att jag är Herren.

7 *Hes 29:18, Dan 2:37. För så säger Herren Gud:

Se, jag ska låta Nebukadressar,*26:7NebukadressarVariant av Nebukadnessar, som kallade sig själv Nabu-Kudurru-Usur vilket kan översättas "må vishetens gud skydda gränsen/ättlingen". Babels kung, kungarnas kung, norr­ifrån komma över Tyrus med hästar och vagnar och ryttare och med mycket folk.

8 Dina döttrar på fastlandet

ska han dräpa med svärd.

Han ska bygga en belägringsmur*26:8bygga en belägringsmurEnligt Josefus belägrade Nebukadnessar Tyrus i tretton år (586-573 f Kr) innan staden gav upp. Den ödelades senare av Alexander den store 332 f Kr (vers 3-5).

mot dig,

kasta upp en vall mot dig

och resa sina sköldar mot dig.

9 Med sin murbräcka ska han

rikta stötar mot dina murar,

och dina torn ska han

bryta ner med sina vapen.

10 Hans hästar är så många

att dammet från dem

ska täcka dig.

Vid dånet av hans ryttare

och av hans kärror och vagnar

ska dina murar skaka

när han drar in genom dina portar,

så som man drar in

i en erövrad stad.

11 *Jes 5:28, Jer 47:3. Hans hästar ska med sina hovar

trampa sönder alla dina gator.

Ditt folk ska han döda med svärd,

och dina stolta stoder ska störta till marken.

12 Man ska röva bort dina skatter

och plundra dina handelsvaror.

Man ska riva dina murar,

och dina vackra hus

ska man bryta ner.

Stenarna, trävirket och gruset

ska kastas i havet.

13 *Jes 24:8, Jer 7:34, 16:9, Amos 5:23, Upp 18:22. Jag ska göra slut på

din skräniga sång,

dina harpors ljud

ska inte höras mer.

14 Ja, jag ska göra dig till en kal klippa,

en torkplats för fisknät

ska du bli.

Aldrig mer ska du byggas upp igen,

för jag, Herren, har talat,

säger Herren Gud.

15 Så säger Herren Gud till Tyrus: Kommer då inte kustländerna att bäva vid dånet av ditt fall, när dina sårade jämrar sig och man begår mord hos dig? 16 *Hes 32:10, Jona 3:6. Alla furstar vid havet ska stiga ner från sina troner. De ska lägga bort sina mantlar och ta av sig sina broderade kläder. Skräck blir deras klädsel där de sitter på marken. De ska ständigt förfäras och häpna över dig.

17 *Hes 27:32, 28:2, Upp 18:9f. De ska stämma upp en sorgesång över dig och säga:

Hur har du inte gått under,

du som var bebodd av sjöfolk,

du berömda stad,

du som var så mäktig på havet,

du och dina invånare,

du som spred skräck

hos alla dina invånare.

18 Nu darrar kustländerna

den dag du faller,

och öarna i havet förfäras

den dag du går under.

19 För så säger Herren Gud: När jag gör dig till en ödelagd stad, lik städer som ingen bor i, när jag låter havets djup stiga upp över dig så att de väldiga vattnen täcker dig, 20 *Hes 28:8, 31:16. då störtar jag ner dig till dem som har farit ner i graven, till folk som levde för länge sedan. Likt en plats som sedan länge ligger öde får du ligga där i jordens djup hos dem som har farit ner i graven. Så ska du förbli obebodd medan jag gör härliga ting i de levandes land. 21 *Ps 37:36, Hes 27:36, 28:19. Jag ska låta dig få ett fasansfullt slut, och du ska inte mer finnas till. Man ska söka dig men aldrig någonsin finna dig säger Herren Gud."