1 Nā, ko te tino tēnei o ēnei kōrero; he tohunga pērā tō tātou, kua noho ki matau o te torōna o te Nui i ngā rangi; 2 he minita mō te wāhi tapu, mō te tapenākara pono, tōna kaiwhakaara nei ko te Ariki, ehara i te tangata.
3 Ko ngā tohunga nui katoa hoki, he mea whakarite hei tāpae atu i ngā whakahere, i ngā patunga tapu; nā konei hoki i tika ai kia whai mea anō tēnei tohunga nui hei tāpaenga atu māna. 4 Me i runga hoki ia i te whenua, kāhore ōna tohungatanga; tēnei hoki ngā tohunga hei tāpae i ngā whakahere i runga i tā te ture. 5 Ko tā rātou mahi he ritenga, he ātārangi nō ngā mea i te rangi, he pērā anō me te mea i tohutohungia ki a Mohi, i a ia meāke hanga i te tapenākara, i mea hoki ia, "Kia mahara kia hangā e koe ngā mea katoa kia rite ki te tauira i whakakitea ki a koe i runga i te maunga." 6 Tēnā ko tēnei, he nui kē te mahi minita kua riro nei i a ia, he pai rawa hoki te kawenata ko tōna takawaenga nei ko ia, he pai rawa anō hoki ngā kupu whakaari, i whakatakotoria ai taua kawenata.
7 Mehemea hoki kīhai i whai hē taua kawenata ō mua, e kore e rapua he wāhi mō te tuarua. 8 I a ia hoki e whakahē ana, i mea ia ki a rātou:
"Nanā, tēnei ake ko ngā rā, e ai tā te Ariki,
e whakaritea ai e ahau he kawenata hou ki te whare o Īharaira,
ki te whare anō hoki o Hūrā.
9 E kore e rite ki te kawenata i whakaritea e ahau ki ō rātou mātua,
i te rā i mau ai ahau ki ō rātou ringaringa,
i ārahi mai ai i a rātou i te whenua o Īhipa.
Kīhai nei hoki rātou i ū ki tāku kawenata,
ā, kore ake ōku whakaaro ki a rātou,
e ai tā te Ariki.
10 Ko te kawenata hoki tēnei e whakarite ai ahau ki te whare o Īharaira
i muri iho i aua rā, e ai tā te Ariki:
Ka hoatu e ahau āku ture ki ō rātou hinengaro,
ka tuhituhia anō hoki ki ō rātou ngākau.
Ko ahau hei Atua mō rātou
ko rātou hoki hei iwi māku.
11 I kore anō hoki rātou e whakaako i tōna hoa,
i tōna hoa, i tōna teina, i tōna tuakana, e mea,
‘Kia mātau koe ki te Ariki,’
e mātau katoa hoki rātou ki ahau,
te nohinohi o rātou, te nui anō hoki o rātou.
12 Ka mahi tohu hoki ahau ki ō rātou kino,
e kore anō hoki e maharatia e ahau ō rātou hara ā mua ake nei."
13 I a ia i mea, "He kawenata hou," kua whakatawhitotia e ia te mea tuatahi. Nā, ko te mea kua tawhitotia, kua koroheketia, ka tata te memeha.
1 Ps 110:1, Ef 1:20, Kol 3:1, Hebr 12:2. Här är huvudpunkten i det vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen 2 Hebr 9:11, 24. och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet8:2det sanna tabernakletDen himmelska helgedomen har sin motsvarighet i Israels flyttbara helgedom under ökenvandringen (2 Mos 40). Jfr Hebr 9:11, Upp 15:5. som Herren själv och ingen människa har rest.
3 Hebr 5:1. En överstepräst blir insatt för att frambära gåvor och offer, och därför måste också Kristus ha något att bära fram. 4 Hade han nu varit på jorden skulle han inte ens vara präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de offergåvor som lagen föreskriver. 5 Kol 2:17, Hebr 10:1. De gör tjänst i en helgedom som är en kopia och skuggbild av den himmelska helgedomen, så som Mose fick höra när han skulle bygga tabernaklet: Se till att du gör allt efter den mönsterbild som du har fått se på berget.8:5 2 Mos 25:40.
6 2 Kor 3:6, Hebr 7:22, 12:24. Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften. 7 För om det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte behövas ett andra.8:7det första förbundet … ett andraDvs lagens förbund och nådens förbund.8 Hebr 10:16f. Men Gud förebrår dem när han säger:8:8fJer 31:31f (Septuaginta).
Se, dagar ska komma, säger Herren,
då jag ska sluta ett nytt förbund
med Israels hus och med Juda hus,
9 2 Mos 24:6f.inte som det förbund jag slöt
med deras fäder
den dag jag tog deras hand
och förde dem ut
ur Egyptens land,
för de blev inte kvar
i förbundet med mig,
så jag brydde mig inte om dem,
säger Herren.
10 Jer 24:7, Hebr 10:16f.Nej, detta är det förbund
som jag efter denna tid
ska sluta med Israels hus,
säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras sinne
och skriva dem i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.
11 Jes 54:13, Joh 6:45, 1 Joh 2:27.Då ska ingen mer behöva
undervisa sin landsman,
ingen sin broder och säga:
"Lär känna Herren!"
Alla kommer att känna mig,
från den minste av dem
till den störste,
12 Hebr 10:17.för jag ska i nåd förlåta
deras missgärningar
och aldrig mer minnas
deras synder.
13 Rom 10:4. När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna.