1 Nā, kia mataku tātou, i te mea ka tukua iho nei he kōrero pai mō tātou kia tae atu ki tōna okiokinga, kei tirohia mai tētahi o koutou kua mahue ki muri. 2 He mea kauwhau hoki te rongopai ki a tātou, he pērā anō me tērā i a rātou. Heoi, kīhai te kupu i rangona i whai pai ki a rātou; nō te mea kīhai i whakananua ki te whakapono i roto i te hunga i rangona ai. 3 Ka taea hoki te okiokinga e tātou kua whakapono nei; ka rite ki tāna i kī rā:
"Nā reira i riri ai ahau, i oati ai hoki,
‘E kore rātou e tae ki tōku okiokinga!’ "
Kua oti nā hoki ngā mahi i te tīmatanga rā anō o te ao. 4 Ko tāna kupu hoki tēnei i tētahi wāhi mō te rā whitu, "Ā, ka okioki te Atua i te rā whitu i āna mahi katoa." 5 I tēnei wāhi anō hoki, "E kore rātou e tae ki tōku okiokinga."
6 Nā, tērā atu anō he taenga mō ētahi ki reira; kīhai hoki te hunga i kauwhautia ai te rongopai ki a rātou i mua i tae, nō te mea kāhore ō rātou whakapono; 7 ā, ka motuhia mai e ia tētahi rā, i a ia i mea rā i tā Rāwiri, Hei āianei, i muri i taua wā roa rā; ko te kupu hoki tēnei:
"Hei āianei, ki te rongo koutou ki tōna reo,
kaua e whakapakeketia ō koutou ngākau."
8 Mehemea hoki i whai okiokinga rātou i a Hohua, e kore e kōrerotia e ia tētahi atu rā i muri iho. 9 Inā, tērā atu anō he hāpati okiokinga mō te iwi o te Atua. 10 Ki te tae hoki te tangata ki tōna okiokinga, ka okioki anō ia i āna mahi ake, ka pērā me te Atua i okioki i āna mahi ake. 11 Nā, kia puta tō tātou uaua ki te tomo ki taua okiokinga, kei pērā te whakapono kore o tētahi, ā, ka hinga.
12 Ora tonu hoki te kupu a te Atua, mana tonu, koi rawa atu i tētahi hoari matarua, ngoto tonu, ā, wehea noatia te ngākau me te wairua, ngā ponapona me te hinu wheua, e wawae ana anō i ngā whakaaro, i ngā hihiritanga o te ngākau. 13 Kāhore hoki he mea hanga i ngaro ki tōna aroaro. Heoi, e takoto kau ana, e tuwhera ana ngā mea katoa ki ōna kanohi, kei a ia nei he kupu mō tātou.
14 Nā, he tino tohunga nui tō tātou, kua tomo ki ngā rangi, a Īhu, te Tama a te Atua, kia mau pū tātou ki te tikanga i whakaaetia e tātou. 15 Ehara hoki tō tātou i te tohunga nui e kore e āhei kia mamae tahi me tātou e ngoikore nei; i whakamātautauria nei hoki ia i ngā mea katoa, i pēneitia me tātou, kāhore ia he hara. 16 Nā, kia haere māia atu tātou ki te torōna o te aroha noa, kia puta mai ai ki a tātou te mahi tohu, kia kitea ai e tātou tā te aroha noa hei āwhina mai mō ngā wā e mate ai.
1 När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 2 Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det4:2detAndra handskrifter: "de" (de otroende). inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Så svor jag i min vrede:De ska aldrig komma in i min vila.4:3 Ps 95:11. Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, 4 för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk.4:4 1 Mos 2:2.5 Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.4:5Ps 95:11.
6 Hebr 3:18f. Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.4:7 Ps 95:8.8 5 Mos 31:7, Jos 22:4. För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.
9 Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 10 Upp 14:13. Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.
12 Jes 49:2, Jer 23:29, Ef 6:17, Upp 1:16. Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. 13 Ps 139:1f. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat4:13blottatOrdagrant: "halsat", på rygg med blottad strupe. för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.
14 Hebr 3:1, 7:26, 9:11, 10:23. När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. 15 Jes 53:9, Joh 8:46, Hebr 2:17f. Vi har inte en överstepräst som inte kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allt liksom vi fast utan synd. 16 Rom 5:2, Ef 3:12, Hebr 10:19f. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.