1 Ā, i a rāua e kōrero ana ki te iwi, ka puta ohorere mai ki a rāua ngā tohunga, te rangatira o te temepara me ngā Haruki 2 he nui te pāwera mō tā rāua ako i te iwi, mō te kauwhau hoki i runga i a Īhu i te aranga mai i te hunga mate. 3 Nā, ka mau ō rātou ringa ki a rāua, meinga ana kia tiakina kia ao rā anō te rā, i te mea hoki kua ahiahi. 4 Otirā, he tokomaha o te hunga i rongo i te kupu i whakapono, ā, ko te tokomaha o ngā tāngata me te mea e rima mano.

5 Nā, i te aonga ake ka huihui ō rātou rangatira, ngā kaumātua, me ngā karaipi ki Hiruhārama, 6 rātou ko te tino tohunga, ko Anaha, ko Kaiapa, ko Hoani, ko Arehānara, me ngā whanaunga katoa o te tohunga nui. 7 Ā, nō ka whakatūria rāua ki waenganui, ka ui rātou, "Tēnā koa te mana, te ingoa rānei, i meatia ai tēnei e kōrua?"

8 Kātahi a Pita, kī tonu i te Wairua Tapu, ka mea ki a rātou, "E ngā rangatira o te iwi, e ngā kaumātua: 9 mehemea ki te uiuia māua āianei mō te mahi pai i mahia ki te tangata hauā, i pēheatia taua tangata i ora ai. 10 Kia mōhio koutou katoa, me te iwi katoa o Īharaira, nā te ingoa o Īhu Karaiti o Nahareta, i rīpekatia nā e koutou, i whakaarahia rā e te Atua i te hunga mate, nāna tēnei i tū ora ai i tō koutou aroaro.

11 ‘Ko ia te kōhatu i whakakāhoretia nā e koutou, e ngā kaihanga,

ā, kua meinga nei hei upoko mō te kokonga.’

12 Kāhore hoki he ora i tētahi atu; kāhore hoki he ingoa kē atu i raro o te rangi kua hōmai ki ngā tāngata, e ora ai tātou."

13 Nā, ka kite rātou i te māia o Pita rāua ko Hoani, ā, ka mātau ki a rāua ehara i te mea whakaako, engari, he hunga kūware, ka mīharo rātou; ka mōhio hoki he hoa rāua nō Īhu. 14 Ka kite hoki i te tangata i whakaorangia e tū tahi ana rātou, kāhore rawa i taea tētahi kupu whakahē mā rātou. 15 Nā, ka tono rātou i a rāua kia haere ki waho o te rūnanga, ā, ka kōrerorero ki a rātou anō, 16 ka mea, "Me aha e tātou ēnei tāngata? Ka kite katoa nei hoki te hunga e noho ana i Hiruhārama, he merekara nui kua meinga nei, ā, e kore e āhei te whākorekore e tātou. 17 Otiia, kia kaua ai e hōrapa atu ki roto ki te iwi, kia kaha tā tātou whakawehi i a rāua kei kōrero ki tētahi tangata ā muri nei i runga i tēnei ingoa."

18 Ā, karangatia ana rāua e rātou, ka mea ki a rāua "Kia kaua rawa e kōrero, kia kaua e whakaako, i runga i te ingoa o Īhu." 19 Nā, ka whakahoki a Pita rāua ko Hoani ki a rātou, ka mea, "Whakaaroa e koutou, ka tika rānei ki te aroaro o te Atua ko koutou kia whakarangona, kaua te Atua? 20 E kore hoki e āhei kia kaua e kōrerotia e māua ngā mea i kite ai, i rongo ai mātou."

21 Heoi, whakawehi ana anō rātou i a rāua, ā, tukua ana kia haere, kīhai hoki i kitea he mea e whiua ai rāua, i wehi i te iwi; i whakakorōria katoa nei ngā tāngata i te Atua mō taua mea i meatia. 22 Nō te mea kua neke atu i te whā tekau ngā tau o te tangata i meinga nei ki a ia tēnei merekara whakaora.

23 Ā, ka oti rāua te tuku, ka haere ki ō rāua hoa, ā, kōrerotia ana ngā mea katoa i kōrero ai ngā tohunga nui me ngā kaumātua ki a rāua. 24 Ā, i tō rātou rongonga, ka karanga ake rātou ki te Atua, he kotahi te reo, ka mea: "E te Ariki, nāu nei i hanga te rangi me te whenua, te moana, me ō reira mea katoa; 25 nāu te kupu i kōrerotia e te Wairua Tapu, nā te māngai o tō mātou matua, o tāu pononga, o Rāwiri:

‘He aha ka nana ai ngā tauiwi,

ka whakaaro horihori ai ngā iwi?

26 I whakatika ake ngā kīngi o te whenua,

i huihui ngātahi ngā rangatira,

ki te whawhai ki te Ariki rāua ko tāna Karaiti.’

27 He pono nei hoki te huihuinga ki tēnei pā o Herora, o Ponotio Pirato, o ngā tauiwi, rātou ko te iwi o Īharaira, ki tāu tama tapu, ki a Īhu i whakawahia nei e koe, 28 ki te mea i tā tōu ringa, i tā tōu whakaaro i whakatakoto ai i mua kia meatia. 29 Nā, titiro iho, e te Ariki, āianei ki ā rātou kupu whakawehi. Tukua mai hoki ki au pononga kia tino māia te kōrero i tāu kupu. 30 Ko koe ia e totoro mai ana tōu ringa ki te whakaora; kia meatia hoki he tohu, he mea whakamīharo i runga i te ingoa o tāu Pononga tapu, o Īhu."

31 I te mutunga o tā rātou īnoi, ka ngāueue te wāhi i mine ai rātou, ā, kī katoa rātou i te Wairua Tapu, nā, māia noa atu rātou ki te kōrero i te kupu a te Atua.

32 Kotahi anō ngākau, kotahi anō wairua o te mano o te hunga whakapono. Kīhai anō tētahi o rātou i mea, māna ake tētahi o āna taonga; heoi he mea huihui ā rātou mea katoa. 33 Ā, nui atu te kaha i whakapuakina ai e ngā āpōtoro te aranga o te Ariki, o Īhu; he nui anō te aroha noa i runga i a rātou katoa. 34 Kāhore hoki tētahi o rātou i hapa; ko te hunga hoki he kāinga, he whare ō rātou, hokona atu ana e rātou, ā, mauria ana mai ngā utu o ngā mea i hokona, 35 whakatakotoria ana ki ngā waewae o ngā āpōtoro. Nā, ka tuwhaina mā ia tangata, mā ia tangata, he mea whakarite ki te mate o ia tangata.

36 Ā, ko Hohi i huaina e ngā āpōtoro ko Pānapa, (ko te tikanga tēnei ina whakamāoritia, ko te Tama a te Whakamārietanga,) he Rīwaiti, ko Kaiperu tōna kāinga. 37 He wāhi whenua tōna, nā, hokona atu ana, mauria ana ngā moni, whakatakotoria ana ki ngā waewae o ngā āpōtoro.

1 *Luk 22:4. Medan de talade till folket kom prästerna, tempelvaktens ledare och saddukeerna emot dem, 2 *Matt 22:23, Apg 23:8. upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen*4:2upprörda … uppståndelsenSaddukeerna, som hade makten i templet, trodde inte på uppståndelsen från de döda (jfr Matt 22:23, Apg 23:8). från de döda. 3 *Apg 5:18. De grep dem och höll dem fängslade till nästa dag, eftersom det redan var kväll. 4 *Apg 2:41. Men många av dem som hade hört ordet kom till tro, och antalet män var nu omkring fem tusen.

5 Nästa dag samlades Stora rådet i Jerusalem, både äldste och skriftlärda. 6 *Luk 3:2, Joh 18:13. Översteprästen Hannas var där liksom Kaifas, Johannes*4:6JohannesAndra handskrifter: "Jonatas" (son till Hannas enligt Josefus). och Alexander och alla som var av översteprästerlig släkt. 7 *Matt 21:23, Joh 2:18. De lät föra fram apostlarna och började förhöra dem: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?"

8 *Luk 12:11f. Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: "Rådsherrar och äldste för vårt folk! 9 Om vi står till svars i dag för en välgärning mot en sjuk man och ska förklara hur han blev botad, 10 *Apg 3:16, 5:30. så ska ni alla och hela Israels folk veta att han står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi nasaréns namn. Ni korsfäste honom, men Gud har uppväckt honom från de döda. 11 *Jes 28:16, Matt 21:42, 1 Petr 2:6. Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare förkastade men som har blivit en hörnsten.*4:11 Ps 118:22.12 *Matt 1:21, Joh 14:6, Apg 10:43, 1 Tim 2:5. Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälsta."

13 När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var olärda män ur folket, blev de förvånade. Men så kände de igen dem och kom ihåg att de hade varit med Jesus. 14 Och när de såg mannen som blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. 15 De befallde dem att lämna rådssalen och överlade sedan med varandra. 16 De sade: "Vad ska vi göra med dessa människor? Att det har hänt ett märkligt tecken genom dem är uppenbart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka. 17 *Joh 11:47. Men för att det inte ska sprida sig ännu mer bland folket bör vi varna dem så att de aldrig mer talar till någon människa i det namnet."

18 *Apg 5:28f. De kallade in dem och förbjöd dem att alls tala eller undervisa i Jesu namn. 19 Men Petrus och Johannes svarade dem: "Bedöm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud. 20 Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört." 21 Då hotade de dem igen men lät dem sedan gå. För folkets skull kunde de inte komma på något bra sätt att straffa dem, eftersom alla prisade Gud för det som hade hänt. 22 Mannen som blev botad genom tecknet var ju över fyrtio år.

23 När de blivit frisläppta gick de till sina egna och berättade allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. 24 *2 Mos 20:11, Ps 146:6, Apg 14:15. När de hörde det, ropade de tillsammans till Gud och bad: "Herre, du som gjort himmel och jord och hav och allt som finns i dem,*4:24 Ps 146:6.25 du har genom den helige Ande talat genom vår fader David, din tjänare:

Varför rasar hednafolken,

varför tänker folken tomma tankar?*4:25f Ps 2:1f.

26 Jordens kungar reser sig

och furstarna gaddar ihop sig

mot Herren och hans Smorde*4:26SmordeHebr. "Messias" och grek. "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet..

27 *Luk 23:11f. Ja, de gaddade verkligen ihop sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus gick samman med hedningarna och Israels stammar 28 *Apg 2:23. för att utföra det som du med din hand och ditt beslut hade förutbestämt.

29 *Ef 6:19. Och nu, Herre, se hur de hotar oss! Hjälp dina tjänare att frimodigt förkunna ditt ord, 30 genom att du räcker ut din hand och låter helande, tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

31 När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet.

32 *Jer 32:39, Apg 2:44f. Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. 33 Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla.

34 *5 Mos 15:4. Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts 35 *Jes 58:7. och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. 36 *Apg 11:22f. Även Josef, en levit född på Cypern som apostlarna kallade Barnabas*4:36BarnabasArameiska för "profetians son". Som profet (Apg 13:1) förmedlade Barnabas uppmuntran och tröst (jfr 1 Kor 14:3). (det betyder Tröstens son), 37 hade en åker. Han sålde den och bar fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter.