1 Nā, ka hāereere rāua i Amapipori, Aporonia, ka tae ki Teharonika; he whare karakia nō ngā Hūrai i reira. 2 Ā, ka tomo atu a Pāora ki a rātou, he tikanga hoki nāna, ā, e toru ngā hāpati i kōrerorero ai ki a rātou i roto i ngā karaipiture, 3 i whakapuaki ai, i kōrero ai, kua takoto hoki te tikanga kia mamae a te Karaiti, kia ara mai hoki i te hunga mate; ā, "Ko tēnei Īhu, e kauwhautia nei e ahau ki a koutou, ko ia te Karaiti." 4 Nā, ka whakapono ētahi o rātou, ka piri hoki ki a Pāora rāua ko Hira; he tokomaha hoki o ngā Kariki karakia, kīhai hoki i ruarua ngā wāhine rangatira.

5 Heoi, ka hae ngā Hūrai, ka tango ki a rātou i ētahi tāngata kikino o te hunga māngere, ka huihuia ngā tāngata, ka whakaohotia te pā; nā, ko te huakanga ki te whare o Hahona, ka mea kia whakaputaina rāua ki te iwi. 6 Ā, nō te korenga i kitea rāua ka tōia e rātou a Hahona rātou ko ētahi tēina ki ngā rangatira o te pā, ka karanga, "Kua tae mai ki konei ngā tāngata i whakatutūngia ai te ao; 7 kua puritia hoki e Hahona; e tika kē ana ngā mahi a tēnei hunga katoa i ngā ture a Hīhā, e mea ana, tērā atu tētahi kīngi, ko Īhu." 8 Nā, ka rongo te mano rātou ko ngā rangatira o te pā ki ēnei mea, ka pororaru. 9 Nā, ka tango rātou i ētahi moni pupuri i a Hahona rātou ko ērā atu, ā, tukua atu ana rātou.

10 Nā, tonoa tonutia atu e ngā tēina a Pāora rāua ko Hira i te pō ki Peria; i tō rāua taenga atu, ka haere ki te whare karakia o ngā Hūrai. 11 Engari, ēnei i nui atu te āhua rangatira i tō ngā tāngata o Teharonika, i hohoro tonu rātou te tango i te kupu, ā, i tēnei rā, i tēnei rā, i rapu i roto i ngā karaipiture i te tikanga o ēnei mea. 12 Nā, he tokomaha o rātou i whakapono; kīhai hoki i tokoiti ngā wāhine rangatira o ngā Kariki, me ngā tāne hoki.

13 Otirā, i te mōhiotanga o ngā Hūrai o Teharonika, tērā te kupu a te Atua te kauwhautia ana e Pāora ki Peria, ka haere hoki rātou ki reira ki te whakaoho, ki te whakararuraru i ngā mano. 14 Nā, tonoa tonutia atu e ngā tēina a Pāora kia haere tae noa ki te moana; ko Hira ia rāua ko Tīmoti i noho ki reira. 15 Nā, ka kawea a Pāora e ōna kaiārahi ki Atene; ā, ka riro he kupu ki a Hira rāua ko Tīmoti kia hohoro te haere ki a ia, ka hoki rātou.

16 Nā, i a Pāora e tatari ana ki a rāua i Atene, ka oho tōna wairua i roto i a ia, i tāna kitenga i te pā e kī ana i te whakapakoko. 17 Nā, totohe ana ia i roto i te whare karakia ki ngā Hūrai rātou ko ngā tāngata karakia, i te kāinga hoko hoki i ngā rā katoa ki ngā tāngata i pono ki a ia. 18 Ā, ka ngangare ki a ia ētahi tohunga o ngā Epikureana, o ngā Toika. Ko ētahi i mea, "He aha tā tēnei tangata kōrerorero e mea nei?"

I mea ētahi, "Me te mea he kaiwhakapuaki ia i ētahi atua tauhou." Mō tāna kauwhau i a Īhu, i te aranga, ki a rātou. 19 Nā, ka mau rātou ki a ia, ka kawea ki Areopaka, ka mea, "Kia mōhio mātou, he aha rānei tēnei ako hou e kōrerotia nei e koe? 20 Poka kē hoki ngā mea e mauria mai nei e koe ki ō mātou taringa; koia mātou i mea ai kia mōhio, he aha ēnei mea." 21 Ka mutu hoki tā ngā tāngata katoa o Atene, rātou ko ngā manuhiri e noho ana i reira, e wātea ai, ko te kōrero rānei, ko te whakarongo rānei ki tētahi mea hou.

22 Nā, ka tū a Pāora i waenganui o Areopaka, ka mea, "E ngā tāngata o Atene, i ngā mea katoa ka kite ahau he āhua nui kē tō koutou wehi ki ngā atua māori. 23 I ahau hoki e hāereere ana, e mātakitaki ana i ngā mea e karakia nei koutou, ka kite ahau i tētahi āta, i tuhia nei a runga, ‘Ki te Atua Ngaro.’ Heoi, ko tā koutou e karakia kūware nei, ko ia tāku e whakaatu nei ki a koutou.

24 "Ko te Atua, nāna nei i hangā te ao me ngā mea katoa i roto, ko ia nei te Ariki o te rangi, o te whenua, e kore ia e noho ki ngā whare i hangā e te ringa; 25 e kore anō e mahia he mea māna e te ringa tāngata, me te mea he mate nōna ki tētahi aha rānei, ko ia hoki hei hōmai i te ora, i te manawa, i ngā mea katoa, ki ngā tāngata katoa. 26 Kotahi anō te toto i hangā ai e ia ngā iwi katoa o ngā tāngata, hei noho ki te mata katoa o te whenua, nāna hoki i whakatakoto ō rātou wā i whakaritea i mua, me ngā kaha o tō rātou nohoanga; 27 kia rapu ai rātou i te Atua, me kore e whāwhā, e kite i a ia, ahakoa rā kāhore ia i matara atu i a tātou katoa. 28 ‘Nāna hoki tātou i ora ai, i korikori ai, i noho ai.’ I pērā hoki te kōrero a ētahi o ō koutou kaitito, ‘Ko tātou hoki tōna uri.’

29 "Nā, he uri nei tātou nō te Atua, e kore e tika kia mea tātou, kei te rite te Atua ki te kōura, ki te hiriwa, ki te kōhatu, ki te mea i whakairoa e te mōhio, e te whakaaro o te tangata. 30 Nā, kāhore i whakaaroa e te Atua ngā wā o te kūwaretanga; ināianei ia kua whakahau ia i ngā tāngata katoa o ngā wāhi katoa kia rīpenetā. 31 Kua rite hoki i a ia he rā e whakawā ai ia i te ao i runga i te tika, arā mā te tangata kua whakaritea nei e ia; kua tukua nei hoki he tohu ki ngā tāngata katoa, i tāna whakaarahanga i a ia i te hunga mate!"

32 Nā, ka rangona e rātou te aranga o te hunga mate, ka tāwai ētahi; ko ētahi i mea, "Taihoa mātou e whakarongo anō ki tēnei mea i a koe." 33 Heoi, puta atu ana a Pāora i waenganui i a rātou. 34 Ko ētahi tāngata ia i piri ki a ia, i whakapono; i roto i a rātou a Rionaihia nō Areopaka, ko tētahi wahine, ko Ramari te ingoa, rātou ko ētahi atu.

1 *1 Tess 2:2. De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonike, där judarna hade en synagoga. 2 Paulus besökte dem som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna 3 *Matt 16:21, Luk 24:26, 32, Apg 9:22. och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: "Denne Jesus som jag förkunnar för er, han är Messias." 4 Några av dem blev övertygade och anslöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som vördade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.

5 *Apg 13:45, 50. Men judarna blev avundsjuka och fick med sig en del onda män från gatan och samlade en mobb till upplopp i staden. De stormade fram mot*17:5stormade fram motAnnan översättning: "samlades vid". Jasons hus och sökte efter Paulus och Silas för att släpa ut dem till folkmassan. 6 *Apg 16:20, 24:5. När de inte fann dem, drog de med sig Jason och några andra bröder till stadens styrande*17:6stadens styrandeDessa kallades politarker (grek. "stadsledare"), ett ord som inte förekommer i den antika litteraturen men som man på senare tid funnit på inskrifter just i Tessalonike. och skrek: "Nu är de här också, de som har vänt upp och ner på hela världen, 7 *Luk 23:2, Joh 19:12. och Jason har tagit emot dem! De gör tvärtemot kejsarens påbud allihop och säger att en annan är kung, en som heter Jesus." 8 Folket och de styrande blev oroliga när de hörde detta, 9 och de lät Jason och de andra betala borgen innan de frigavs.

10 Redan samma natt skickade bröderna i väg både Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 *Joh 5:39. Folket där var öppnare än de i Tessalonike. De tog emot ordet med stor villighet och forskade varje dag i Skrifterna för att se om det stämde. 12 Många av dem kom till tro, likaså ett stort antal ansedda grekiska kvinnor och män.

13 *1 Tess 2:14f. Men när judarna i Tessalonike fick veta att Paulus förkunnade Guds ord också i Berea, kom de dit och spred oro och hetsade upp folket. 14 *1 Tess 3:1. Bröderna sände då genast i väg Paulus ner mot kusten, men Silas och Timoteus stannade kvar där.

15 Paulus vägvisare förde honom ända till Aten*17:15AtenLärdomsstaden framför andra i den grekisk-romerska världen, berömd för sina diktare, talare och filosofer. och vände sedan tillbaka med besked till Silas och Timoteus att komma till honom så snart som möjligt. 16 Medan Paulus väntade på dem i Aten, blev han upprörd i sin ande när han såg hur full staden var med avgudabilder. 17 Han samtalade därför i synagogan med judarna och med dem som vördade Gud, och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där.

18 *Apg 4:2. Även en del filosofer, både epikureer och stoiker*17:18epikureer och stoikerrepresenterade huvudriktningar inom grekisk filosofi. Epikureerna var materialister och livsnjutare medan stoikerna hyllade panteism, viljestyrka och moral., diskuterade med honom. En del sade: "Vad vill den där pratmakaren säga?" Andra sade: "Han verkar vara en som förkunnar främmande gudar*17:18en som förkunnar främmande gudarUnder hellenismens tid hade ett flertal kulter från Mellanöstern spritt sig västerut till den grekiska världen.." De sade så eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen. 19 Och de tog med honom upp till Areopagen*17:19AreopagenEn kulle nordväst om Akropolis där Atens högsta domstol tidigare brukade sammanträda. Den grekiska texten ger oss dock inget skäl att uppfatta händelsen som en domstolsscen. och sade: "Kan vi få veta vad det är för en ny lära du förkunnar? 20 Det är märkliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det rör sig om." 21 Alla atenarna liksom utlänningarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till det som var senaste nytt.

22 Paulus ställde sig då mitt på Areopagen och sade: "Atenare! Jag ser att ni på alla sätt är mycket religiösa*17:22religiösaAnnan översättning: "vidskepliga".. 23 *Joh 4:22. När jag gick omkring och studerade era gudabilder fann jag nämligen också ett altare med inskriften: Åt en okänd gud*17:23ett altare med inskriften: Åt en okänd gudEtt antal sådana altaren sägs ha blivit resta på 500-talet f Kr av kretensaren Epimenides, enligt levnadstecknaren Diogenes Laertius. Paulus citerar Epimenides i vers 28 ("i honom är det vi lever och rör oss och är till") samt även i Tit 1:12.. Det ni tillber utan att känna, det förkunnar jag nu för er.

24 *1 Mos 1:1, 1 Kung 8:27, Jes 66:1, Apg 7:48f. Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. 25 Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.

26 *5 Mos 32:8. Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. 27 *Rom 1:20. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder*17:28några av era egna skalderCitatet är hämtat från den stoiske poeten Aratos från Soloi, inte långt från Paulus hemstad Tarsus. har sagt: Vi är av hans släkt.

29 *1 Mos 1:27, Jes 40:18f, Apg 19:26. Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. 30 *Luk 24:47, Apg 14:16, Rom 2:4. Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. 31 *Ps 9:9, Matt 25:31f, Apg 10:42. Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron*17:31erbjudit tronAnnan översättning: "gett bevis". åt alla genom att uppväcka honom från de döda."

32 *Apg 24:25, 26:23f, 1 Kor 15:12. När de hörde Paulus tala om uppståndelse från de döda började några håna honom, men andra sade: "Vi vill höra dig tala om detta igen." 33 Med detta lämnade Paulus dem. 34 Men några anslöt sig till honom och kom till tro. Bland dem var Dionysius, som var medlem av Areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.