1 Nā, ka titiro pū a Pāora ki te rūnanga, ka mea, "E ōku tuākana, tika tonu ki tōku mahara tāku whakahaere i te aroaro o te Atua, ā taea noatia tēnei rā." 2 Nā, ka mea a Anania tohunga nui ki te hunga e tū ana i tōna taha, kia pākia tōna māngai. 3 Anō rā, ko Pāora ki a ia, "Tēnei ake ka papaki te Atua i a koe, e te pakitara kua oti te pani ki te paru mā! Ā, ka noho mai koe hei whakawā i ahau i tā te ture i whakatakoto ai, me te whakahau anō kia pākia ahau, e hē nei tēnā ki te ture?"

4 Nā, ka mea te hunga e tū tata ana, "E whakamanumanu ana koe ki te tohunga nui a te Atua?"

5 Anō rā ko Pāora, "Kīhai ahau i mātau, e ōku tuākana, ko ia te tohunga nui; kua oti hoki te tuhituhi, ‘Aua e kōrerotia kinotia te rangatira o tōu iwi.’ "

6 Ā, nō ka kite a Pāora nō ngā Haruki ētahi, ko ētahi nō ngā Parihi, ka karanga ia i roto i te rūnanga, "E ōku tuākana, he Parihi ahau, he tama nā ngā Parihi. Ko te aranga o te hunga mate e tūmanakohia nei te mea e whakawākia nei ahau."

7 Ā, nō tāna kōrerotanga i tēnei, ka tohetohe ngā Parihi rātou ko ngā Haruki; ka wahirua hoki te huihui. 8 E mea ana hoki ngā Haruki, kāhore he aranga, kāhore he anahera, he wairua rānei; ko ngā Parihi ia e whakaae ana ki aua mea e rua. 9 Ā, ka nui te ngangare; ka whakatika ētahi o ngā karaipi o tō ngā Parihi taha, ka totohe, ka mea, "Kāhore anō i mau i a mātou te hē o tēnei tangata. Tēnā, ka pēhea, mehemea kua kōrero tētahi wairua ki a ia, tētahi anahera rānei?"

10 Ā, nō ka nui te ngangau, ka mataku te rangatira mano kei motumotuhia a Pāora e rātou, nā, ungā ana e ia ngā hōia kia heke atu, ki te tango mai i a ia i roto i a rātou, kia ārahina hoki ki te pā.

11 Ā, i taua pō ka tū te Ariki ki tōna taha, ka mea, "Kia māia! Kia pēnā i a koe i whakaatu nā mōku i Hiruhārama, tāu whakaatu hoki ki Rōma."

12 Ao ake te rā, ka huihui ētahi o ngā Hūrai, ka maka oati ki a rātou anō, ka mea, kia kaua rātou e kai, kia kaua e inu, kia whakamatea rā anō e rātou a Pāora. 13 Ā, e whā tekau ngahoro ngā tāngata nāna tēnei oatitanga. 14 Nā, ka haere rātou ki ngā tohunga nui rātou ko ngā kaumātua, ka mea, "Kua oati mātou i tētahi oati nui, kia kaua e pā kai, kia mate rā anō a Pāora i a mātou. 15 Nā, mā koutou tahi ko te rūnanga e kī atu ki te rangatira mano kia ārahina iho ia ki a koutou āpōpō, me te mea nei e mea ana koutou kia āta mōhiotia te take ki a ia. Ko mātou ia, i te mea kīanō ia i tata noa, ka noho rite ki te whakamate i a ia."

16 Otirā, ka rongo te tama a te tuahine o Pāora ki tō rātou whakaaro whakapapa, ka haere ia, ka tomo ki te pā, ka kōrero ki a Pāora.

17 Kātahi, ka karanga a Pāora ki tētahi keneturio, ka mea, "Ārahina atu te tamaiti nei ki te rangatira mano; he kōrero hoki tāna ki a ia." 18 Nā, ka mau ia ki a ia, ka ārahi i a ia ki te rangatira mano, ka mea, "I karanga te herehere, a Pāora, i ahau, i mea kia ārahina mai tēnei tamaiti ki a koe, he kōrero hoki tāna ki a koe."

19 Nā, ka mau te rangatira mano ki tōna ringa, ka haere ki tahaki, ka ui atu, "He aha tāu mea hei kōrero ki ahau?"

20 Anō rā ko tērā, "Kua whakatakoto whakaaro ngā Hūrai kia mea ki a koe kia ārahina iho a Pāora āpōpō ki te rūnanga, ānō e āta uia anō e koe tētahi atu mea mōna. 21 Nā, aua koe e rongo ki a rātou; e whā hoki tekau ngahoro tāngata o rātou e whanga ana ki a ia. Kua puaki tā rātou oati, kia kaua e kai, kia kaua e inu, kia mate rā anō ia i a rātou. Nā, kua rite tēnei rātou, e tatari ana ki te kupu whakaae i a koe."

22 Kātahi, ka tukua atu taua tamaiti e te rangatira mano, ka mea ia, "Kaua e kōrerotia ki tētahi tāu whakaaturanga mai i ēnei mea ki ahau."

23 Nā, tokorua ngā keneturio i karangatia e ia; i mea ia, "Kia rite mai ētahi hōia kia rua rau hei haere ki Hiharia, me ētahi hōia eke hōiho kia whitu tekau, me tētahi hunga mau mātia kia rua rau, i te toru o ngā hāora o te pō. 24 Ā, ka whakahau ia ki a rāua, kia whakaritea mai he kararehe, hei whakanohoanga iho mō Pāora ki runga, kia kawea oratia ai ia ki a Pirika, ki te kāwana."

25 Ā, i tuhituhia e ia he pukapuka, ka pēnei:

26 "Nā Karauria Raihia ki a Pirika, ki te kāwana pai rawa: Tēnā koe.

27 "I hopukia tēnei tangata e ngā Hūrai, ā, i a ia ka tata te whakamatea e rātou, ka puta atu ahau me ngā hōia, ā, tangohia mai ana ia; i rongo hoki ahau nō Rōma ia. 28 I mea anō ahau kia rongo i te take i whakawākia ai ia e rātou, ā ārahina ana ia e ahau ki tō rātou rūnanga. 29 Nā, ka kite ahau he kupu tautohe nō tō rātou ture i whakawākia ai ia, kāhore hoki ōna hē i tika ai te mate, te here rānei. 30 Ā, nō te whakaaturanga mai ki ahau, kei te whakapapatia he mate mō te tangata nei, tonoa tonutia ia e ahau ki a koe, i mea hoki ahau ki ōna kaiwhakapae, kia kōrerotia ki a koe ngā mea mōna."

31 Nā, ka mau ngā hōia ki a Pāora, ka pērā me te mea i kōrerotia ki a rātou, ā, ārahina ana ia i te pō ki Anatipatari. 32 Ao ake te rā ka tukua atu ngā tāngata eke hōiho hei hoa haere mōna, ā, hoki ana rātou ki te pā. 33 Ā, nō te taenga o ērā ki Hiharia, ka hoatu te pukapuka ki te kāwana, ā, whakatūria ana a Pāora ki tōna aroaro. 34 Ā, nō te tirohanga iho o te kāwana, ka ui, nō tēhea kāwanatanga ia; ā, i tōna rongonga nō Kirikia ia, 35 ka mea ia, "Ka whakarongo ahau ki a koe, ina tae mai anō hoki ōu kaiwhakapae." Ā, i whakahau ia, kia tiakina ia i roto i te whare whakawā o Herora.

1 *Apg 24:16, 2 Tim 1:3. Paulus såg på Stora rådet och sade: "Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete intill denna dag." 2 *Joh 18:22f. Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid honom att slå Paulus över munnen. 3 *3 Mos 19:15, Hes 13:10f, Matt 23:27. Men Paulus sade till honom: "Gud ska slå dig*23:3Gud ska slå digÖversteprästen Ananias mördades senare av knivmän vid revolten år 66 e Kr., din vitkalkade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men du bryter mot lagen*23:3bryter mot lagenMot det allmänna budet om rättvisa vid domstolsprocess (3 Mos 19:15). när du befaller att de ska slå mig." 4 De som stod bredvid sade: "Förolämpar du Guds överstepräst?" 5 Paulus svarade: "Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt folk ska du inte förbanna."*23:5 2 Mos 22:28.

6 *Apg 4:1f, 26:6, Fil 3:5. Paulus visste*23:6vissteAnnan översättning: "märkte". att en del av dem var saddukeer och de andra fariseer, så han ropade i Rådet: "Bröder! Jag är farisé och son till fariseer. Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag står här inför rätta." 7 När han sade detta blev det strid mellan fariseerna och saddukeerna*23:7fariseerna och saddukeernaSaddukeernas prästaristokrati värnade särskilt om templet, medan fariseernas folkliga lagfromhetsrörelse lade stor vikt vid religiösa renhetsregler. Båda såg strängt på brott mot templets renhet (21:28) men splittrades av frågan om de dödas uppståndelse (jfr Matt 22:23, 34)., och de församlade splittrades i två läger. 8 (Saddukeerna lär nämligen att det inte finns någon uppståndelse eller några änglar eller andar, medan fariseerna erkänner allt detta.) 9 *Joh 19:6, Apg 5:38f. Det blev ett väldigt ropande, och några av de skriftlärda från fariseernas parti reste sig och protesterade högljutt: "Vi finner inget ont hos den här mannen. Tänk om en ande eller en ängel verkligen har talat till honom?"

10 Striden blev så häftig att befälhavaren var rädd att de skulle slita Paulus i stycken, och han befallde vaktstyrkan att gå ner och rycka bort honom från dem och föra honom till fästningen. 11 *Apg 18:9, 27:24. På natten stod Herren hos honom och sade: "Var frimodig! Så som du vittnat om mig i Jerusalem, måste du vittna även i Rom."

12 *Joh 16:2. När det blev dag gjorde judarna upp en hemlig plan och svor en ed på att varken äta eller dricka förrän de hade dödat Paulus. 13 Det var mer än fyrtio man som var med i den sammansvärjningen. 14 De gick till översteprästerna och de äldste och sade: "Vi har svurit en ed att inte smaka något förrän vi har dödat Paulus. 15 Nu kan ni tillsammans med Rådet meddela befälhavaren att han ska skicka ner honom till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Vi står redo att döda honom innan han kommer fram."

16 Men Paulus systerson fick höra talas om bakhållet, och han kom till fästningen och gick in och berättade det för Paulus. 17 Då kallade Paulus till sig en av officerarna och sade: "Ta den här unge mannen till befälhavaren. Han har något att berätta för honom." 18 Officeren tog med honom till befälhavaren och sade: "Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig. Han har visst något att berätta för dig."

19 Befälhavaren tog hans hand, gick avsides med honom och frågade: "Vad är det du har att meddela mig?" 20 Han svarade: "Judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till Rådet i morgon och låta dig tro att de ska utreda hans sak närmare. 21 Men låt dem inte övertala dig, för mer än fyrtio av dem ligger i bakhåll för honom. De har svurit en ed att varken äta eller dricka förrän de dödat honom, och nu står de och väntar på att du ska säga ja till deras begäran."

22 Befälhavaren skickade i väg den unge mannen med uppmaningen: "Tala inte om för någon att du har avslöjat det här för mig."

23 Därefter kallade han till sig två av sina officerare och befallde dem: "Gör tvåhundra soldater redo att gå till Caesarea i kväll vid niotiden, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra spjutbärare*23:23spjutbärareTroligen mer lättbeväpnade soldater. Annan översättning: "bågskyttar".. 24 Skaffa riddjur också, och låt Paulus sitta upp så att han kommer oskadd till ståthållaren Felix*23:24ståthållaren FelixUrsprungligen en frigiven slav. Han var ståthållare i provinsen Judeen ca 52-60 e Kr och anklagades sedan inför kejsaren för att ha plundrat sina undersåtar (jfr 24:26).." 25 Och han skrev ett brev med följande innehåll:

26 Claudius Lysias hälsar den högt ärade ståthållaren Felix. 27 *Apg 21:27, 33, 22:25f. Den här mannen hade gripits av judarna, och de skulle just ta livet av honom när jag kom med min trupp och befriade honom. Jag hade fått reda på att han var romersk medborgare. 28 *Apg 22:30. Eftersom jag ville veta vad de anklagade honom för, förde jag ner honom till deras Stora råd. 29 *Apg 18:14f, 26:31. Då fann jag att anklagelserna gällde tvistefrågor i deras lag och att han inte var anklagad för något som ger dödsstraff eller fängelse. 30 När jag sedan blev underrättad om en sammansvärjning mot mannen, sände jag honom genast till dig. Jag har också uppmanat hans anklagare att föra sin talan mot honom inför dig.

31 Soldaterna tog då med sig Paulus enligt ordern de fått och förde honom under natten till Antipatris*23:31Antipatrisligger halvvägs mellan Jerusalem och Caesarea, ca 60 km från båda.. 32 Nästa dag lät de ryttarna fortsätta med honom och återvände själva till fästningen. 33 Ryttarna kom till Caesarea, lämnade fram brevet till ståthållaren och överlämnade Paulus till honom. 34 Felix läste det och frågade från vilken provins han var. När han fick veta att han var från Kilikien, 35 sade han: "Jag ska höra dig när dina anklagare också har kommit." Sedan befallde han att Paulus skulle stå under bevakning i Herodes palats.