1 Nā, ka tae atu hoki ia ki Rerepe, ki Raihitara; ā, i reira tētahi ākonga, ko Tīmoti te ingoa, he tama nā tētahi wahine whakapono, he Hūrai, ko tōna pāpā ia he Kariki. 2 He pai te kōrero mōna a ngā tēina i Raihitara, i Ikoniuma. 3 I mea a Pāora kia haere ia hei hoa mōna; ā tangohia ana ia, kotia ana, he mea hoki mō ngā Hūrai e noho ana i aua wāhi; i mātau hoki rātou katoa he Kariki tōna pāpā. 4 Ā, i a rātou e hāereere ana i ngā pā, ka tukua e rātou hei pupuri mā rātou ngā tikanga i whakaritea e ngā āpōtoro, e ngā kaumātua, i Hiruhārama. 5 Nā, ka whakaūkia ngā hāhi ki te whakapono, ka nui haere hoki i tēnei rā, i tēnei rā.
6 Nā, haere ana rātou nā waenganui o te whenua o Pirikia, o Karatia, kua āraia hoki e te Wairua Tapu kei kōrero i te kupu ki Āhia. 7 Ā, i te taenga atu ki Maihia, ka whakamātau rātou ki te haere ki Pitinia; heoi, kīhai i tukua e te Wairua o Īhu; 8 nā, kapea ana Maihia, ka haere ki Toroa. 9 Ā, ka kitea e Pāora he kitenga i te pō: He tangata nō Makeronia e tū ana, e tohe ana ki a ia, e mea ana, "Whiti mai ki Makeronia, āwhinatia mātou." 10 Ā, nō ka kitea te kitenga, ka mea tonu mātou kia haere ki Makeronia, i whakaaro hoki, nā te Atua mātou i karanga ki te kauwhau i te rongopai ki a rātou.
11 Heoi, ko te rerenga atu i Toroa, ka tika tonu mātou ki Hamotarakia, ā, ao ake te rā ki Neapori. 12 I reira atu ki Piripai, ko te pā nui ia o taua wāhi o Makeronia, he koroni nō Rōma. Ā, noho ana mātou i taua pā ā taka noa ētahi rā.
13 Nā, i te rā hāpati ka haere mātou ki waho o te pā, ki te taha o tētahi awa, he whakaaro ko te wāhi tērā hei karakiatanga; ā, ka noho, ka kōrero ki ngā wāhine i haere tahi ake. 14 Nā, ka whakarongo tētahi wahine, ko Riria te ingoa, he kaihoko pāpura, nō te pā o Taiataira, he wahine karakia ki te Atua. He mea whakapuare tōna ngākau e te Ariki, i rongo ai ia ki ngā mea i kōrerotia e Pāora. 15 Ā, nō ka oti ia te iriiri, rātou ko tōna whare, ka tohe ia, ka mea, "Ki te mea kua Whakaaro koutou he pono tāku mahi ki te Ariki, tomo mai koutou, e noho ki tōku whare." Nā, ka tohea mātou e ia.
16 Nā, i a mātou e haere ana ki te wāhi īnoi, ka tūtaki ki a mātou tētahi kōtiro, he wairua matakite nei tōna, he nui te utu i riro i a ia mā ōna rangatira, i a ia e poropiti ana. 17 Ka whai ia i a mātou ko Pāora, ka karanga, ka mea, "He pononga ēnei tāngata nā te Atua, nā te Runga Rawa, e whakapuakina ana e rātou te ara o te ora ki a koutou." 18 Nā, he maha ngā rā i mea ai ia tēnei. Otiia, ka hōhā a Pāora, ka tahuri, ka mea ki te wairua, "Ko tāku kupu tēnei ki a koe i runga i te ingoa Īhu Karaiti, puta mai i roto i a ia." Puta mai ana i taua hāora anō.
19 Otirā, nō te kitenga o ōna rangatira kua kore he mahinga moni mā rātou, ka mau ki a Pāora rāua ko Hira, ka tōia ki te kāinga hoko ki ngā rangatira; 20 ā, ka oti rāua te mau ki ngā kaiwhakawā, ka mea, "Ko ēnei tāngata he Hūrai nei, e tino whakararuraru ana i tō tātou pā, 21 e whakapuakina ana hoki e rāua he ritenga e kore nei e tika kia whakaaetia, kia mahia e tātou, e ngā tāngata o Rōma."
22 Nā, ko te whakatikanga o te mano ki a rāua. Ka huhua ō rāua kākahu e ngā kaiwhakawā, ka mea kia whiua ki te rākau. 23 Ā, ka maha ō rāua whiunga e rātou, ka makā rāua ki te whare herehere, ka tohutohutia te kaitiaki herehere, kia mau tāna pupuri i a rāua. 24 Nō te rironga i a ia o taua kupu, ka makā rāua e ia ki te whare herehere i roto rawa, ka whakaūria ō rāua waewae ki te rākau.
25 Nā, i waenganui pō ka īnoi a Pāora rāua ko Hira, ka waiata atu ki te Atua, me te whakarongo anō ngā herehere ki a rāua. 26 Nā, ka pā whakarere he rū nui, i ngarue ai ngā tūranga o te whare herehere; ā, puare tonu atu ngā tatau katoa, whakakorokoroa ana ngā herenga o ngā tāngata katoa. 27 Ā, ka oho te kaitiaki herehere i te moe, ka kite i ngā tatau o te whare herehere e puare ana, nā, ka unu i tāna hoari, ka mea ki te patu i a ia anō, hua noa kua oma ngā herehere. 28 Nā, ka nui te reo o Pāora ki te karanga, ka mea, "Kauaka tētahi mea kino e meatia ki a koe; ina tonu hoki mātou katoa."
29 Ā, karangatia ana e ia he rama, ka rere ki roto, ka haere wiri, ka takoto ki te aroaro o Pāora rāua ko Hira. 30 Ka ārahina hoki rāua ki waho, ka mea, "E hoa mā, me aha ka ora ai ahau?"
31 Ka mea rāua "Me whakapono ki te Ariki, ki a Īhu Karaiti, ka ora ai koe, koutou tahi ko tōu whare." 32 Nā, ka kōrerotia te kupu a te Ariki ki a ia, ki ngā tāngata katoa hoki i roto tōna whare. 33 Ā, ka mauria rāua e ia i taua hāora o te pō, ka horoia ō rāua whiunga; nā, iriiria tonutia iho, a ia me āna tāngata katoa. 34 Ā, ka ārahina rāua e ia ki tōna whare, ka whakatūria he tēpu kai ki mua i a rāua, ā, nui atu tōna hari, me tōna whare katoa, i te mea kua whakapono nei ki te Atua.
35 I te aonga ake ia o te rā, ka tonoa, ngā kātipa e ngā kaiwhakawā, i mea, "Tukua aua tāngata kia haere."
36 Nā, ka kōrerotia e te kaitiaki herehere ēnei kupu ki a Pāora, ka mea, "Kua tono tāngata mai ngā kaiwhakawā, kia tukua kōrua; tēnā rā puta mai, haere i runga i te rangimārie."
37 Nā, ko te kīanga atu a Pāora, "Kua whiua nuitia nei māua e rātou, ahakoa kāhore i whakawākia, he tāngata hoki nō Rōma, ā, kua makā māua ki te whare herehere; ā, kei te makā pukutia atu māua āianei e rātou? Kāhore rāpea; engari, mā rātou tonu e haere mai, e whakaputa i a māua ki waho."
38 Nā, ka kōrerotia ēnei kupu e ngā kātipa ki ngā kaiwhakawā; ā, ka wehi, i tō rātou rongonga nō Rōma rāua. 39 Nā, ka haere mai rātou, ka tohe ki a rāua, ā, ka oti rāua te ārahi ki waho, ka mea rātou kia haere atu rāua i te pā. 40 Ā, ka puta atu rāua i te whare herehere, ka tomo ki te whare o Riria; ā, nō ka kite rāua i ngā tēina, ka whakamārie i a rātou, ka haere.
1 Apg 19:22. Paulus kom också till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timoteus. Han var son till en troende judinna, men hans far var grek16:1grekDvs grekisktalande hedning.. 2 Apg 6:3. Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. 3 1 Kor 9:20. Paulus ville ha med honom på resan, och av hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom eftersom alla visste att hans far var grek.
4 Apg 15:23f. När de reste genom städerna överlämnade de besluten som apostlarna och de äldste i Jerusalem hade fastställt. 5 Apg 9:31. Och församlingarna stärktes i tron och växte i antal för varje dag.
6 Apg 18:23, Rom 16:5, 1 Kor 16:19. Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de blev hindrade av den helige Ande från att förkunna ordet i Asien. 7 När de nådde Mysien försökte de ta sig till Bitynien, men det tillät inte Jesu Ande.16:6fAsien … BitynienDessa områden låg vid nuvarande Turkiets sydvästra respektive norra kust. Sällskapet följde alltså Mysiens medelväg ut till Troas, gamla Troja, på västkusten.8 Då reste de genom Mysien ner till Troas.
9 På natten såg Paulus en syn där en makedonier stod och vädjade till honom: "Kom över till Makedonien och hjälp oss!" 10 När han sett denna syn försökte vi16:10försökte viLukas talar nu som ögonvittne. Troligen följde han med till Filippi (16:10-16) och anslöt sedan när Paulus passerade igen (20:6-28:16). genast ta oss vidare till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet för dem.
11 Vi lade ut från Troas och seglade rakt över till Samotrake, och nästa dag till Neapolis. 12 Därifrån tog vi oss till Filippi, som är den största staden i den delen av Makedonien16:12den största staden i den delen av MakedonienAndra handskrifter: "en stad i första distriktet (delen) av Makedonien." och en romersk koloni16:12en romersk koloniEtt område som fått särskilda privilegier som boplats för romare. Filippi var en militärkoloni där många romerska soldater och officerare hade slagit sig ner efter avslutad militärtjänst, vilket kan förklara den hårda behandling som Paulus och Silas fick.. I den staden stannade vi några dagar.
13 På sabbaten tog vi oss ut genom stadsporten och gick längs en flod där vi antog att det skulle finnas en böneplats16:13flod … böneplatsDen rituella tvagningen före bönen krävde tillgång till vatten.. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade samlats där. 14 En av dem som lyssnade hette Lydia. Hon handlade med purpurtyger16:14purpurtygerPurpurfärgen utvanns ur feniciska snäckor och var en mycket dyrbar handelsvara, värd sin vikt i silver. Den användes för kostbara kungliga och prästerliga kläder. och var från staden Tyatira, och hon hörde till dem som vördade Gud. Herren öppnade hennes hjärta så att hon tog till sig det som Paulus predikade. 15 Hebr 13:2. När hon och hennes familj hade blivit döpta, bad hon: "Om ni anser att jag tror på Herren, kom då och bo hemma hos mig!" Och hon övertalade oss.
16 En gång, när vi var på väg till böneplatsen, möttes vi av en slavflicka som hade en spådomsande och skaffade sina herrar stora inkomster genom att spå. 17 Hon följde efter Paulus och oss andra och skrek: "De här människorna är den högste gudens tjänare! De förkunnar för er en väg till frälsning!" 18 Mark 16:17. Så höll hon på i flera dagar. Men Paulus blev upprörd och vände sig om och sade till anden: "Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att lämna henne!" Och i samma ögonblick for anden ut.
19 När hennes herrar såg att deras hopp om inkomst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade med dem till torget inför myndigheterna. 20 Apg 17:6. De förde fram dem till domarna och sade: "De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar 21 och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa." 22 2 Kor 11:25, 1 Tess 2:2. Även folket gick till angrepp mot dem, och domarna slet av dem kläderna och befallde att de skulle piskas16:22piskasOrdagrant "slita spö", piskas med hårda spön (jfr 2 Kor 11:25).. 23 De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga. 24 När han nu fick en sådan befallning, satte han dem i den innersta cellen och låste fast deras fötter i stocken.
25 Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. 26 Apg 4:31, 5:19, 12:7. Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av.
27 Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv16:27skulle just ta sitt livFör att slippa det vanärande straffet med avrättning genom tortyr för att han låtit fångarna fly., eftersom han trodde att fångarna hade flytt. 28 Men Paulus ropade högt: "Gör dig inte illa! Vi är här allesammans." 29 Då bad han om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. 30 Luk 3:10f, 10:25. Sedan förde han ut dem och frågade: "Herrar, vad ska jag göra för att bli frälst?" 31 Joh 3:16f. De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." 32 Och de förkunnade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.
33 Redan vid samma timme på natten tog fångvaktaren med dem och tvättade deras sår, och han döptes genast tillsammans med hela sin familj. 34 Luk 19:6. Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.
35 När det blev dag skickade domarna sina rättstjänare och lät säga: "Frige de där människorna." 36 Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni ska friges. Så kom nu ut och gå i frid!" 37 Apg 22:25. Men Paulus sade till dem: "De har piskat oss offentligt utan rättegång, fast vi är romerska medborgare16:37romerska medborgareSådana var enligt romersk lag skyddade mot tortyr. Den som utsatte romare för tortyr kunde straffas med slaveri eller döden., och kastat oss i fängelse. Och nu vill de skicka iväg oss i hemlighet! Å nej, de får komma hit själva och hämta ut oss."
38 Rättstjänarna framförde dessaord till domarna, som blev förskräckta när de fick höra att de var romerska medborgare. 39 De kom och talade vänligt till dem och förde ut dem och bad dem lämna staden. 40 Men när Paulus och Silas var ute ur fängelset gick de i stället hem till Lydia, där de träffade bröderna och gav dem uppmuntran och tröst. Sedan drog de vidare.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)