1 Ā, nō ka taka mai te rā o te Petekoha, e noho tahi ana rātou katoa i te wāhi kotahi. 2 Nā, puta whakarere mai ana he haruru nui nō te rangi, ānō he hau nui e keri ana, ā, kī katoa te whare i noho ai rātou. 3 Heoi, puta mai ana ki a rātou ētahi arero he mea manganga, ānō he ahi, ā, tau iho ana ki runga ki tēnei, ki tēnei o rātou. 4 Nā, kī katoa rātou i te Wairua Tapu, ā, ka tīmata te kōrero rerekē ana ngā reo, rite tonu ki tā te Wairua i hoatu ai ki a rātou kia kōrerotia.

5 I Hiruhārama anō e noho ana ētahi Hūrai, he hunga whakaaro, nō ngā iwi katoa i raro o te rangi. 6 Nā, i te wā i rangona ai taua haruru, ka whakarāpopoto te mano, ka pororaru, nō te mea ka rangona e tērā, e tērā, tōna reo e kōrerotia ana e rātou. 7 Nā, ka oho rātou katoa, ka mīharo, ka mea, "Nā, ehara ianei ēnei katoa e kōrero nei i te hunga nō Karirī? 8 He aha tātou ka rongo nei, ia tangata, ia tangata, i ō tātou reo o tō tātou whānautanga? 9 Ko te hunga o Patia, o Meria, o Erama, ko ngā mea e noho ana i Mehopotamia, i Hūria, i Kaparokia, i Ponoto, i Āhia, 10 i Perikia, i Pamapuria, i Īhipa, i ngā wāhi o Ripia e pātata ana ki Hairini, me ngā manuhiri o Rōma, ngā Hūrai, ngā porohiraiti, 11 ngā Kariti, ngā Ārapi, e rongo ana tātou i a rātou e whakapuaki ana i ngā mahi tohu a te Atua, nō tātou anō ngā reo." 12 Ā, mīharo katoa ana rātou, pōhēhē ana, ka mea tētahi ki tētahi, "He aha tēnei?"

13 Ko ētahi i tāwai, i mea, "E kī ana rātou i te wāina hou!"

14 Otirā, ka whakatika a Pita me te tekau mā tahi, ka hikitia tōna reo, ka whai kupu ki a rātou, "E ngā tāngata o Hūria, me koutou katoa e noho nei i Hiruhārama, kia mōhio koutou ki tēnei, kia whai taringa mai ki āku kupu. 15 Kāhore hoki o ēnei haurangi me tā koutou e whakaaro nei, ko te toru noa hoki tēnei o ngā hāora o te rā. 16 Engari, ko te mea tēnei i kōrerotia e Hoera poropiti:

17 ‘Ā tēnei ake kei ngā rā whakamutunga, e ai tā te Atua,

ka ringihia e ahau tōku Wairua ki ngā kikokiko katoa;

ka poropiti hoki ā koutou tama, ā koutou tamāhine,

ka moemoeā hoki ō koutou kaumātua.

18 Āe, ka ringihia anō e ahau tōku Wairua i aua rā,

ki āku pononga tāne, ki āku pononga wāhine;

ā, ka poropiti rātou.

19 Ka whakakitea anō e ahau ngā mea whakamīharo i te rangi i runga,

me ngā tohu ki te whenua i raro;

he toto, he kāpura, he paowa pongere.

20 Ko te rā ka huri hei pōuri,

ko te marama hoki hei toto,

i mua o te putanga mai o te rā o te Ariki,

taua rā nui whakaharahara, rongonui.

21 Nā, ko reira ora ai te hunga katoa

e karanga ana ki te ingoa o te Ariki.’

22 "E ngā tāngata o Īharaira, kia rongo koutou ki ēnei kupu; Ko Īhu o Nahareta, he tangata i tino whaitohungia e te Atua ki a koutou i runga i ngā merekara, i ngā mea whakamīharo, i ngā tohu i mea ai te Atua kia mahia e ia i waenganui o koutou, e mōhio ana anō rā koutou. 23 Ko tēnei tangata i tukua atu, he mea i āta whakaaroa, ā, i mōhiotia noatia ake e te Atua, tangohia ana e koutou, whakamatea iho, he mea rīpeka nā te ringa o ngā tāngata kino. 24 Nā te Atua ia i whakaara ake, nāna i wewete ngā mamae o te mate; nō te mea e kore ia e taea te pupuri e taua mate. 25 Ko tā Rāwiri kōrero hoki tēnei mōna:

‘I kite ahau i te Ariki i mua i tōku aroaro i ngā rā katoa;

kei tōku ringa matau nei ia,

e kore ai ahau e whakakorikoria.

26 Koia i koa ai tōku ngākau,

i whakamanamana ai tōku arero;

i takoto tūmanako ai anō ōku kikokiko.

27 Nō te mea e kore e waiho e koe tōku wairua i te rēinga,

e kore anō e tukua tāu Mea Tapu kia kite i te pirau.

28 Kua whakakitea e koe ki ahau ngā huarahi o te ora;

ka meinga e koe kia kī tonu tōku koa i tōu aroaro.’

29 "E ōku tēina, e tika ana kia aronui he kupu ki a koutou mō te tupuna nei mō Rāwiri, arā kua mate ia, kua tanumia, kei a tātou anō tōna urupā, ā, taea noatia tēnei rā. 30 I te mea he poropiti ia, ā, i mōhio kua oati te Atua i te oati ki a ia, ka whakaputaina ake tētahi, he hua nō tōna hope, hei noho ki runga ki tōna torōna. 31 Ā, i tāna kite wawe i tēnei, kōrerotia ana e ia te aranga o te Karaiti, arā:

‘Kīhai tōna wairua i waiho i te rēinga,

kīhai anō tōna kikokiko i kite i te pirau.’

32 "Kua whakaarahia ake tēnei Īhu e te Atua: ko mātou katoa ngā kaiwhakaatu. 33 Ā, ka oti nei ia te whakanui e te ringa matau o te Atua, ā, ka hōmai nei ki a ia e te Matua te Wairua Tapu i kōrerotia rā i mua, nā, kua ringihia mai e ia tēnei, e kite nei, e rongo nei koutou. 34 Kāhore hoki a Rāwiri i kake ki te rangi; heoi, e mea ana ia:

‘I mea te Ariki ki tōku Ariki,

"Hei tōku matau koe noho ai,

35 kia meinga rā anō e ahau ōu hoariri hei tūranga waewae mōu." ’

36 "Nō reira rā, kia mātau pū te whare katoa o Īharaira, kua meinga e te Atua hei Ariki, hei Karaiti, taua Īhu i rīpekatia nā e koutou."

37 Nō rātou ka rongo, ka werowero i roto i ō rātou ngākau, ka mea ki a Pita rātou ko ērā atu āpōtoro, "E ngā tuākana, me aha mātou?"

38 Nā, ko te meatanga a Pita ki a rātou, "Rīpenetā, kia iriiria, tēnā tangata, tēnā tangata o koutou i runga i te ingoa o Īhu Karaiti, hei murunga hara; ā, ka riro i a koutou te mea hōmai, arā te Wairua Tapu. 39 Ki a koutou hoki, ki ā koutou tamariki, te kupu hōmai, ki te hunga katoa anō o tawhiti, ki ngā mea e karangatia e te Ariki, e tō tātou Atua, ki a ia."

40 He maha atu anō ngā kupu i kōrero ai, i kauwhau ai ia, i mea ai, "Me whakaora koutou i a koutou i tēnei whakatupuranga parori kē." 41 Nā, ko ngā mea tonu i tango i tāna kupu i iriiria, me te mea e toru mano ngā wairua i honoa mai ki a rātou i taua rā. 42 Ā, i ū tonu rātou ki te whakaakoranga a ngā āpōtoro, ki te kotahitanga, ki te whawhati taro, ā, ki te īnoi.

43 Tau iho ana te wehi ki ngā wairua katoa; he maha hoki ngā mea whakamīharo me ngā tohu i meinga e ngā āpōtoro. 44 I noho tahi anō te hunga whakapono katoa, i huihuia anō hoki ā rātou mea katoa; 45 i hokona atu hoki ā rātou rawa me ngā taonga, tuwhaina ana mā te katoa, rite tonu, ki te mate o tēnei, o tēnei. 46 Haere tonu ana hoki rātou i tēnei rā, i tēnei rā ki te temepara, kotahi tonu anō te whakaaro; whawhati taro ana i ō rātou kāinga, kai ana i ā rātou kai i runga i te koa, i te ngākau tapatahi; 47 e whakamoemiti ana ki te Atua, e paingia ana hoki e te iwi katoa. Ā, honoa mai ana e te Ariki ki a rātou i tēnā rā, i tēnā rā, i tēnā rā, te hunga e whakaorangia ana.

1 *5 Mos 16:9f. När pingstdagen*2:1pingstdagenPingsten, femtio (grek. pentekosté) dagar efter påsk, var en skördefest då man samlades i Jerusalem från vida omkring (5 Mos 16:10-16, Apg 2:5) för att bära fram det första av årets gröda inför Gud (2 Mos 23:16, 4 Mos 28:26). Rabbinerna firade dessutom pingsten till minne av laggivningen, då Gud uppenbarade sig i dunder och eld på berget Sinai (2 Mos 19-20). kom var de alla samlade. 2 *Apg 4:31. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 *Matt 3:11, Luk 3:16. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 *Mark 16:17, Apg 11:15. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien*2:9AsienAvser i NT en provins i Mindre Asien (nuvarande västra Turkiet)., 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter*2:11proselyterGrekiska för "de som kommit fram", som omvänt sig till judendomen helt och fullt inklusive omskärelse (till skillnad från enbart sympatiserande "gudfruktiga", jfr not till 10:2)., kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."

14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen *2:15tredje timmenräknat från gryningen, alltså klockan nio.på morgonen! 16 *Joel 2:28f. Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

17 *Jes 44:3, Sak 12:10.Och det ska ske i de sista dagarna,*2:17fJoel 2:28f.

säger Gud,

att jag utgjuter av min Ande

över allt kött.

Era söner och era döttrar ska profetera,

era unga ska se syner

och era gamla ska ha drömmar.

18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor

ska jag i de dagarna

utgjuta av min Ande,

och de ska profetera.

19 Och jag ska göra under uppe på himlen

och tecken nere på jorden,

blod, eld och moln av rök.

20 *Matt 24:29.Solen ska vändas i mörker

och månen i blod

innan Herrens dag kommer,

den stora och strålande.

21 *Rom 10:13.Och det ska ske att var och en

som åkallar Herrens namn

ska bli frälst.

22 *Apg 10:38. Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet. 23 *Luk 22:22, Apg 4:28. Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa*2:23de laglösaDvs hedniska romare som inte hade tagit emot Guds uppenbarade vilja i GT:s lag. spikade ni upp honom och dödade honom. 24 Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom. 25 David säger om honom:*2:25fPs 16:8f.

Jag har alltid Herren för ögonen.

Han är vid min högra sida

för att jag inte ska vackla.

26 Därför gläds mitt hjärta

och jublar min tunga.

Även min kropp

får vila i trygghet

27 *Apg 13:35.att du inte lämnar min själ åt dödsriket

eller låter din Helige se förgängelsen.

28 Du har visat mig livets vägar,

du ska mätta mig med glädje

inför ditt ansikte.

29 *1 Kung 2:10, Apg 13:36. Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag. 30 *2 Sam 7:12, Ps 89:4f, 132:11. Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron.*2:30 Jfr 2 Sam 7:12-13, Ps 132:11.31 I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.*2:31 Ps 16:10.

32 *1 Kor 15:15. Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 *Fil 2:9. Han har blivit upphöjd till Guds högra sida*2:33till Guds högra sidaAnnan översättning: "med Guds högra hand". och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger:*2:34fPs 110:1. I psalmen återger David vad Gud Fadern sade till Messias, Davids Herre.

Herren sade till min Herre:

Sätt dig på min högra sida

35 tills jag lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.*2:35som en pall under dina fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).

36 Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias."

37 *Apg 16:30, 2 Kor 7:10, Hebr 4:12. När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad ska vi göra?" 38 *Matt 3:2, Luk 24:47f. Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. 39 *1 Mos 17:7f, Joh 10:16. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."

40 *5 Mos 32:5, Ps 78:8, Fil 2:15. Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända släktet!" 41 *Apg 1:15, 2:47, 4:4, 5:14. De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

42 *Apg 20:7. De höll troget fast vid apostlarnas undervisning*2:42undervisningAnnan översättning: "lära" (innehållet i undervisningen). och vid gemenskapen*2:42gemenskapenOrdet kan även rymma egendomsgemenskap (jfr 2:44-45, 2 Kor 9:13)., brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 *Apg 4:32. Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 *Luk 12:33, Apg 4:34. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 *Apg 2:41, 5:13, 14:1. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.