1 Ā, i reira a Haora e whakaae ana ki tōna matenga.

Nā, i taua rā ka oho he whakatoinga nui ki te hāhi i Hiruhārama, ā, marara katoa ana rātou, puta noa i ngā wāhi o Hūria, o Hamaria; kāhore ia ngā āpōtoro. 2 Ā, nā te hunga whakaaro a Tepene i tanu, ā, he nui tā rātou tangihanga mōna.

3 Ko Haora ia, tāhoroa ana e ia te hāhi, tomo ana ki tēnā whare, ki tēnā whare, tōia atu ana ngā tāne me ngā wāhine, hoatu ana ki roto ki te whare herehere.

4 Nō reira ko rātou tonu, ko ngā mea i whakamararatia rā, i hāereere ki te kauwhau i te kupu. 5 Nā, ko Piripi i heke atu ki te pā o Hamaria, ā, kauwhau ana i a te Karaiti ki a rātou. 6 Ā, kotahi tonu te whakaaro o ngā mano ki te whakarongo ki ngā mea i kōrero ai a Piripi, i a rātou e rongo ana, e kite ana i ngā tohu i mea ai ia. 7 I puta mai hoki ngā wairua poke i roto i te tini o ngā mea e nohoia ana, he nui te reo ki te karanga. He tokomaha anō ngā pararūtiki, ngā kopa i whakaorangia. 8 Ā, nui atu te hari o taua pā.

9 Nā, i reira tētahi tangata, ko Haimona te ingoa, he mahi mākutu tāna i mua atu i roto i taua pā, ā, mīharo ana te iwi o Hamaria, i mea hoki ia i a ia he tangata nui. 10 I whakarongo katoa hoki rātou ki a ia te iti me te rahi, i mea, "Ko taua kaha o te Atua tēnei tangata, e kīia nei ‘ko te Nui.’ " 11 Ā, i whakarongo rātou ki a ia, nō te mea kua roa kē rātou e mīharo ana ki āna mahi mākutu. 12 Ā, nō rātou ka whakapono ki a Piripi; e kauwhau ana i te rongopai o te rangatiratanga o te Atua, i te ingoa hoki o Īhu Karaiti, ka iriiria rātou, ngā tāne me ngā wāhine. 13 Ko Haimona tonu tētahi i whakapono. Ā, ka iriiria ka piri tahi ki a Piripi; ā, nō tōna kitenga i ngā tohu me ngā merekara nunui i mahia, ka mīharo.

14 Ā, i te rongonga o ngā āpōtoro i Hiruhārama kua tango a Hamaria i te kupu a te Atua, ka tonoa atu e rātou a Pita rāua ko Hoani ki a rātou. 15 Nō tō rāua taenga iho, ka īnoi mō rātou, kia riro te Wairua Tapu i a rātou. 16 Kāhore anō hoki ia i tau noa ki tētahi o rātou; he mea iriiri kau i runga i te ingoa o te Ariki, o Īhu. 17 Me i reira ka whakapākia iho ō rātou ringa ki a rātou, ā, ka riro mai te Wairua Tapu i a rātou.

18 Ā, nō te kitenga o Haimona, nā te whakapānga iho o ngā ringa o ngā āpōtoro i hōmai ai te Wairua Tapu, ka mea ki te hoatu moni ki a rāua, 19 ka kī, "Hōmai hoki ki ahau tēnei mana, kia riro ai te Wairua Tapu i te tangata e whakapākia iho ai e ahau ōku ringa."

20 Nā, ko te meatanga a Pita ki a ia, "Kia pirau ngātahi kōrua ko tāu moni, ina koe ka whakaaro mā te moni ka whiwhi ai ki te mea hōmai noa a te Atua! 21 Kāhore he wāhi māu, kāhore he taunga mōu i tēnei mea; kāhore hoki i tika tōu ngākau i te aroaro o te Atua. 22 Nā, rīpenetātia tēnei kino ōu, ā, īnoi ki te Atua, me kore noa e murua te whakaaro o tōu ngākau. 23 Kua kite hoki ahau i a koe, kei roto koe i te au kawa, kei te here o te kino."

24 Nā, ka whakahoki a Haimona, ka mea, "Mā kōrua e īnoi mōku ki te Ariki, kei pā ki ahau tētahi o ngā mea kua kōrerotia mai nā e kōrua."

25 Ā, ka mutu tā rāua whakaatu, tā rāua kauwhau i te kupu a te Ariki, ka hoki ki Hiruhārama, he maha hoki ngā kāinga o ngā Hamari i kauwhautia ai e rāua te rongopai.

26 Nā, ka kōrero tētahi anahera a te Ariki ki a Piripi, ka mea, "Whakatika, haere ki te tonga, ki te ara e heke atu ana i Hiruhārama ki Kaha"; he koraha tērā. 27 Whakatika ana ia, haere ana. Nā, ko tētahi tangata o Etiopia, he unaka, he tangata nui nā Kanarahi, kuīni o ngā Etiopiana, ko te kaitiaki ia o āna taonga katoa, i haere ki Hiruhārama ki te karakia; 28 ā, e hoki mai ana, e noho ana i runga i tōna hāriata, e kōrero ana i a Ihāia poropiti. 29 Nā, ka mea te Wairua ki a Piripi, "Whakatata atu, ka haere atu koe ki te hāriata rā."

30 Kātahi a Piripi ka oma atu ki a ia, ka rongo i a ia e kōrero ana i a Ihāia poropiti, ka mea atu, "E mātau ana rānei koe ki tāu e kōrero nā?"

31 Anō rā ko ia, "Me pēhea koia, ki te kore tētahi hei arataki i ahau?" Nā, ka mea ia ki a Piripi kia eke ki runga kia noho tahi me ia.

32 Nā, ko te wāhi o te karaipiture e kōrero nei ia, ko tēnei:

"I ārahina ia ānō he hipi kia patua;

ā, me te reme e wahangū ana i te aroaro o tōna kaikutikuti,

kīhai i kuihi tōna waha.

33 I tōna whakaitinga i whakakorea he whakawā mōna.

Mā wai hoki tōna whakatupuranga e kōrero?

Kua tangohia atu nei tōna ora i te whenua."

34 Nā, ka whakahoki te unaka ki a Piripi, ka mea, "Tēnā koa, mō wai tēnei kōrero a te poropiti? Mōna ake anō, mō tētahi atu rānei?" 35 Nā, ka puaki te māngai o Piripi, ā, tīmata mai i taua karaipiture, kauwhautia ana e ia a Īhu ki a ia.

36 Ā, i a rāua e haere ana i te ara, ka tae atu rāua ki tētahi wai, ka mea te unaka, "Nā, he wai tēnei! He aha te mea e kore ai ahau e iriiria?" 37 Mea atu ana a Piripi, "Ki te whakapono tōu ngākau katoa, e āhei anō koe." Nā, ka whakahoki ia, ka mea, "E whakapono ana ahau ko Īhu Karaiti te Tama a te Atua." 38 Kātahi ia ka whakahau i te hāriata kia tū; ka haere atu rāua tokorua ki roto i te wai, a Piripi rāua ko te unaka; ā, iriiria ana ia e ia. 39 Ā, i tō rāua putanga ake i te wai, kāhakina atu ana a Piripi e te Wairua o te Ariki; ā, mutu tonu te kitenga atu o te unaka i a ia, heoi, haere hari atu ana ia i tōna ara. 40 Ko Piripi ia i kitea ki Ahota; ā, i a ia e haere ana, kauwhautia ana e ia te rongopai ki ngā pā katoa, ā tae noa ia ki Hiharia.

1 *Apg 22:20. Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. 2 Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

3 *Apg 22:4, 26:10f. Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse.

4 *Apg 11:19. De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. 5 *Apg 6:5. Filippus*8:5Filippusvar en av de sju församlingstjänarna, 6:5. kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. 6 De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: 7 *Mark 6:13, 16:17. från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. 8 *Joh 4:39f. Och det blev stor glädje i den staden.

9 *Apg 13:6. Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi*8:9en man vid namn Simon som utövade magiSenare texter från fornkyrkans tid berättar att Simon trollkarlen längre fram blev en kraftfull motståndare till den kristna församlingen. och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, 10 och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" 11 De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. 12 Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde.

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 *Apg 2:38. Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 *Matt 20:8. Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 *Ef 5:5. Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. 22 Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 *5 Mos 29:18, Hebr 12:15. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig."

25 Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde."*8:26mitt på dagen Annan översättning: "söderut".27 *8:27 Ps 68:32.Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman*8:27etiopisk hovmanDvs nubier (från det nuvarande Sudan). som var eunuck*8:27eunuckDvs kastrerad, ett inte ovanligt krav på Orientens hovmän. och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake.*8:27KandakeDen etiopiska drottningens titel, som senare kommit att uppfattas som egennamn. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den."

30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa*8:30hörde honom läsa Under antiken läste man normalt högt även när man var ensam. profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 *8:32fJes 53:7f.Stället i Skriften som han läste var detta:*8:32fJes 53:7f (Septuaginta).

Som ett får som förs bort till slakt,

som ett lamm som är tyst

inför den som klipper det,

så öppnade han inte sin mun.

33 Genom hans förnedring

blev hans dom upphävd.

Vem kan räkna hans släkte,

eftersom hans liv rycks bort*8:33rycks bortAnnan översättning: "upphöjs".

från jorden?

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" 35 Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

36 När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"*8:36 Senare handskrifter tillägger (vers 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. 39 När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje.

40 *Apg 21:8. Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea.*8:40CaesareaDen romerske ståthållarens residensstad (12:19, 25:1), ca 8 mil norr om Ashdod.