1 Whakatata mai, e ngā iwi, kia rongo ai;

kia whai taringa mai, e ngā iwi!

Kia rongo te whenua, me ngā mea e hua ana i runga,

te ao, me ngā mea katoa e puta ana i roto i a ia.

2 Kei runga hoki i ngā iwi katoa te riri o Ihowā,

tōna weriweri kei runga i ō rātou ope katoa;

ngaro rawa i a ia, tukua ana kia patua.

3 Ka ākiritia atu anō ō rātou tūpāpaku i patua,

ka puta ake hoki te piro o ō rātou tinana;

ā, ka rewa ngā maunga i ō rātou toto.

4 Nā, ka memeha ngā ope katoa o te rangi,

ko ngā rangi, koia anō kei te pukapuka i pōkaia.

Ko ō rātou ope katoa ka whakangaro haere,

koia anō kei te rau wāina ka marere nei,

kei te rau piki e marere ana i runga i te rākau piki.

5 Kua inu hoki tāku hoari, mākona ana, i te rangi;

nanā, ka tae iho ki a Ēroma,

ki te iwi i kangā e ahau, ki te whakarite whakawā.

6 Kī tonu te hoari a Ihowā i te toto;

kua mōmona i te ngako,

i te toto o ngā reme, o ngā koati,

i te ngako o ngā whatukuhu o ngā hipi toa;

he patunga tapu hoki tā Ihowā i Potora,

he parekura nui i te whenua o Ēroma.

7 Ā, ka haere tahi mai i roto i a rātou ngā kau mākā,

ngā kau ōkiha rātou ko ngā pūru;

ā, ka haurangi tō rātou whenua i te toto,

ka mōmona tō rātou puehu i te ngako.

8 Ko te rā hoki ia o tā Ihowā rapu utu,

ko te tau whakautu mō tā Hiona totohe.

9 Ā, ka puta kē ōna awa hei kāpia,

ko tōna puehu hei whānāriki;

nā, ko tōna whenua, he kāpia e kā ana!

10 E kore e tineia i te pō, i te ao;

ka kake tōna paowa ake ake.

I tērā whakatupuranga, i tērā whakatupuranga ka takoto he ururua kau;

e kore tētahi tangata e tika nā reira ā ake tonu atu.

11 Ka riro anō a reira hei kāinga mō te kawau, mō te matuku;

ka noho anō te ruru rāua ko te raweni ki reira.

Ka whakamārōkia anō hoki e ia te taura o te pororaru ki runga,

me te kōhatu whakatika o te kore noa iho.

12 Ka karangatia ōna rangatira kia whakakīngitia, kāhore tētahi e tae mai;

ā, ka kore noa iho ōna rangatira katoa.

13 Ā, ka tupu te tātarāmoa ki ōna whare kīngi,

he ongaonga, he tūmatakuru ki ōna pā kaha,

ā, ka waiho hei nohoanga mō te kīrehe mohoao,

hei marae mō te otereti.

14 Ko ngā kurī mohoao o te koraha ka tūtaki ki ngā wuruhi,

ka karanga te mea āhua koati ki tōna hoa;

ka takoto anō te ngārara haere pō ki reira,

ka kitea he okiokinga mōna ki reira.

15 Ka hangā anō e te ruru nui tōna kōhanga ki reira,

whānau iho, pao iho ngā hua,

whakamine anō ki raro i tōna taumarumarunga iho;

ka huihui anō ki reira ngā whatura,

rātou ko tāna tāne, ko tāna tāne.

16 Rapua i roto i tā Ihowā pukapuka, kōrerotia hoki:

E kore tētahi o ēnei e ngaro,

e kore tētahi o ēnei e hapa i te tāne māna.

Nā tōku māngai nei hoki te whakahau,

ko tōna wairua anō tō rātou kaiwhakamine.

17 Nāna hoki i maka te rota mō tā rātou,

nā tōna ringa anō i wehewehe taua wāhi mō rātou, mea rawa ki te aho;

hei kāinga a reira mō rātou ā ake ake,

ka nohoia a reira e rātou i tēnā whakatupuranga, i tēnā whakatupuranga.

1 *5 Mos 32:1, Jes 1:2. Träd fram, ni folk, och hör,

lyssna, ni folkslag!

Jorden och allt den rymmer

ska höra,

världen och allt som växer där.

2 *Jes 10:23, 13:5, Upp 16. För Herrens vrede riktas

mot alla hednafolk,

hans harm

mot alla deras härskaror.

Han viger dem åt förintelse,

han utlämnar dem till slakt.

3 *Jes 5:25, Jer 9:22, 25:33, Upp 11:8f. Deras slagna ska kastas bort,

stank stiger

från deras döda kroppar,

bergen flyter av deras blod.

4 *Jes 51:6, Matt 24:29, Luk 21:33, Upp 6:14. Himlens hela härskara går under,

himlarna rullas ihop

som en bokrulle.

Hela dess härskara

faller förvissnad ner

som vissnade löv

från vinrankan,

som vissnade blad

från fikonträdet.

5 För mitt svärd

har druckit sig rusigt i himlen.

Se, det far ner över Edom,

över folket jag vigt åt förintelse

för att bli deras dom.

6 *Jes 63:1f, 66:16, Jer 49:13.Herrens svärd dryper av blod,

det är dränkt i fett,

i lamms och bockars blod,

i talg från baggars njurar,

för Herren har ett offer i Bosra,

en stor slakt i Edoms*34:6Bosra … EdomHuvudstad och rike söder om Döda havet (se profetian i 63:1f med not). land.

7 Också vildoxar slaktas

liksom oxar och starka tjurar.

Deras land dricker sig rusigt

av blod,

deras jord blir dränkt av fett,

8 *Jer 51:6, Ob v 10f. för dagen kommer

för Herrens hämnd,

ett vedergällningens år

då han utför Sions sak.

9 Då förvandlas

Edoms bäckar till tjära

och dess jord till svavel,*34:9tjära … svavelPå liknande sätt gick Sodom under, strax norr om Edom (1 Mos 14:10, 19:24).

dess land blir till brinnande tjära.

10 *Jes 66:24, Upp 14:11, 19:3. Varken natt eller dag

ska den branden slockna,

ständigt ska röken av den

stiga upp.

Från släkte till släkte

ska landet ligga öde,

aldrig i evighet

ska någon vandra där.

11 *2 Kung 21:13, Jes 14:23, Amos 7:8, Sef 2:14f. Pelikaner och hägrar

ska ta över det,

uvar och korpar bo där.

Han ska spänna linor och lod

över det

till förödelse och ödeläggelse.

12 Av dess ädlingar finns ingen kvar

som kan utropa någon till kung.

Alla dess furstar blir till intet.

13 *Jes 13:21f, Jer 50:39, Hos 9:6. Dess palats fylls av törne,

nässlor och tistlar

växer i dess borgar.

Det blir en boning för ökenhundar,

ett tillhåll för strutsar.

14 *Jes 13:21, Matt 12:43, Upp 18:2. Öknens djur möter där hyenor,

raggiga bockar

bräker till varandra.

Där kan tornugglan*34:14tornugglanHebr. lilít. I babylonisk och senare judisk mytologi var Lilit namnet på en kvinnlig demon. Sammanhanget talar här för en nattfågel (jfr vers 13-15, Ps 102:7, Sef 2:14). slå sig till ro

och finna en viloplats åt sig.

15 Där ordnar pilormen*34:15pilormenGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "ugglan". sitt bo

och lägger sina ägg,

kläcker ut ynglet och

samlar det i sitt beskydd.

Där samlas gamarna,

den ena efter den andra.

16 *Jos 23:14f. Sök i Herrens bok och läs!

Inte ett enda av dem ska utebli,

det ena ska inte sakna

det andra,

för det är hans mun

som befaller det

och hans Ande som samlar dem.

17 Det är han som kastar lott för dem,

hans hand tilldelar dem

deras mark med mätsnöre.

De ska ha den till besittning

för alltid,

de ska bo där från släkte till släkte.