1 Nā, me waiata e ahau he waiata

nā tāku i aroha nei mō tāku i kaingākau ai,

he mea mō tāna māra wāina:

He māra wāina tā tāku kaingākau

i tētahi pukepuke mōmona.

2 Nā, taiepatia ana e ia, kohikohia ana e ia ngā kōhatu o reira,

whakatōkia ana e ia ki te wāina pai rawa;

hangā ana e ia he pourewa ki waenganui,

keria ana anō e ia he poka wāina ki reira;

ā, ka tatari ia kia whai karepe,

nā, ka hua mai he karepe māori.

3 Nā, e te hunga e noho nei i Hiruhārama,

me ngā tāngata o Hūrā,

whakaritea tā māua whakawā

ko tāku māra wāina.

4 Ko te aha ake anō rā i āhei kia mahia ki tāku māra,

kīhai i mahia e ahau ki reira?

He aha rā, i ahau i tatari ai kia hua mai he karepe,

i puta kē mai ai he karepe māori?

5 Nā ināianei, māku e whakaatu ki a koutou

tāku e mea ai ki tāku māra wāina.

Ka tangohia atu e ahau tōna pā whakaruru hau,

ā, ka pau ia te kai;

ka tukitukia hoki e ahau tōna taiepa,

ā, ka takatakahia.

6 Ā, ka meinga e ahau kia ururua;

e kore e tapatapahia, e kore e ngakia,

engari, ka huaranga ake te tātarāmoa me te tūmatakuru;

ka ako atu hoki ahau ki ngā kapua

kia kaua te ua e uaina ki reira.

7 Ko te māra wāina hoki a Ihowā o ngā mano,

ko te whare o Īharaira,

ā, ko ngā tāngata o Hūrā

tāna mea āhuareka i whakatō ai;

ka tatari ia ki te whakawā, nā, ko te tūkino;

ki te tika, nā, he auē.

8 Auē te mate mō te hunga e hono ana i te whare ki te whare,

e whakapiri nei i te māra ki te māra,

ā, kore noa iho he wāhi,

ā, ka meinga koutou kia noho, ko koutou anake,

i waenganui i te whenua!

9 Ko tā Ihowā o ngā mano tēnei i hamumu ai ki ōku taringa:

"He pono, he tini ngā whare ka mokemoke,

tōna nunui, tōna ātaahua, ka noho tahanga kau.

10 Nō te mea kotahi tekau ngā eka o te māra wāina,

ka maea ake kotahi tonu te pāti;

i kī te homa i te purapura, ka maea ake kotahi te epa."

11 Auē te mate mō te hunga e maranga wawe ana i te ata

ki te whai i te wai kaha;

e kawe ana i te roa o te pō,

nāwai ā, ka tahuna e te wāina,

12 ko te hāpa me te hātere,

ko te timipera me te pūtōrino, ko te wāina,

kei ā rātou hākari ēnā, heoi, kāhore ā rātou mahara ki te mahi a Ihowā,

kāhore hoki he whakaaro ki te mahi a ōna ringa!

13 Koia i riro ai tōku iwi i te pārau, he kore mātauranga;

ko ō rātou tāngata ingoa nui hoki kua hemo i te kai,

ā, ko tō rātou mano tini kua pakapaka rawa i te matewai.

14 Nā reira te rēinga i whakanui ai i tōna hiahia,

i whewhera noa atu ai i tōna māngai;

ā, heke atu ana ki reira tō rātou korōria,

ō rātou mano tini, tō rātou whakahī,

me te tangata e whakamanamana ana i roto i a rātou.

15 Ka whakapikoa anō hoki te tangata ware,

ā, ka whakaititia te tangata nui,

ka whakahokia iho hoki ngā kanohi o te hunga whakakake.

16 Otiia ka whakanekehia ake a Ihowā o ngā mano i runga i te whakawā,

ka whakatapua anō te Atua, te Mea Tapu, i runga i te tika.

17 Ko reira ngā reme kai ai, ānō kei tō rātou wāhi,

ā, ka kainga e ngā mea haere noa ngā wāhi kua ururuatia o te hunga tetere.

18 Auē te mate mō te hunga e kūmea ana e rātou te hē ki ngā aho o te horihori,

te hara hoki me te mea ki te taura o te kāta;

19 e mea nei, "Kia hihiko ia,

kia hohoro tāna mahi,

kia kite ai mātou;

kia whakatata mai hoki,

kia tae mai te whakaaro o te Mea Tapu o Īharaira,

kia mōhio ai mātou!"

20 Auē te mate mō te hunga e mea nei ki te kino, he pai,

ki te pai hoki, he kino;

e mea nei i te pōuri hei mārama,

i te mārama hoki hei pōuri;

e mea nei i te kawa hei reka,

i te reka hei kawa!

21 Auē te mate mō te hunga he nui nei ō rātou whakaaro ki tā rātou titiro,

e mahara ana hoki he hunga mōhio rātou!

22 Auē te mate mō te hunga kaha ki te inu wāina,

he hunga uaua anō ki te whakaranu i te wai kaha;

23 e whakatika nei i tā te tangata hē, he whakaaro ki te utu;

e tango atu nei i te tika o te tangata tika.

24 Mō reira ka rite ki te kainga a te arero o te ahi i te kakau wīti,

ki te hinganga o te otaota maroke ki roto ki te mura;

ka pērā tō rātou pakiaka te pirau,

ka rere tō rātou puāwai ki runga, ānō he puehu;

mō rātou i whakakāhore ki te Ture a Ihowā o ngā mano,

i whakahāwea anō hoki ki te kupu a te Mea Tapu o Īharaira.

25 Nā reira te riri o Ihowā i mura ai ki tāna iwi,

ā, kua torona e ia tōna ringa ki te whawhai ki a rātou, ā, patua iho rātou e ia;

i ngāueue ngā maunga,

ā, ko ō rātou tinana mate me te mea he paru

i waenganui o ngā huarahi.

Nā, ahakoa tēnei katoa, kāhore tōna riri i te tahuri atu,

mārō tonu tōna ringa.

26 Ka whakaarahia anō hoki e ia he kara ki ngā iwi i tawhiti;

ka whiowhio anō ki a rātou ki te pito o te whenua.

Nanā, ka hohoro, ka tere tonu tā rātou haere mai!

27 E kore tētahi o rātou e ngenge, e kore e tapepa te waewae;

e kore tētahi e parangia, e kore e moe;

e kore te whītiki o ō rātou hope e mawheto,

e kore anō te here o ō rātou hū e motu;

28 ko ā rātou pere, koi tonu,

he piko katoa ā rātou kōpere;

ko ngā pāua o ō rātou hōiho ka kīia he matā,

ā, ko ō rātou wīra he āwhiowhio.

29 Ko tā rātou hāmama, koia anō kei tā te raiona,

ka hāmama rātou ānō he kūao raiona;

āe rā, ka ngengere rātou, ka hopukina tā rātou tūpāpaku,

kāwhakina tonutia atu, kāhore hoki he tangata hei whakaora.

30 Nā, ka hāmama rātou ki a rātou i taua rā,

me te mea ko te moana e haruru ana;

ā, ki te titiro tētahi ki te whenua –

nanā, he pōuri me te tuatea,

ā, kua pōuri te mārama i ōna kapua.

1 *Ps 80:9f, Jes 27:2f, Jer 2:21, Matt 21:33f, Mark 12:1f, Luk 20:9f. Nu vill jag sjunga

om min älskade,

min älskades sång

om hans vingård:

Min älskade hade en vingård

på en bördig bergskulle.

2 Han grävde upp den

och rensade den från stenar

och planterade där

ädla vinstockar.

Han byggde ett vakttorn mitt i den

och högg ut ett presskar.

Sedan väntade han

att den skulle bära äkta druvor,

men den bar vilddruvor.

3 Och nu, Jerusalems invånare

och Juda män,

döm mellan mig och min vingård.

4 *Jer 2:21. Vad mer kunde man

göra för min vingård

än vad jag har gjort för den?

Varför bar den vilddruvor,

när jag väntade

att den skulle bära äkta druvor?

5 *Ps 80:13, Jer 12:10, Luk 21:24. Nu ska jag låta er veta

vad jag ska göra med

min vingård:

Jag ska ta bort stängslet,

och den ska bli ödelagd.

Jag ska bryta ner muren,

och den ska bli nertrampad.

6 *Jes 7:23f, Ords 24:30f. Jag ska ödelägga den,

ingen ska beskära den

eller gräva i den.

Men tistel och törne ska växa upp,

och jag ska befalla molnen

att inte låta det regna på den.

7 *Ps 80:9, Jes 3:14f, Jak 5:4.Herren Sebaots vingård

är Israels hus

och Juda folk

hans älsklingsplantering.

Han väntade laglydnad

men fann blodiga lagbrott,

han väntade rättfärdighet

men fann skriande

orättfärdighet.

8 *Jer 22:13, Amos 8:6, Mika 2:2. Ve er som lägger hus till hus

och fogar åker till åker

tills inget utrymme finns kvar

och ni är de enda

som bor i landet.

9 *Jes 6:11. Från Herren Sebaot

ljuder det i mina öron:

Sannerligen, många hus ska bli öde,

stora och vackra hus

utan invånare.

10 En vingård på tio plogland

ska bara ge ett batmått,*5:10plogland … batmåttEtt "plogland" var den yta som ett par oxar kunde plöja på en dag, kanske ett tunnland, och ett bat var troligen ca 22 liter. Skörden var kanske en tusendel av den normala.

och en homers utsäde

ska bara ge en efa*5:10homer … efaCa 220 och 22 liter. Normalt gav skörden tio gånger utsädet, här bara en tiondel..

11 *Ords 23:29f. Ve dem som går upp tidigt

för att jaga efter starka drycker

och sitter uppe till sena natten,

heta av vin!

12 *Ps 28:5, Amos 6:5f. Vid sina dryckeslag

har de harpa och lyra,

tamburin, flöjt och vin.

Men Herrens gärningar

bryr de sig inte om,

hans händers verk

intresserar dem inte.

13 Därför ska mitt folk

föras bort i fångenskap,

för de saknar kunskap.

Dess ädlingar ska dö av hunger*5:13ädlingar ska dö av hungerAnnan översättning: "ädla män ska lida hunger".

och dess larmande skaror

förtorka av törst.

14 *4 Mos 16:30f, Jes 14:9, Hab 2:5. Därför ökar dödsriket sitt begär

och spärrar upp sitt gap

utan gräns.

Stadens främsta ska fara ner,

tillsammans med de larmande

och bullrande skaror

som jublar därinne.

15 *Jes 2:9, 11, 17. Människorna blir nerböjda,

var och en ödmjukad.

De stoltas ögon ska ödmjukas.

16 *Jes 2:11, 29:23, Upp 16:5. Men Herren Sebaot blir upphöjd

genom sin dom,

Gud, den Helige, visar sig helig

genom rättfärdighet.

17 *Jes 7:25, Sef 2:6. Då ska lammen få beta

som på sin egen mark,

och på de rikas ödetomter

ska främlingar få sin föda.

18 Ve dem som drar fram missgärning

med lögnens band

och synd som med vagnslinor,

19 *Jer 17:15, Hes 12:22, Mal 2:17, 2 Petr 3:3f. dem som säger:

"Han får skynda sig,

han får utföra sitt verk snart

så att vi ser det!

Det som Israels Helige bestämt

får närma sig och komma

så att vi lär känna det!"

20 *Job 17:12, Ords 17:15, Amos 5:7. Ve dem som kallar det onda gott

och det goda ont,

som gör mörker till ljus

och ljus till mörker,

som gör bittert till sött

och sött till bittert!

21 *Ords 3:7, Rom 12:16, 1 Kor 3:18. Ve dem som är visa i sina egna ögon

och håller sig själva för kloka!

22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin

och duktiga på att blanda

starka drycker,

23 *Ords 17:15, 24:23f, Hes 13:19. dem som frikänner den skyldige

för mutor

och berövar den rättfärdige

hans rätt.

24 *2 Mos 15:7, Job 18:16, Jes 1:4, 9:18, 47:14. Som eldsflamman förtär strå

och halm sjunker ihop i lågan,

så ska deras rot ruttna bort

och deras blomning flyga i väg

som stoft,

eftersom de förkastade

Herren Sebaots lag

och föraktade Israels Heliges ord.

25 *Jes 9:12, 17, 21, 10:4. Därför brinner Herrens vrede

mot hans folk,

och han räcker ut sin hand mot det

och slår det

så att bergen darrar

och döda kroppar ligger

som orenhet på gatorna.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.

26 *Jes 7:18, 11:12. Han reser ett baner

för hednafolken i fjärran

och lockar på dem

från jordens ände.

Och se, de kommer snabbt

och med hast.

27 Ingen bland dem

är trött eller stapplar,

ingen slumrar eller sover.

Bältet runt deras höfter lossnar inte,

deras skoremmar går inte av.

28 Deras pilar är skarpa,

alla deras bågar är spända.

Hovarna på deras hästar

är som av flinta,

deras vagnshjul liknar

stormvinden.

29 Deras rop är som

en lejonhonas rytande,

de ryter som unga lejon.

De morrar och griper sitt rov

och bär bort det,

och ingen finns som räddar.

30 *Jes 8:22, 17:12. På den dagen ska det dåna mot dem

som när havet dånar.

Ser man ut över landet

är där mörker och nöd,

ljuset förmörkas av töcken.