1 Ko te kite a Ihāia, a te tama a Āmoho, i kite ai ia mō Hūrā, mō Hiruhārama, i ngā rā o ngā kīngi o Hūrā, o Utia, o Iotama, o Ahata, o Hetekia.
2 Whakarongo, e ngā rangi, kia whai taringa anō;
e te whenua, kua kōrero hoki a Ihowā:
"Kua atawhai tamariki ahau, kua whakatupu hoki,
nā, kua tahuri mai rātou ki ahau.
3 E mōhio ana te kau ki tōna ariki,
te kāihe ki te takotoranga kai a tōna rangatira;
ko Īharaira ia kāhore e mōhio,
kāhore tāku iwi e whakaaro."
4 Auē, e te iwi hara,
he hunga taimaha i te kino,
he uri nō ngā kaimahi i te hē,
he tamariki whakangau kē.
Kua whakarērea e rātou a Ihowā,
kua whakahāwea ki te Mea Tapu o Īharaira,
kua tāngata kē rātou, ā, kua hoki whakamuri.
5 Kia patua tonutia hoki koutou hei aha,
i tutū tonu ai koutou?
Kei te mate katoa te māhunga,
kei te ruhi katoa hoki te ngākau.
6 Kāhore ōna wāhi ora,
ake i te kapu o tōna waewae ā tae noa ki te māhunga;
he kaiākiko kau, he kārawarawa,
he whiunga kua pirau;
kīhai ēnā i romia, kīhai i takaia,
kīhai anō hoki i whakangāwaritia ki te hinu.
7 Ko tō koutou whenua kua ururuatia;
ko ō koutou pā kua wera i te ahi;
he tangata kē kei te kai i tō koutou oneone
i tō koutou aroaro,
ururua ana, koia anō kei tā te tangata kē raupatutanga.
8 Ā, ka mahue iho te tamāhine a Hiona,
ānō he tīhokahoka i te māra wāina,
ānō he wharau i te māra kūkamo,
he pā e whakapaea ana.
9 Me i kāhore a Ihowā o ngā mano
te waiho i tētahi toenga nohinohi rawa nei ki a tātou,
kua pērā tātou me Horoma,
kua rite tātou ki Komora.
10 Whakarongo ki te kupu a Ihowā
e ngā rangatira o Horoma!
Kia whai taringa mai, e te iwi o Komora,
ki te ture a tō tātou Atua!
11 "Hei aha māku ā koutou patunga maha?"
e ai tā Ihowā.
"Kua mākona ahau i ngā tahunga o ngā tinana o ngā hipi toa,
i te ngako o ngā kararehe whāngai;
kāhore hoki aku manakohanga atu ki te toto o ngā pūru,
o ngā reme, o ngā koati toa rānei.
12 "Ka haere mai koutou, ka whakakite mai ki tōku aroaro,
ko wai i kī atu ki tēnei mea a ō koutou ringa,
kia takahia ōku marae?
13 Kāti te mau mai i ngā whakahere horihori;
he mea whakarihariha ki ahau te whakakakara –
te kōwhititanga marama, te hāpati, te karangatanga o ngā whakaminenga,
e kore ahau e manawanui ki te kino, ki te huihui nui.
14 Ko ā koutou kōwhititanga marama, ko ā koutou hākari whakarite,
e kino ana tōku ngākau.
He mea pōrearea ki ahau,
he hanga whakahōhā.
15 Nā, ka wherahia mai ō koutou ringa,
ka hunā e ahau ōku kanohi ki a koutou;
āe rā, ka whakanuia e koutou te īnoi
e kore ahau e rongo,
kapi tonu ō koutou ringa i te toto.
16 Horoi i a koutou; kia mā;
whakarērea atu te kino o ā koutou hanga
i mua i ōku kanohi;
kāti te mahi i te kino;
17 ākona te mahi pai;
rapua te whakawā;
whakatikaia tā te tangata e tūkinotia ana;
whakawākia tā te pani;
tohea tā te pouaru.
18 "Tēnā rā, tātou ka kōrerorero,"
e ai tā Ihowā.
"Ahakoa i rite ō koutou hara ki te mea ngangana,
ka pērā me te hukarere te mā;
ahakoa i whero me te mea whakawhero,
ka rite ki te huruhuru hipi.
19 Ki te mea ka pai koutou,
ā, ka rongo, ka kai koutou i ngā mea pai o te whenua;
20 ki te whakakāhore koutou,
ā, ka tutū, ka pau koutou i te hoari.
Kua kōrero hoki te māngai o Ihowā."
21 Auē! Tōna kairautanga
o te pā pono!
I kī nei ia i te whakawā,
he nohoanga nō te tika –
ināianei ia nō ngā kaikōhuru!
22 Ko tāu hiriwa kua meinga hei para,
ko tāu wāina, kua whakaranua ki te wai.
23 Ko ōu rangatira kei te whakakeke,
ā, he hoa rātou nō te hunga tāhae.
E whakapai ana rātou ki te moni whakapati,
e whai ana i te utu.
Kāhore rātou e whakawā ana mō te pani,
ā, kāhore te tohe a te pouaru e tae ana ki a rātou.
24 Nō reira ka mea te Ariki, a Ihowā o ngā mano,
te Mea Nui o Īharaira:
"Nā! Ka whai mamatanga ahau i ōku hoariri,
ka whai utu ahau i ōku hoariri.
25 Ka tahuri atu hoki tōku ringa ki a koe,
ā, ka tahia rawatia tōu para,
ka wehea katoatia atu anō tōu tine.
26 Ā, ka whakahokia mai e ahau ōu kaiwhakawā kia rite ki ō mua,
me ōu kaiwhakatakoto whakaaro,
kia rite ki ō te tīmatanga;
muri iho ka kīia koe,
Ko te pā o te tika,
ko te pā piripono."
27 Ka hokona a Hiona i runga i te whakawā,
āna tāngata hoki, e tahuri mai ana, i runga i te tika.
28 Ka huihuia ia kia kotahi tonu te whakangaromanga
o te hunga poka kē, o te hunga hara,
ā, ka whakamōtītia te hunga e whakarere ana i a Ihowā.
29 Ka whakamā hoki rātou i ngā oki i matenuitia e koutou,
numinumi kau koutou i ngā kāri i whiriwhiria e koutou.
30 Ka rite hoki koutou ki te oki kua memenge ōna rau,
ki te kāri anō hoki kāhore nei ōna wai.
31 Ā, hei muka te mea kaha,
hei korakora anō tāna mahi;
nā, ka ngiha ngātahi rāua,
kāhore hoki he tangata hei tinei.
1 Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son1:1Amos sonInte profeten Amos från Tekoa, vars namn på hebreiska stavas annorlunda., såg när Ussia1:1UssiaRegerade ca 792-740 f Kr, utvecklade Juda rike men dog som spetälsk (se 2 Krön 26)., Jotam1:1JotamRättfärdig kung som regerade ca 750-732 f Kr (se 2 Krön 27)., Ahas1:1AhasUng kung (ca 735-715 f Kr) som underordnade sig Assyrien (kap 7-8, 2 Kung 16, 2 Krön 28). och Hiskia1:1HiskiaKung och reformator som rensade ut avgudadyrkan och återupprättade tron på Israels Gud (kap 36-39, 2 Kung 18-20, 2 Krön 29-32). Regerade ca 715-686 f Kr. var kungar i Juda.
2 2 Mos 19:4f, 5 Mos 4:26, 31:28, 32:1, 5, Ps 50:4, Hos 11:1, Mika 1:2. Hör, ni himlar!
Lyssna, du jord,
för Herren talar!
Barn har jag fött upp och fostrat,
men de har gjort uppror mot mig.
3 En oxe känner sin ägare,
en åsna sin herres krubba,
men Israel känner inget,
mitt folk förstår ingenting.
4 Ve dig, du syndiga släkte,
du skuldtyngda folk,
ni förbrytares avkomma,
ni fördärvade barn!
Ni har övergett Herren,
föraktat Israels Helige
och vänt honom ryggen.
5 Var mer ska man slå er,
eftersom ni fortsätter i trolöshet?
Hela huvudet är sjukt
och hela hjärtat svagt.
6 Från fotsulan upp till huvudet
finns inget helt,
bara blåmärken, skråmor
och öppna sår
som inte blivit urkramade,
förbundna eller lindrade
med olja.
7 Jes 5:5. Ert land är ödelagt,
era städer nerbrända i eld.
Era åkrar förtärs i er åsyn
av främlingar,
ödelagda som efter
främlingars framfart.
8 Dottern Sion står kvar1:8Sion står kvarÅr 701 f Kr härjade Sanherib hela Juda, men Jerusalem räddades (se kap 36-37).
som en hydda i en vingård,
som ett vaktskjul1:8hydda … vaktskjulHär kunde skördemännen rasta, sova och vakta sin skörd (jfr Rut 2-3). på ett gurkfält,
som en belägrad1:8belägradAnnan översättning: "beskyddad". stad.
9 1 Mos 19:23f, Klag 3:22, Rom 9:29. Hade inte Herren Sebaot lämnat kvar
en liten rest åt oss,
då hade vi blivit som Sodom,
vi hade liknat Gomorra1:9Sodom … GomorraStäder vid Döda havet som utplånades för sin ondska (1 Mos 14, 19, Hes 16:49f)..1:9 Citeras av Paulus i Rom 9:29.
10 5 Mos 32:32, Hes 16:46f. Hör Herrens ord,
ni Sodomsfurstar,
lyssna till vår Guds undervisning,
du Gomorrafolk!
11 Ps 50:8f, Ords 15:8, Jes 66:3, Jer 6:20, 14:12, Amos 5:21f, Mika 6:6f. Vad ska jag med
era många slaktoffer till?
säger Herren.
Jag är mätt på brännofferbaggar
och gödkalvars fett,
jag har ingen glädje i blod
av tjurar, lamm och bockar.
12 När ni kommer för att träda fram
inför mitt ansikte,
vem har då bett er
trampa ner mina förgårdar?
13 Mal 1:10. Bär inte fram fler
meningslösa matoffer!
Röken av dem
är avskyvärd för mig.
Nymånad, sabbat
och utlysta fester –
jag tål inte ondska
och högtid tillsammans.
14 Min själ hatar era nymånader1:14nymånaderVarje ny månad inleddes med en dag för fest, vila och gudstjänst (1 Sam 20:5, Jes 66:23, Hos 2:11, Amos 8:5).
och högtider.
De har blivit en börda för mig,
jag är trött på att bära den.
15 Ords 1:28f, Jes 59:3, Joh 9:31. När ni räcker ut era händer
döljer jag mina ögon för er.
Även om ni ber mycket
kommer jag inte att lyssna.
Era händer är fulla av blod.
16 Joel 2:12f. Tvätta er, gör er rena!
Ta bort era onda gärningar
ur min åsyn.
Sluta att göra det som är ont,
17 5 Mos 24:17f, 27:19, Ps 34:15, 68:6, 82:3f, Amos 5:15, 1 Petr 3:11. lär er att göra det som är gott!
Sök det rätta,
tillrättavisa förtryckaren1:17tillrättavisa förtryckarenAnnan översättning: "hjälp den förtryckte till rätta".,
försvara den faderlöses rätt,
stöd änkan i hennes sak.
18 Ps 51:9, Jes 43:25f, 44:22, Hes 18:21f. Kom, låt oss gå till rätta
med varandra, säger Herren.
Om än era synder är blodröda
ska de bli snövita,
om än de är röda som scharlakan
ska de bli vita som ull.
19 3 Mos 25:18f, Ords 1:33. Om ni är villiga och lyssnar
ska ni få äta landets goda.
20 3 Mos 26:25. Men om ni vägrar och trotsar
ska ni förtäras av svärd,
för Herrens mun har talat.
21 Jer 2:21, Hos 4:14. Vilken prostituerad hon har blivit,
den trogna staden!
Den var full av rättvisa,
rättfärdighet bodde därinne –
men nu mördare.
22 Hes 22:18. Ditt silver har blivit slagg,
ditt ädla vin är utspätt
med vatten.
23 2 Mos 22:22f, Jer 5:28, Hos 9:15, Sak 7:10. Dina ledare är upprorsmän
och tjuvars kumpaner.
Alla älskar de mutor
och jagar oärlig vinst.
Den faderlöses rätt försvarar de inte,
och änkans sak
kommer inte inför dem.
24 5 Mos 28:63. Därför säger Herren Gud1:24Herren GudHebr. Adonaí Jhvh (Herren Herren). När Gudsnamnet Jhvh är sammansatt med ordet "Adonaí" (Herre) anger grundtextens vokaler att det istället ska uttalas "Elohím" (Gud). Sebaot,
Israels Mäktige:
Ve! Jag ska släppa lös
min vrede över mina motståndare
och hämnas på mina fiender.
25 Jag ska vända min hand mot dig
och bränna bort ditt slagg
som med lut
och rensa bort alla dina orenheter.
26 Jes 60:17, Hes 21:27, Sak 8:3. Jag ska åter ge dig sådana domare
som du hade först
och sådana rådgivare
som du hade i början.
Sedan ska du kallas
"rättfärdighetens stad",
"den trogna staden".
27 Jes 59:20, 62:12, Jer 23:6, 33:16, Rom 11:26. Genom rätt ska Sion bli friköpt,
genom rättfärdighet
de som vänder om.
28 Ps 1:6, 92:10. Men brottslingar och syndare
ska krossas tillsammans,
de som överger Herren
ska gå under.
29 Hos 4:13, 19. Ja, ni ska få skämmas
över terebinterna som var er lust,
blygas över trädgårdarna1:29terebinterna … trädgårdarnaTräd vördades t ex i fruktbarhetskulten kring Ashera (Dom 6:25f, Jer 17:2, Hes 6:13), som bekämpades av kung Hiskia (1 Kung 18:4).
som ni har utvalt,
30 för ni ska bli som en terebint
med vissnade löv,
som en lustgård utan vatten.
31 Jer 4:4, 17:27, Hes 20:47, Amos 5:6. Och den starke ska bli som fnöske,
hans verk som en gnista.
Båda ska brinna tillsammans
utan att någon kan släcka.