1 "Auē te mate mō ngā tamariki whakakeke,"
e ai tā Ihowā,
"e hanga whakaaro nei, otiia ehara i te mea nāku;
e hīpoki nei i te hīpoki, ehara ia i te mea nā tōku wairua,
he mea kia taparua iho ai e rātou
he hara ki runga ki te hara;
2 e haere nei ki raro ki Īhipa,
kāhore hoki e ui tikanga ki tōku māngai;
hei kaha hoki mō rātou te kaha o Parao,
ā, e mea ana kia whakawhirinaki ki te taumarumarunga iho o Īhipa.
3 Mō reira hei mea whakamā ki a koutou te kaha o Parao,
hei mea anō e numinumi ai koutou
te whakawhirinaki ki te taumarumarunga iho o Īhipa.
4 I Toana hoki āna rangatira,
i tae anō āna karere ki Hanahe,
5 whakamā katoa rātou
ki te iwi kāhore nei ā rātou pai mō rātou,
kāhore he āwhina, kāhore he pai;
engari he whakamā, he ingoa kino."
6 Ko te poropititanga mō ngā kararehe o te tonga.
I te whenua o te raruraru, o te ngākau mamae,
nō reira nei te raiona uha me te raiona toa,
te waipera me te nākahi e rere nei me he ahi,
ka kawea atu e rātou ō rātou rawa i runga i ngā pokohiwi o ngā kūao kāihe,
ō rātou taonga i runga i ngā koropuku o ngā kāmera
ki te iwi kāhore nei ā rātou pai mō rātou.
7 Ko tā Īhipa āwhina hoki he horihori, he kore noa iho;
koia i huaina ai e ahau,
"Ko Rahapa noho tonu."
8 Nā, haere, tuhituhia ki te papa ki tō rātou aroaro,
tāia iho hoki ki te pukapuka;
me waiho anō tēnā i ngā rā i muri
hei kaiwhakaatu ā ake ake.
9 He tutū hoki tēnei iwi,
he tamariki kōrero teka,
he tamariki kāhore e pai ki te whakarongo
ki te Ture a Ihowā;
10 ko tā rātou nei kupu ki ngā matakite,
"Kaua e kite!"
ki ngā poropiti,
"Kaua e poropititia ki a mātou ngā mea tika;
kōrero ki a mātou i ngā mea ngāwari;
hei ngā mea tinihanga he poropititanga mā koutou;
11 peka atu i te ara,
whakarērea te huarahi,
kāti tā te Mea Tapu o Īharaira
te mea mai ki tō mātou aroaro."
12 Nā, ko te kupu tēnei a te Mea Tapu o Īharaira:
"Kua paopao nā koutou ki tēnei kupu,
kua okioki anō ki te tūkino,
ki te whanokē, ū tonu atu ki reira;
13 nā, ko te tukunga iho o tēnei hē ki a koutou,
ka rite ki te pakaru o te taiepa,
meāke nei hinga, kua ngawhā haere i te wāhi tiketike,
kitea rawatia ake, kua puta whakarere tōna pakaru.
14 Ka wāhia hoki e ia, pērā i te oko a te kaihanga rīhi e wāhia ana,
mongamonga noa, e kore e tohungia;
nā, e kore e kitea i roto i ōna kongakonga he maramara
hei tango ahi mai i te kānga ahi,
hei utu wai ake rānei i te poka."
15 Ko te kupu hoki tēnei a te Ariki, a Ihowā, a te Mea Tapu o Īharaira:
"Mā te tahuri mai, mā te hūmārie ka ora ai koutou;
kei te āta noho, kei te whakawhirinaki he kaha mō koutou;
heoi kīhai koutou i pai.
16 Nā, i kī nā koutou,
‘Kāhore, engari me rere mātou i runga i te hōiho.’
Mō reira ka rere koutou;
ā, ‘Ka eke mātou ki runga ki te mea tere.’
Mō reira ka tere anō te hunga e whai ana i a koutou.
17 Ko te mano kotahi, ka rere i te riri a te tangata kotahi;
ka rere koutou i te riri a te tokorima;
ā, ka mahue koutou
ānō he pou kara i te tihi o te maunga,
ānō he kara i runga i te pukepuke."
18 Nā konei anō a Ihowā ka tatari,
he mea kia atawhaitia ai koutou e ia,
nā konei anō ia ka whakanekehia ake,
kia tohungia ai koutou e ia.
He Atua whakawā hoki a Ihowā,
ka hari te hunga katoa e tatari ana ki a ia.
19 Tērā hoki te iwi e noho ki Hiona, ki Hiruhārama; mutu ake tōu tangi. He pono ka aroha ia ki a koe, ki tōu reo e tangi ana; ka rongo ia ki a koe, ka whakahoki kupu ia ki a koe. 20 Ahakoa hōmai e te Ariki hei taro mā koutou ko te ngākau mamae, hei wai anō ko te tūkino, e kore ōu kaiwhakaako e hunā ā muri; engari ka kite ōu kanohi i ōu kaiwhakaako. 21 Ā, ka rongo ōu taringa i te kupu i muri i a koe e mea ana, "Ko te ara tēnei; nā konei atu, ina tahuri koutou ki matau, ina tahuri ki mauī." 22 Ka whakapokea hoki e koutou te kōpaki o āu whakapakoko hiriwa, me te mea whakakikorua o āu whakapakoko kōura whakarewa; ka rukerukea atu e koe, ānō he mea poke, ā, ka mea ki taua mea, "Haere atu!"
23 Ā, ka hōmai e ia he ua ki tāu purapura e whakatōkia e koe ki te oneone, he taro anō, he hua nō te oneone, ā, ka whai ngako, ka nui taua mea; i taua rā anō he nunui ngā pārae e kai ai āu kararehe. 24 Ā, ko ngā kau, me ngā kūao kāihe e mahi ana i te oneone, ka kai i te kai pai, he mea i whakarererea ki te koko, ki te whakarerere wīti; 25 ā, i runga i ngā maunga tiketike katoa, i ngā pukepuke ikeike katoa, ka rere he awa, he manga wai – i te rā o te parekura nui, ina hinga ngā pourewa. 26 Ko te mārama hoki o te marama ka rite ki te mārama o te rā, ā, ko te mārama o te rā, e whitu ōna whakanekehanga ake, ka rite ki te mārama o ngā rā e whitu, i te rā e takaia ai e Ihowā te kaiākiko o tāna iwi, ina rongoātia e ia te patunga i patua ai rātou.
27 Nanā, kei te haere mai te ingoa o Ihowā i tawhiti,
kā tonu tōna riri, pongere tonu te paowa e kake ana;
kī tonu ōna ngutu i te riri,
ko tōna arero koia anō kei te ahi e kai ana.
28 Ko tōna manawa, ānō he awa e ngawhā ana,
tae ana ki te kakī rawa –
hei tātari i ngā iwi ki te tātari o te horihori;
ā, mau rawa ki ngā kauae o ngā iwi he paraire,
hei whakapōhēhē i a rātou.
29 Ka waiata koutou,
me te mea ko te pō e mahia ai te hākari tapu;
ka koa te ngākau,
ānō he tangata e haere ana me tāna pūtōrino,
e haere ana ki te maunga o Ihowā,
ki te Kāmaka o Īharaira.
30 Ka meinga hoki e Ihowā tōna reo korōria kia rangona,
kia kitea te tautanga iho o tōna ringa,
me te weriweri o tōna riri, te mura o te ahi e kai ana,
te apū hau, te tūpuhi, me te nganga kōhatu.
31 Mā te reo hoki o Ihowā ka pakaru ai te Ahiriana
i whiu nei ki te rākau.
32 Ā, ko ngā whakapānga katoa o te tokotoko i whakaritea,
ko tā Ihowā hoki e whakapā ai ki a ia,
ka meinga ki ngā timipera, ki ngā hāpa;
he whawhai whakangāueue hoki tāna whawhai ki a rātou.
33 Nō mua iho hoki a Topete i whakaritea ai;
āe rā, kua rite mō te kīngi;
kua oti te whakahōhonu, te whakanui;
ko tōna pūranga he ahi, nui atu hoki te wahie;
ko te manawa o Ihowā, ānō he awa whānāriki, hei whakangiha.
1 Jes 1:2, 5. Ve de upproriska barnen!
säger Herren.
De rådslår utan mig,
de sluter förbund
utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar
synd på synd.
2 Jes 31:1, Jer 37:7f, Hes 17:15. De drar ner till Egypten30:2drar ner till EgyptenKung Hiskia sökte hjälp mot Assyrien hos Egypten (31:1f, 36:6, 9).
utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
och få tillflykt
under Egyptens skugga.
3 Jes 20:5, 36:6, Jer 42:18. Faraos beskydd
ska bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga
en förödmjukelse.
4 Ps 78:12, Jes 19:11, 13. För hans furstar var i Soan
och hans sändebud
kom ända till Hanes30:4Soan … HanesEgyptiska huvudstäder, i östra Nildeltat respektive 7 mil söder om Kairo.,
5 Jer 2:36. men alla ska skämmas
över ett folk
som inte kan hjälpa dem.
De är inte till hjälp eller nytta,
bara till skam och hån.
6 Jes 14:29, 15:7. Profetia om djuren i Negev.
Genom farornas
och ångestens land
där lejon och lejonhonor
har sitt tillhåll,
där huggormar
och vajande giftormar30:6vajande giftormarKanske kobror. Annan översättning: "flygande serafer" (jfr 14:29 med not). bor,
bär de sina rikedomar30:6bär de sina rikedomarFör att vinna egyptiernas gunst (jfr 1 Mos 43:11, 2 Kung 16:8).
på åsnors ryggar
och sina skatter
på kamelers pucklar,
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
7 Jes 36:6, Jer 37:7. För Egyptens hjälp är förgäves
och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
"Rahab30:7RahabBetyder "övermod", ett symboliskt namn för Egypten (jfr Ps 87:4). som inget uträttar".30:7som inget uträttarAnnan översättning: "den tillintetgjorda".
8 Jes 8:1. Gå nu och skriv detta
på en tavla inför dem
och nerteckna det i en bok,
så att det bevaras
för kommande dagar,
alltid och för evigt.
9 2 Kung 17:14, Neh 9:16. För det är ett upproriskt folk,
barn som ljuger,
barn som inte vill höra
Herrens undervisning
10 1 Kung 22:8f, Jer 11:21f, Amos 2:12, Mika 2:6. och som säger till siarna:
"Sluta med era syner!"
och till profeterna:
"Profetera inte
det som är sant för oss!
Tala något smickrande till oss,
profetera något bedrägligt.
11 Vik av från vägen,
gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige!"
12 Ps 62:11, Jes 47:10, Jer 7:10. Därför säger Israels Helige:
"Eftersom ni förkastar detta ord
och förtröstar på våld och list
och förlitar er på sådant,
13 Ps 62:4, Hebr 12:13. ska denna missgärning bli för er
som en spricka i en hög mur,
som buktar ut mer och mer
tills muren plötsligt rasar
på ett ögonblick.
14 Ps 2:9, Jer 19:10f. Den ska krossas som en lerkruka,
så skoningslöst att man inte
kan finna en skärva stor nog
för att hämta eld från eldstaden
eller ösa upp vatten ur dammen."
15 Ps 37:7, Jer 6:16, Matt 23:37. För så säger Herren Gud,
Israels Helige:
"Om ni vänder om och är stilla
blir ni frälsta.
Genom stillhet och tillit
blir ni starka."
Men ni vill inte.
16 2 Kung 25:4, Jes 31:1, 3. Ni säger:
"Nej, vi tänker fly på hästar."
Därför ska ni också fly.
"Vi ska rida i väg på snabba hästar."
Därför ska också era förföljare
vara snabba.
17 3 Mos 26:36f, 5 Mos 28:25, 32:30, Ords 28:1. Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot
ska ni alla fly,
tills det som är kvar av er
är som en flaggstång
på en bergstopp,
som ett baner på en kulle.
18 Ps 2:12, 34:9, 40:5, Ords 16:20, Jer 17:7. Därför väntar Herren
på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd
för att visa er barmhärtighet,
för Herren är en domens Gud.
Saliga är alla som väntar
på honom.
19 Jes 58:9, 65:24, Matt 7:7f. O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. 20 1 Petr 3:17, 4:1f, 19. Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare30:20dina lärareAnnan översättning: "din lärare" eller "ditt höstregn" (jfr vers 23). inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den."
22 1 Mos 35:2, Jos 24:23, 1 Sam 7:3, Jes 2:20, 27:9, 31:7. Silvret som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med ska du då anse vara orent30:22något orentHebr. davá används t ex om menstruationsblod (3 Mos 15:33, 20:18).. Du ska kasta bort det som något orent och säga till det: "Bort härifrån!"30:22BortAndra handskrifter (Septuaginta): "Avföring".
23 3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, 28:12, Ps 65:10f, Jer 5:24, Joel 2:23. Och han ska ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda ska ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen ska din boskap få beta på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, de som bearbetar jorden, ska äta saltad blandsäd som kastats med kastskovel och högaffel.
25 Jes 34:2f, 41:18, Hes 39:4, 17, Upp 19:17f. På den stora slaktens dag, när tornen faller, ska bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus ska vara som solens och solens ljus ska vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.
27 2 Mos 24:17, 5 Mos 4:24, 9:3, 2 Sam 22:9, Hebr 12:29. Se, Herrens namn
kommer fjärran ifrån
med brinnande vrede
och med tunga rökmoln.
Hans läppar är fulla av harm,
hans tunga är
som förtärande eld.
28 Jes 8:8. Hans andedräkt är som en ström
som svämmar över
och når ända upp till halsen,
för han vill sålla hednafolken
i förintelsens såll
och lägga i folkens mun
ett betsel som leder dem vilse.
29 Ps 42:5. Då ska ni sjunga som under en natt
då man firar helig högtid,
och era hjärtan ska glädja sig
som när man under flöjtspel
tågar upp på Herrens berg,
upp till Israels klippa.
30 2 Mos 9:23, Jos 10:11, Jes 29:6. Och Herren ska låta höra
sin majestätiska röst
och visa hur hans arm drabbar
med vrede och harm,
med förtärande eldslåga,
storm och störtregn
och hagelstenar.
31 Jes 10:24f. Inför Herrens röst
ska Assur gripas av skräck
när han slår honom med sin stav.
32 Och så ofta staven far fram
och Herren efter sitt beslut
låter den falla på honom,
ska det ljuda
av tamburiner och harpor.
Gång på gång ska han lyfta sin arm
för att strida mot honom.
33 2 Kung 23:10, Jes 11:4, Jer 7:31f, 19:6, 13f, Upp 19:20, 20:14f, 21:8. För en eldsgrop30:33eldsgropPå hebreiska tófet i Hinnomsdalen (Jer 7:31), som blev en bild för den eviga elden (Matt 5:22). Enligt historikern Diodoros brändes Nineves siste kung Sin-Shar-Ishkun levande i sitt palats vid stadens fall 612 f Kr (se Nah 3:18 med not).
är beredd sedan länge,
även för kungen
har den gjorts redo.
Den är djup och bred,
dess bål har eld och ved
i överflöd,
som en svavelström
ska Herrens Ande
sätta den i brand.