1 "Whakarongoa i tōku aroaro, e ngā motu;
ā, kia puta hou mai he kaha mō ngā iwi;
me neke mai rātou, ā, me kōrero rātou;
tātou tahi me whakatata ki te whakawā.
2 "Nā wai i whakaara ake tētahi i te rāwhiti,
i karangatia e ia i runga i te tika ki tōna waewae?
Hōmai ana e ia ngā iwi ki tōna aroaro,
meinga ana ia e ia hei rangatira mō ngā kīngi;
hōmai ana rātou e ia ānō he puehu ki tāna hoari,
ānō he kakau wīti e āia ana, ki tāna kōpere.
3 Whāia ana rātou e ia, haere ora atu ana ia;
āe rā, i te ara kīhai i haerea e ōna waewae.
4 Nā wai oti tēnei i mahi,
kārangaranga ai i ngā whakatupuranga mai i te tīmatanga!
Ko ahau, ko Ihowā, ko te tīmatanga,
ā, kei ngā whakamutunga, ko ahau nei."
5 I kite ngā motu, ā, wehi ana,
pairi noa iho ngā pito o te whenua,
whakatata ana, haere mai ana.
6 Uru ana rātou ki te mahi a tōna hoa, a tōna hoa,
me tā rātou kī ki tōna tuakana, ki tōna teina, "Kia māia!"
7 Nā, kei te whakatenatena te kāmura i te kaitahu kōura,
te kaiwhakamāeneene ki te hama,
i te tangata e patu ana ki te paepae,
ko tāna kupu mō te whakapiringa, "Kei te pai";
nā, whakaūkia ana e ia ki te whao, tē taea te whakanekeneke.
8 "Ko koe, e Īharaira, ko tāku pononga, ko Hākopa,
ko tāku i whiriwhiri ai,
ko te uri o tāku i aroha ai, o Āperahama;
9 ko tāku anō i tango mai ai i ngā pito o te whenua;
he mea karanga nei hoki koe nāku i roto i ōna tōpito;
ko tāku kupu hoki ki a koe, ‘Ko koe tāku pononga;
he mea whiriwhiri koe nāku, kāhore koe e makā atu e ahau.’
10 Kaua e wehi; kei a koe nei hoki ahau;
kaua anō e tirotiro; ko ahau nei hoki tōu Atua.
Māku koe e whakakaha, āe rā, māku koe e āwhina,
ka tautokona ake anō koe e te ringa matau o tōku tika.
11 "Nanā, ka whakamā, ka numinumi kau
te hunga katoa e riri ana ki a koe;
ka rite ki te kāhore;
ka ngaro te hunga e ngangare ana ki a koe.
12 Ka rapua rātou, ōu hoariri, e koe,
ā, e kore e kitea;
ko te hunga i whawhai ki a koe,
ka rite ki te kāhore, ki te mōtī noa iho.
13 Nō te mea ko ahau, ko Ihowā, ko tōu Atua,
kei te pupuri i tōu matau,
kei te mea ki a koe, ‘Kaua e wehi;
ko ahau hei whakauru mōu.’
14 Kaua e wehi, e te kutukutu, e Hākopa,
e ngā tāngata o Īharaira;
māku koe e āwhina, e ai tā Ihowā,
tā tōu kaihoko," tā te Mea Tapu o Īharaira.
15 "Nanā, kua meinga koe e ahau hei patu wīti,
koi tonu, hou tonu, he whai niho;
ka patua e koe ngā maunga, ā, ngotangota noa;
ko ngā pukepuke, ka meinga e koe kia rite ki te pāpapa.
16 Rererere ana rātou i a koe, kāhakina tonutia atu e te hau,
tītaritaria ake rātou e te paroro.
Ko koe ia ka hari ki a Ihowā,
ka whakamanamana, ki te Mea Tapu o Īharaira.
17 "E rapu ana ngā ware, ngā rawakore i te wai,
ā, kāhore kau,
hē ake ō rātou arero i te matewai;
ka rongo ahau, a Ihowā, ki tā rātou;
e kore ahau, te Atua o Īharaira, e whakarere i a rātou.
18 Ka whakapuaretia e ahau he awa ki ngā wāhi tiketike,
he puna wai i waenganui i ngā raorao;
ka meinga e ahau te koraha hei hārotoroto wai,
te whenua maroke hei pupūtanga wai.
19 Ka whakatōkia e ahau te koraha ki te hīta,
ki te kōwhai, ki te ramarama, ki te rākau hinu;
ka tū i ahau te kauri ki te tītōhea,
te rimu, rātou tahi anō ko te ake;
20 kia kite ai rātou, kia mōhio ai,
kia mahara ai, kia mātau ngātahi ai,
he mea mahi tēnei nā te ringa o Ihowā;
nā te Mea Tapu o Īharaira tēnei i hanga."
21 "Kawea mai tā koutou totohe," e ai tā Ihowā.
"Whakaputaina mai ā koutou kupu kaha," e ai tā te Kīngi o Hākopa.
22 "Me whakaputa mai e rātou, ā, me whakaatu mai
ki a tātou ngā mea meāke pono mai.
Whakaaturia mai e koutou ngā mea o te tuatahi,
he pēhea rānei, kia whakaaroarohia ai e tātou,
kia mōhiotia ai tō rātou mutunga iho;
kōrerotia rānei ki a tātou ngā mea e puta ā mua.
23 Whakaaturia ngā mea e haere ake ana i muri,
kia mōhio ai mātou he atua koutou;
tēnā rā, mahia he pai, he kino rānei,
kia wehi ai mātou, kia kite ngātahi ai.
24 Nanā, nō te kāhore koutou,
ko ā koutou mahi nō te kāhore rawa;
he mea whakarihariha te tangata nāna koutou i whiriwhiri.
25 "Kua oho mai i ahau tētahi i te raki, ā, kua tae mai ia;
nō te rerenga mai o te rā tētahi e karanga ana ki tōku ingoa.
Ko tōna taenga mai ki ngā rangatira, ānō e eke ana ki te paru pokepoke,
ānō ko te kaihanga rīhi e takatakahi ana i te paru.
26 Nā wai i whakaatu mai i te tīmatanga, kia mōhio ai tātou?
Nā wai i ngā wā onamata, mō tā tātou kī ake, ‘He tika tāna?’
Āe rā, kīhai i whakaaturia e tētahi, āe rā, kīhai i kōrerotia e tētahi,
kīhai anō tētahi i rongo i ā koutou kōrero.
27 Māku te kupu tuatahi ki Hiona, ‘Nanā, tēnei rātou’;
ā, ka hoatu e ahau ki Hiruhārama he kaikawe i te rongo pai.
28 I titiro anō ahau, ā, kāhore he tangata;
nā, i roto i ēnei katoa kāhore he kaiwhakatakoto whakaaro
hei whakahoki kupu mai i tāku uinga ki a rātou.
29 Nanā, ko rātou katoa he horihori kau;
he kore noa iho ā rātou mahi;
ko ā rātou whakapakoko whakarewa he hau, he mea tikangakore."
1 Jes 1:18, 43:26. Var tysta inför mig,
ni kustländer.
Låt folken hämta ny kraft,
låt dem komma fram
och sedan tala.
Låt oss tillsammans
träda inför rätta.
2 Jes 45:1. Vem har i öster uppväckt honom
som möts av rättfärdighet?
Vem ger folk i hans våld
och gör honom till härskare
över kungar?
Vem gör dem till stoft
för hans svärd,
till bortblåst halm för hans båge?
3 Han förföljer dem
och går trygg fram,
på vägar där hans fötter aldrig gått.
4 Jes 43:10f, 44:6, 8, 48:12, Upp 1:8, 17, 22:13. Vem har planerat och utfört detta?
Det är han som från begynnelsen
kallade fram människors släkten.
Jag, Herren, är den förste
och hos de sista. Jag Är.41:4Jag ÄrGuds auktoritativa aní hu (grek. egó eimi), som upprepas gång på gång hos Jesaja (t ex 43:10, 13, 46:4, 48:12), plockas senare upp av Jesus (Mark 6:50, 14:62, Joh 4:26, 8:24f etc). Kan också översättas "Jag är densamme" (jfr Heb 1:12, 13:8).
5 Havsländerna ser det och bävar,
jordens ändar darrar.
De närmar sig och kommer.
6 Den ene vill hjälpa den andre
och säger till honom: "Var stark!"
7 Hantverkaren styrker guldsmeden,
bleckslagaren
den som hamrar på städet.
Han säger om lödningen:
"Den är bra!"
och nitar fast avguden
så att den inte faller omkull.
8 2 Mos 19:5, 5 Mos 7:6, 10:15, 14:2, Luk 1:54, Jak 2:23. Men du Israel, min tjänare,
du Jakob som jag utvalt,
du ättling till Abraham, min vän!
9 Jes 43:1, 44:1f. Jag har hämtat dig
från jordens ändar,
kallat dig från dess yttersta hörn
och sagt till dig:
"Du är min tjänare,
dig har jag utvalt
och inte förkastat."
10 Ps 63:9, 43:5. Var inte rädd, för jag är med dig,
se dig inte ängsligt om,
för jag är din Gud.
Jag styrker dig, jag hjälper dig,
jag stöder dig
med min rättfärdighets högra hand.
11 2 Mos 23:22, Job 8:22. Se, alla som hatar dig
ska få skämmas och blygas.
Dina motståndare ska bli till intet
och förgås.
12 Jes 17:14, Ps 37:36. Du ska söka efter dina motståndare
men inte finna dem.
De som strider mot dig
ska gå under och bli till intet,
13 5 Mos 31:6, Jos 1:9. för jag är Herren din Gud
som tar din högra hand
och säger till dig:
Var inte rädd, jag hjälper dig.
14 Job 25:6, Luk 12:32. Var inte rädd, du mask Jakob,
ni Israels män.
Jag hjälper dig, säger Herren.
Israels Helige är din återlösare41:14återlösareSläkting med uppgift att hjälpa sina släktingar ur slaveri etc (jfr Rut 2:20 med not)..
15 Se, jag gör dig till en ny trösksläde
med skarpa taggar.
Du ska tröska sönder berg
och krossa dem till stoft
och göra höjder till agnar.
16 Du ska kasta dem med kastskovel41:16kastskovelSpade för att rensa ut agnarna från vetet (se Matt 3:12 med not).,
och vinden ska föra bort dem
och stormen skingra dem.
Och själv ska du jubla i Herren,
ha din ära i Israels Helige.
17 De svaga och fattiga
söker efter vatten,
men det finns inget,
deras tunga torkar av törst.
Men jag, Herren, ska bönhöra dem,
Israels Gud ska inte överge dem.
18 Ps 107:35, Jes 35:7. Jag ska låta strömmar
rinna upp på höjderna
och källor i dalarna.
Jag ska göra öknen till sjö
och torrt land till källsprång.
19 Jes 35:1, 55:13, 60:13. Jag ska sätta cedrar och akacieträd
i öknen, med myrten och olivträd.
På hedmarken
ska jag plantera cypress
med alm41:19almAnnan översättning: "platan", ett lönnliknande träd i Medelhavsområdet. och buxbom,
20 för att man tillsammans
ska se och veta,
betänka och förstå
att Herrens hand har gjort det,
att Israels Helige har skapat det.
21 För fram er sak, säger Herren,
kom med era bevis,
säger Jakobs Kung.
22 Jes 43:9, 44:7. Låt dem komma och berätta för oss
vad som ska ske.
Var finns era tidigare utsagor?
Lägg fram dem,
så ska vi studera dem
och se hur de har uppfyllts.
Eller låt oss höra
vad som ska komma,
23 tala om vad som ska hända
i framtiden så att vi ser
att ni är gudar.
Gör något, vad som helst,
så att vi alla häpnar när vi ser det!
24 Men se, ni är mindre än noll,
ert verk är ingenting alls.
Den som väljer er är avskyvärd.
25 Jag har låtit en man uppstå i norr,
och han kommer från öster.
Han ska åkalla mitt namn.
Han ska gå fram över de styrande
som över lerjord,
lik en krukmakare
som trampar lera.
26 Vem talade om det från begynnelsen
så att vi fick veta det,
eller i förväg så att vi kunde säga:
"Han har rätt"?
Det fanns ingen som talade om det,
ingen som lät oss höra det,
ingen som hörde er tala om det.
27 Jag är den förste som säger till Sion:
"Se, där är de!",
jag ger Jerusalem
en glädjebudbärare.
28 Jag ser mig om,
men här finns ingen.
Av dessa kan ingen ge besked,
ingen ge ett svar på min fråga.
29 Jes 44:9, Jer 10:3f, 14f, 51:17f. Se, de är alla förgängliga,
deras verk är ingenting,
deras avgudabilder
är vind och tomhet.