1 Whakamārietia, whakamārietia tāku iwi,
e ai tā tō koutou Atua.
2 Kōrero i runga i te whakamārie ki Hiruhārama,
karanga ki a ia,
kua mutu tāna whawhai,
kua murua tōna hē;
i haere rua hoki tā te ringa o Ihowā
ki a ia hei utu mō ōna hara katoa.
3 He reo nō tētahi e karanga ana:
"Whakapaia e koutou i te koraha te huarahi o Ihowā,
whakatikaia i te tītōhea he ara nui mō tō tātou Atua.
4 Ko ngā raorao katoa ka whakarewaina ake,
ko ngā maunga katoa me ngā pukepuke, ka whakapāpakutia iho;
ko ngā wāhi kōpikopiko ka meinga kia tika,
ko ngā wāhi taratara kia papatairite.
5 Ka whakapuakina anō te korōria o Ihowā,
ā, ka kite ngātahi ngā kikokiko katoa;
he mea kōrero hoki tēnei nā te māngai o Ihowā."
6 I mea mai te reo o tētahi, "Karanga!"
Ā, ka mea tētahi, "Ko te aha kia karangatia e ahau?"
"He tarutaru ngā kikokiko katoa,
ā, ko tōna pai katoa, rite tonu ki te puāwai o te pārae.
7 Ko te tarutaru ka maroke, ko te puāwai ka memenge,
nō te mea e hāngia ana e te Wairua o Ihowā;
he pono, he tarutaru te iwi.
8 Ko te tarutaru e maroke, ko te puāwai e memenge;
ko te kupu ia a tō tātou Atua, tū tonu."
9 E koe, e te kaikawe o te rongo pai ki Hiona,
e piki ki te maunga tiketike.
E koe, e te kaikawe o te rongo pai ki Hiruhārama,
whakaarahia tōu reo, kia kaha;
whakaarahia, kaua hei wehi;
kōrero atu ki ngā pā o Hūrā,
"Nanā, tō koutou Atua!"
10 Nanā, ka haere mai te Ariki, a Ihowā, i runga i te kaha,
ka whakahaerea anō tōna kīngitanga e tōna ringa;
nā, ko te utu mōna kei a ia anō,
kei tōna aroaro te wāhi māna.
11 Ka rite ki tā te hēpara tāna whāngai i tāna kāhui,
ka whakaminea ngā reme e tōna ringa,
ka hikitia ki tōna uma,
ka āta ārahina ngā mea e whakangote ana.
12 Nā wai i mēhua ngā wai ki te kapu o tōna ringa,
he whanganga ringaringa anō tāna rūri mō ngā rangi.
Whaowhina ake e ia te puehu o te whenua ki te mēhua,
ko ngā maunga, pāunatia ana e ia ki te pāuna ringaringa,
ko ngā pukepuke ki te pāuna papa?
13 Nā wai tā te Wairua o Ihowā i tika ai?
Ko wai rānei tāna kaiwhakatakoto whakaaro hei whakaako i a ia?
14 Ko wai tōna hoa whakatakoto whakaaro
hei tohutohu i a ia ki te ara o te whakawā,
hei whakaako i a ia ki te mātauranga,
hei whakakite i te ara o te mōhio ki a ia?
15 Nanā, ko ngā iwi, ānō he pata wai i roto i te pere!
Ki tā te whakaaro he puehu ririki rātou i te pāuna;
nanā, ko ngā motu, maua ake e ia, he mea ririki rawa te rite.
16 E kore anō e ranea a Repanōna mō te ahi,
me ngā kararehe hoki o reira, e kore e ranea hei tahunga tinana.
17 Ko ngā iwi katoa, he kore noa iho i tōna aroaro;
iti iho rātou i te kāhore,
he horihori kau i tōna whakaaro.
18 Nā, ka whakaritea e koutou te Atua ki a wai?
He aha hoki te āhua e whakaahuatia ai ia e koutou?
19 Ko te whakapakoko, nā te kaimahi ia i whakarewa,
nā te kaitahu i whakakikorua ki te kōura,
ā, hangā ana mō reira he mekameka hiriwa.
20 Ko te tangata, he rawakore rawa ia ki te hoatu whakahere pērā,
whiriwhiria ana e ia he rākau e kore e pirau;
rapua ana e ia he kaimahi mōhio māna,
hei hanga i tētahi whakapakoko e kore e nekenekehia.
21 Kāhore ianei koutou i mōhio?
Kāhore koutou i rongo?
Kāhore ianei i kōrerotia ki a koutou i te tīmatanga?
Kāhore ianei koutou i mātau i ngā whakatūranga rā anō o te whenua?
22 Ko ia te noho ana i runga i te porohita o te whenua,
ā, ko ō reira tāngata, ānō he māwhitiwhiti;
ko ngā rangi, horahia ana e ia ānō he kākahu tauārai,
horahia ana e ia ānō he tēneti hei nohoanga;
23 ko ngā rangatira, whakahokia iho e ia ki te kāhore;
ko ngā kaiwhakawā o te whenua,
meinga ana e ia hei mea horihori noa iho.
24 Āe rā, kāhore rātou i whakatōkia;
āe rā, kāhore rātou i ruia;
āe rā, kāhore tō rātou take i whai pakiaka ki te whenua;
ka pupuhi hoki ia ki a rātou, ā, ka maroke rātou;
ka rite ki te kakau wīti, ka kāwhakina e te paroro.
25 "Nā, ki tā koutou, kei tō wai he āhua mōku?
Ka rite rānei ahau ki a wai?" e ai tā te Mea Tapu.
26 E ara ō koutou kanohi ki runga titiro ai:
Nā wai ēnei mea i hanga?
Nā wai ō rātou mano i whakaputa mai he mea tatau tonu;
karangatia ana e ia ngā ingoa o rātou katoa,
māroro rawa, pakari tonu te kaha;
e kore tētahi e ngaro.
27 He aha koe i kōrero ai, e Hākopa,
i mea ai, e Īharaira,
"Kua hunā tōku ara ki a Ihowā,
kua mahue i tōku Atua tōku whakawā"?
28 Kāhore koe i mōhio?
Kāhore koe i rongo,
ko te Atua onamata, ko Ihowā,
ko te Kaihanga o ngā pito o te whenua.
E kore ia e ngenge, e kore ia e māuiui?
E kore tōna mātauranga e taea te rapu.
29 E hōmai ana e ia he kaha ki te hunga ngenge;
ā, whakanuia ana e ia te pakari o te mea ngoikore.
30 Ahakoa ko ngā taitamariki, ka ngenge tonu, ka māuiui,
ā, ko ngā taitama, ka hinga rawa.
31 Tēnā ko te hunga e tatari ana ki a Ihowā,
puta hou ana he kaha mō rātou;
kake ana rātou ki runga; ko ngā parirau, koia ānō kei o ngā ēkara;
ka rere rātou, ā, e kore e māuiui;
ka haere, ā, e kore e ngenge.
1 Jes 35:3f. Trösta, trösta mitt folk!
säger er Gud.
2 Tala till Jerusalems hjärta
och förkunna för det
att dess vedermöda är slut,
att dess skuld är försonad,
och att det fått dubbelt igen
av Herrens hand
för alla sina synder.
3 Matt 3:3, Mark 1:3, Luk 1:76, 3:4, Joh 1:23. En röst ropar i öknen:
"Bana väg för Herren,
gör vägen rak i ödemarken
för vår Gud.40:3f Citeras i Luk 3:4f, Matt 3:3, Mark 1:3 och Joh 1:23 som profetia om Johannes Döparen.
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark ska jämnas,
kuperat land bli slät mark.
5 Herrens härlighet ska uppenbaras,
alla människor ska se det
tillsammans,
för Herrens mun har talat."
6 Job 14:2, Ps 90:5, 102:12, 103:15, Jak 1:10, 1 Petr 1:24f. Hör, någon säger: "Predika!"
Och en annan40:6en annanJesajarullen från Qumran och Septuaginta: "jag". svarar:
"Vad ska jag predika?"
"Allt kött är gräs,
och all dess härlighet
som blomman på marken.40:6f Citeras av Petrus i 1 Petr 1:24f.
7 Gräset vissnar,
blomman faller av
när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
8 Ps 119:89, Matt 5:18, 24:35, Luk 16:17, 21:33. Gräset vissnar,
blomman faller av,
men vår Guds ord består för evigt."
9 Sion, du glädjens budbärarinna,
stig upp på ett högt berg.
Jerusalem,
du glädjens budbärarinna,40:9Sion … Jerusalem, du glädjens budbärarinnaAnnan översättning: "Du som bär glädjebud till Sion/Jerusalem".
höj din röst med kraft!
Höj den utan fruktan,
säg till Juda städer:
"Se er Gud!"
10 Jes 62:11, Upp 22:12. Ja, Herren Gud kommer med kraft,
hans arm visar sin makt.
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte
går framför honom.
11 Ps 23:1f, 80:2, Hes 34:11, 23, 37:24, Mika 7:14, Joh 10:11, 14. Han vallar sin hjord som en herde,
han samlar lammen i sina armar
och bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.
12 Job 38:5, Ords 30:4, Jes 48:13. Vem har mätt vattnen
i sin kupade hand
och mätt upp himlens vidd
med sina fingrar?
Vem har samlat jordens stoft
i ett mått,
vägt bergen på en våg
och höjderna i en vågskål?
13 Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Vem har utforskat Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd
och undervisa honom?40:13 Citeras av Paulus i Rom 11:34 och 1 Kor 2:16.
14 Vem rådfrågar han,
vem ska ge honom förstånd
och lära honom den rätta stigen,
lära honom kunskap
och visa honom förståndets väg?
15 Ps 62:10. Se, folken är som en droppe
i en spann,
som ett dammkorn i en vågskål.
Kustländerna lyfter han
som ett stoftkorn.
16 Libanons skog
räcker inte till offerved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Alla folk är som ingenting
inför honom,
mindre än noll och tomhet
anser han dem vara.
18 Jes 46:5f, Apg 17:29. Vem vill ni likna Gud vid?
Vad vill ni jämföra honom med?
19 Jes 44:12f, Jer 10:3f. Hantverkaren gjuter en gudabild,
och guldsmeden belägger den
med guld
och smider silverkedjor.
20 Den som inte har råd
att offra så mycket
väljer ett stycke trä
som inte ruttnar.
Sedan söker han
en skicklig hantverkare
som kan forma en gudabild
som inte faller omkull.
21 Vet ni inte det?
Har ni inte hört?
Har det inte förkunnats för er
från begynnelsen?
Har ni inte förstått det
sedan jordens grund blev lagd?
22 Job 9:8, Ps 104:2, Jes 42:5, 44:24, 45:12. För honom som tronar
över jordens rund
är dess invånare som gräshoppor.
Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält
att bo under.
23 Job 12:21, Ps 107:40. Han gör furstar till intet,
förvandlar jordens domare
till tomhet.
24 Knappt är de planterade,
knappt är de sådda,
knappt har deras stam
slagit rot i jorden,
så blåser han på dem
och de förtorkar,
och en stormvind
för bort dem som strå.
25 Vem vill ni då likna mig vid,
vem är min like?
säger den Helige.
26 Ps 147:4. Lyft blicken mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta?
Det är han som för fram härskaran
däruppe i räknade skaror.
Med sin stora makt
och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn –
ingen enda uteblir.
27 Hur kan du Jakob säga,
du Israel påstå:
"Min väg är dold för Herren,
Gud bryr sig inte om min rätt"?
28 Vet du inte? Har du inte hört
att Herren är en evig Gud
som har skapat jordens ändar?
Han blir inte trött och mattas inte,
hans förstånd kan inte utforskas.
29 Han ger den trötte kraft
och ökar den maktlöses styrka.
30 Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
unga män kan falla.
31 Ps 25:3, 103:5. Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de lyfter med vingar som örnar.
De springer utan att mattas,
de vandrar utan att bli trötta.