1 Ko te kupu i kitea e Ihāia tama a Āmoho mō Hūrā rāua ko Hiruhārama.

2 Nā tēnei ake, kei ngā rā whakamutunga,

ka whakapūmautia te maunga

i tō Ihowā whare ki te tihi o ngā maunga,

ka whakanekehia ake anō ki runga i ngā pukepuke;

ā, ka rere ngā iwi katoa ki reira.

3 Ka haere hoki ngā iwi maha, ka mea,

"Haere mai, tātou ka haere ki runga ki te maunga o Ihowā,

ki te whare o te Atua o Hākopa;

ka whakaakona tātou e ia ki āna ara,

ka haere hoki tātou i āna huarahi."

Nō te mea ka puta mai te ture i Hiona,

me te kupu a Ihowā i Hiruhārama.

4 Ka whakarite hoki ia i ngā whakawā a ngā iwi,

ka rīria anō e ia ngā iwi maha;

nā, ka patupatua e rātou ā rātou hoari hei hea parau,

ā rātou tao hei mea tapahi manga.

E kore tētahi iwi e hāpai hoari ki tētahi iwi,

mutu pū tā rātou ako ki te whawhai.

5 E te whare o Hākopa, haere mai,

tēnā tātou ka haere i tō Ihowā mārama!

6 Kua whakarērea nei e koe tāu iwi,

te whare o Hākopa.

Nō te mea kei te kī rātou i ngā tikanga mai nō te rāwhiti,

ā, he tohunga māori rātou, he pērā me ngā Pirihitini,

e papaki ringa ana hoki rātou me ngā tamariki a rau o iwi.

7 Kī tonu hoki tō rātou whenua i te hiriwa, i te kōura,

ā, kāhore he mutunga o ō rātou taonga;

kapi tonu hoki tō rātou whenua i te hōiho,

ā, kāhore he mutunga o ō rātou hāriata.

8 Ko tō rātou whenua kī tonu i te whakapakoko;

e koropiko ana rātou ki te mahi a ō rātou ringa,

ki tā ō rātou maihao i hanga ai.

9 Ā, e whakapikoa ana te tangata ware,

e whakaititia ana te tangata nui –

mō reira kaua rātou e tohungia.

10 E tomo ki roto ki te kāmaka,

e huna ki roto ki te puehu,

i te wehi ki a Ihowā,

i te korōria o tōna nui.

11 Ka whakaititia ngā kanohi whakapehapeha o te tangata,

ka whakapikoa iho anō hoki te whakakake o ngā tāngata,

ā, ko Ihowā anake e whakanuia i taua rā.

12 Nō te mea ka tae iho he rā nō Ihowā o ngā mano

ki te hunga whakapehapeha, ki te hunga whakakake katoa,

ki te hunga katoa kua neke ake, ā, ka whakaititia iho;

13 ki ngā hīta katoa anō o Repanōna

kua tiketike, kua neke ake,

ki ngā oki katoa anō o Pahana;

14 ki ngā maunga tiketike katoa,

ki ngā pukepuke katoa kua pūrero ki runga;

15 ki ngā pourewa tiketike katoa,

ki ngā taiepa kaha katoa anō hoki;

16 ki ngā kaipuke katoa o Tarahihi,

ki ngā whakaahua katoa e minaminatia ana.

17 Ā, e whakapikoa iho tō te tangata whakapehapeha,

e whakaititia iho ana anō hoki te whakakake o ngā tāngata,

ko Ihowā anake e whakanuia i taua rā.

18 Ā, ka ngaro whakarere ngā whakapakoko.

19 Ā, ka haere ngā tāngata ki ngā ana o ngā kāmaka,

ki ngā rua o te whenua,

i te wehi ki a Ihowā,

i te korōria o tōna nui,

ina whakatika ia ki te rure kaha i te whenua.

20 Ā taua rā ka ākiritia atu e te tangata

āna whakapakoko hiriwa me āna whakapakoko kōura

i hangā e rātou hei koropikotanga māna,

ki ngā kiore, ki ngā pekapeka;

21 haere ai ki ngā ana o ngā kōhatu,

ki ngā kapiti o ngā kāmaka,

i te wehi ki a Ihowā,

i te korōria o tōna nui,

ina whakatika ia ki te rurerure i te whenua.

22 Kāti tā koutou mea ki te tangata

kei ōna pongaponga nei tōna manawa;

kia pēhea hoki te whakaaro ki a ia?

1 *Jes 1:1. Det ord som Jesaja, Amos son, såg i en syn angående Juda och Jerusalem:

2 *Jer 3:17, Mika 4:1f, Sak 8:20f. Det ska ske i den yttersta tiden

att berget med Herrens hus

ska stå fast grundat

och vara högst bland bergen,

upphöjt över höjderna.

Alla hednafolk ska strömma dit,

3 *Ps 110:2, Jes 51:4, Jer 31:6, Luk 24:47, Apg 1:8. många folk ska gå i väg och säga:

"Kom, låt oss gå upp

till Herrens berg,

till Jakobs Guds hus.

Han ska lära oss sina vägar

så att vi kan vandra

på hans stigar."

För undervisning ska gå ut

från Sion,

Herrens ord från Jerusalem.

4 *Sak 9:10, Joel 3:10. Han ska döma mellan hednafolken

och skipa rätt för många folk.

Då ska de smida sina svärd

till plogbillar

och sina spjut

till vingårdsknivar.

Folk ska inte lyfta svärd mot folk

och inte mer öva för krig.

5 Kom, ni av Jakobs släkt,

låt oss vandra i Herrens ljus.

6 Du har förskjutit ditt folk,

Jakobs hus,

för de är fulla

av Österlandets tänkande,

de är spåmän som filisteerna.

De sluter förbund

med främmande folk.

7 Deras land är fullt av silver och guld,

det är ingen ände på deras skatter.

Deras land är fullt av hästar,

det är ingen ände

på deras vagnar*2:7hästar … vagnarUttryck för militär styrka (se t ex 2 Kung 6:14f, Ps 20:8)..

8 *Jes 17:8, Jer 2:28. Deras land är fullt av avgudar,

och de tillber sina händers verk,

det som deras fingrar har gjort.

9 Därför blir människorna nerböjda

och männen ödmjukade.

Du ska inte förlåta dem.

10 *Hos 10:8, Luk 23:30, Upp 6:15f. Fly in i klippan och göm dig i stoftet

av fruktan för Herren

och hans höga majestät,

11 *Jes 5:15, Matt 23:12. för människornas stolta ögon

ska ödmjukas,

männens högmod bli nerböjt.

Herren ensam

ska vara upphöjd på den dagen.

12 *Jes 5:15. För Herren Sebaots dag

ska komma

mot allt som är stolt och högt,

mot allt som är upphöjt

så att det ödmjukas,

13 mot Libanons alla cedrar,

de höga och upphöjda,

och Bashans alla ekar*2:13cedrar … ekarDet finaste träet från högländerna i Libanon (1 Kung 7:2f) och Golanhöjderna.,

14 mot alla höga berg

och alla stolta höjder,

15 mot alla höga torn

och alla fasta murar,

16 mot alla Tarshishskepp*2:16TarshishskeppLångfärdsskepp för handel med fjärran länder som Tarshish (kanske Spanien). En flotta med sådana skepp hade förlist på Joshafats tid (1 Kung 22:49, Ps 48:8).

och alla ståtliga fartyg*2:16alla ståtliga fartygAnnan översättning:"allt som är vackert att se"..

17 Människornas stolthet

ska böjas ner

och männens högmod

ödmjukas.

Herren ensam

ska vara upphöjd på den dagen,

18 och avgudarna ska helt försvinna.

19 *Hos 10:8, Luk 23:30, Upp 6:15f. Man ska fly in i klippgrottor

och jordhålor

av fruktan för Herren

och hans höga majestät,

när han reser sig

för att slå jorden med skräck.

20 *Jes 27:9, 30:22, 31:7. På den dagen

ska människorna kasta bort

till mullvadar och fladdermöss

sina avgudar av silver

och avgudar av guld

som de har gjort åt sig för att tillbe.

21 De ska fly in i klippskrevor

och bergsklyftor

av fruktan för Herren

och hans höga majestät,

när han reser sig

för att slå jorden med skräck.

22 *1 Mos 2:7, Ps 146:3f, Jer 17:5. Förlita er inte på människor,

som bara har en vindpust

i sin näsa!

Vad är de att räkna med?