1 Kia rite tā koutou ki tāku, me tāku ka rite nei ki tā te Karaiti.

2 Nā, e whakamoemiti ana ahau ki a koutou, mō koutou ka mahara ki ahau i ngā mea katoa, ka pupuri hoki i ngā whakarerenga iho, i āku i tuku atu nā ki a koutou. 3 Nā, e mea ana ahau kia mātau koutou, ko te Karaiti te upoko o ngā tāne katoa; ko te tāne te upoko o te wahine; ko te Atua anō te upoko o te Karaiti. 4 Ko te tangata e īnoi ana, e poropiti ana, me te hīpoki anō te upoko, e whakaiti ana ia i tōna upoko. 5 Ko te wahine ia e īnoi ana e poropiti ana rānei, kāhore nei he hīpoki o te upoko, e whakaiti ana ia i tōna upoko. E rite tonu ana tēnā ānō kua oti tōna upoko te heu. 6 Ki te kāhore hoki te wahine e hīpokina, kia waruhia hoki ia. Ki te mea he mea whakamā ki te wahine kia waruhia, kia heua rānei, me hīpoki ia. 7 E kore hoki e tika mō te tāne kia hīpokina tōna upoko, ko te āhua hoki ia, ko te korōria o te Atua. Ko te wahine ia te korōria o te tāne. 8 Ehara hoki i te mea nō te wahine te tāne, engari, nō te tāne te wahine. 9 Kīhai anō te tāne i hangā mā te wahine, engari, ko te wahine mā te tāne. 10 Koia i tika ai hei runga i te upoko o te wahine te tohu o te mana, he mea mō ngā anahera.

11 Ahakoa rā, e kore te tāne e motuhia kētia i te wahine, e kore anō te wahine e motuhia kētia i te tāne, i roto i te Ariki. 12 Nō roto hoki i te tāne te wahine, waihoki, i nā te wahine mai te tāne; nā te Atua anō ia ngā mea katoa. 13 Mā koutou tonu e whakaaro: he mea pai rānei kia īnoi hīpokikore te wahine ki te Atua? 14 E kore rānei te whakaaro māori nei anō e ako i a koutou, ki te mea he makawe roroa o te tāne, he mea whakatūtūa tērā mōna? 15 Tēnā, ki te mea he makawe roroa o te wahine, he mea whakakorōria tērā mōna. Kua hoatu hoki ōna makawe ki a ia hei hīpoki. 16 Otirā, ki te mea he āhua totohe tētahi, kāhore ō mātou ritenga pērā, kāhore hoki o ngā hāhi a te Atua.

17 I ahau ia e kōrero nei i tēnei ki a koutou, kāhore āku whakamoemiti ki a koutou, kāhore hoki koutou e whakamine mō te pai, engari mō te kino. 18 Nā, ko te tuatahi, i a koutou ka whakamine ki roto ki te hāhi, ka rongo ahau he wehewehenga kei roto i a koutou; ā, e whakapono ana ahau ki tētahi wāhi. 19 Kua takoto hoki kia whai tītorehanga koutou, kia kitea ai te hunga e paingia ana i roto i a koutou. 20 Nā, ka huihui koutou ki te wāhi kotahi, e kore e taea kia kai i te hapa a te Ariki. 21 I te mea hoki e kai ana koutou, ka kai tēnā, tēnā, i tāna hapa i mua atu i tētahi; ā, ka hiakai tētahi, ka haurangi tētahi. 22 He aha? Kāhore koia ō koutou whare e kai ai, e inu ai koutou? E whakahāwea ana rānei koutou ki te hāhi a te Atua, e mea ana hoki kia whakamā te hunga kāhore nei ā rātou mea? Kia pēhea atu tāku kupu ki a koutou? Kia whakamoemiti oti ahau ki a koutou mō tēnei mea? E kore rā ahau e whakamoemiti.

23 Kua riro mai hoki i ahau i te Ariki tāku i tuku atu rā ki a koutou, arā, i taua pō i tukua ai ia, i tangohia e te Ariki, e Īhu, te taro, 24 ā, ka mutu te whakawhetai, ka whatia e ia, nā ka mea ia, "Tangohia, kainga; ko tōku tinana tēnei ka whatiwhatia nei mō koutou. Meinga tēnei hei whakamahara ki ahau." 25 Me te kapu anō i te mutunga o te hapa, me tāna mea anō, "Ko te kawenata hou tēnei kapu i runga i ōku toto. Meinga tēnei i ngā inumanga katoa hei whakamahara ki ahau." 26 I ngā wā katoa hoki e kai ai koutou i tēnei taro, e inu ai i tēnei kapu, e whakakitea ana e koutou te matenga o te Ariki, kia tae mai rā anō ia.

27 Mō reira ki te kai hē tētahi, ki te inu hē i te kapu a te Ariki, ka whai hara ia i te tinana, i ngā toto, o te Ariki. 28 Engari, kia uiui te tangata ki a ia anō, ka kai ai i taua taro, ka inu ai i taua kapu. 29 Nō te mea ki te kai hē, ki te inu hē tētahi, e kai ana, e inu ana i te whakawā mōna, tē whakaaro ko te tinana o te Ariki. 30 Nō konei hoki he tokomaha i roto i a koutou e ngoikore ana, e mate ana, he tokomaha, anō kua moe. 31 Me i whakawā hoki tātou i a tātou anō, kīhai i whakataua te hē ki a tātou. 32 Ki te whakawākia ia tātou, he mea whakaako tātou nā te Ariki, kei tukua ngātahitia tātou me te ao ki te hē.

33 Heoi, e ōku tēina, ka huihui koutou ki te kai, me tatari tētahi ki tētahi. 34 Ki te hiakai tētahi, hei roto i tōna whare kai ai; kei ai tō koutou huihuinga hei take whakawā.

Ko ērā atu mea hoki, māku e whakatika ina tae atu ahau.

1 *1 Kor 4:16. Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel. 2 Jag berömmer er för att ni tänker på mig i allt och håller fast vid den undervisning som jag har fört vidare till er. 3 *1 Mos 3:16, Ef 5:23. Nu vill jag att ni ska veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 4 Om en man ber eller profeterar med något på huvudet vanärar han sitt huvud.

5 Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet,*11:5utan något på huvudetUnder antiken täckte gifta kvinnor, särskilt judinnor, normalt sitt hår med en slöja utanför hemmet. Inom vissa mysteriekulter förbjöd man dock huvudbonad under ritualerna, och det kan ha påverkat Korintförsamlingens kvinnor. så vanärar hon sitt huvud. Det är samma sak som att ha håret avrakat. 6 För om en kvinna inte har något på huvudet kan hon lika gärna klippa av sig håret. Men om det är en skam för en kvinna att klippa eller raka av sig håret, så bör hon ha något på huvudet.

7 *1 Mos 1:27. En man bör inte ha något på huvudet, eftersom han är Guds avbild och ära. Men kvinnan är mannens ära, 8 *1 Mos 2:23. för mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen. 9 *1 Mos 2:18. Och mannen skapades inte för kvinnan, utan kvinnan för mannen. 10 Därför bör kvinnan ha en makt på huvudet*11:10en makt på huvudetNågot som täcker huvudet som tecken på bejakande av auktoritetsordningen. för änglarnas skull.*11:10för änglarnas skullAntingen heliga änglar närvarande vid församlingens gudstjänst eller fallna änglar som söker förleda de troende.

11 Men i Herren är kvinnan inte oberoende av mannen eller mannen oberoende av kvinnan. 12 *Rom 11:36. För liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan. Och allt kommer från Gud.

13 Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet? 14 Lär inte själva naturen er att det är en skam för en man att ha långt hår 15 men en ära för en kvinna, eftersom hon har fått håret som slöja? 16 *1 Tim 6:4. Men om någon har lust att strida om detta har vi ingen sådan sed, inte heller Guds församlingar.

17 När jag nu ger dessa föreskrifter berömmer jag er inte,*11:17berömmer jag er inteInnebär i sak: klandrar jag er skarpt (se vers 20, 22). för era sammankomster är mer till skada än till nytta. 18 *1 Kor 1:10f. Först och främst hör jag att det förekommer splittring bland er när ni möts i församlingen, och till viss del tror jag att det är så. 19 *1 Joh 2:19. Det måste finnas partier bland er, för att visa vilka av er som är äkta.

20 Men när ni samlas går det inte att*11:20går det inte attAnnan översättning: "är det inte för att". fira Herrens måltid*11:20Herrens måltidfirades vid denna tid i samband med en hel måltid, den s k agapen eller kärleksmåltiden., 21 för när ni äter tar var och en genast för sig av sin egen mat. Den ene är hungrig, den andre berusad. 22 *Jak 2:5f. Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Eller föraktar ni Guds församling och förödmjukar dem som inget har? Vad ska jag säga till er? Ska jag berömma er? Nej, för det här kan jag inte berömma er.

23 *Matt 26:26f, Mark 14:22f, Luk 22:19f. Jag har själv tagit emot från Herren vad jag fört vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, 24 tackade Gud, bröt det och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." 25 På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det för att minnas mig." 26 *Matt 26:29. Så ofta ni äter detta bröd och dricker denna bägare förkunnar ni Herrens död till dess han kommer.

27 *Hebr 10:29. Den som äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt syndar därför mot Herrens kropp och blod. 28 Var och en ska pröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren. 29 Den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig. 30 Därför finns det många svaga och sjuka bland er, och ganska många är insomnade. 31 Om vi gick till rätta med oss själva skulle vi slippa att bli dömda. 32 *Hebr 12:5f. Men när vi döms fostras vi av Herren, för att inte bli fördömda tillsammans med världen.

33 Alltså, mina bröder: när ni samlas för att äta, så vänta på varandra. 34 Om någon är hungrig ska han äta hemma, så att er sammankomst inte blir till en dom för er. Allt det andra ska jag ge föreskrifter om när jag kommer.