1 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea, 2 "Rapua he utu mō ngā tama a Īharaira i ngā Miriani; hei muri iho ka kohia koe ki tōu iwi."

3 Nā, ka kōrero a Mohi ki te iwi, ka mea, "Whītiki ētahi o koutou mō te whawhai, ka haere ai ki te tū i a Miriana, ki te tohe i tā Ihowā utu i a Miriana. 4 Kia kotahi te mano o tēnei iwi, o tēnei iwi, o ngā iwi katoa o Īharaira, e ungā ki te whawhai."

5 Nā, ka wehea e rātou i roto i ngā mano o Īharaira, he mano nō ia iwi, tekau mā rua mano, rite tonu i te patu mō te whawhai. 6 Nā, ka ungā rātou e Mohi ki te whawhai, he mano nō tēnei iwi, nō tēnei iwi, me Pinehaha tama a Ereātara tohunga, ki te whawhai, me ngā mea tapu anō, me ngā tētere i tōna ringa hei whakaoho.

7 Nā, ka whawhai rātou ki a Miriana, ka pērā me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi; ā, patua iho e rātou ngā tāne katoa. 8 I patua anō e rātou ngā kīngi o Miriana, i roto i te parekura: a Ēwi rātou ko Rekeme, ko Turu, ko Huru, ko Repa, ngā kīngi tokorima o Miriana; i patua anō e rātou a Paraama, te tama a Peoro ki te hoari. 9 Ā, whakaraua ana e ngā tama a Īharaira ngā wāhine o Miriana, me ā rātou kōhungahunga; i tangohia anō ā rātou kararehe katoa, hei taonga pārau, me ā rātou kāhui katoa, me ō rātou taonga katoa. 10 Tahuna ake hoki e rātou ki te ahi ō rātou pā katoa i noho ai rātou, me ō rātou whare rangatira katoa.

11 Ā, tangohia ana e rātou ngā taonga katoa, me ngā mea pārau katoa, te tangata me te kararehe. 12 Ā, kawea ana e rātou ki a Mohi rāua ko Ereātara tohunga, ki te whakaminenga anō hoki o ngā tama a Īharaira, ngā whakarau, me ērā mea pārau, me ngā taonga, ki te puni ki ngā mānia o Moapa, ki te wāhi o Horano e tata ana ki Heriko.

13 Ā, ka puta a Mohi rātou ko Ereātara tohunga, ko ngā ariki katoa o te whakaminenga ki te whakatau i a rātou ki waho o te puni. 14 Nā, ka riri a Mohi ki ngā rangatira o te ope, ki ngā rangatira o ngā mano, ki ngā rangatira anō hoki o ngā rau, i haere mai nei i te whawhai.

15 Nā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Kua whakaorangia e koutou ngā wāhine katoa? 16 Nanā, ko ngā mea ēnei nāna i tutū ai ngā tama a Īharaira ki a Ihowā i tō Peoro rā, he mea tohutohu nā Paraama, i pā ai te whiu ki te whakaminenga a Ihowā. 17 Nā reira patua āianei ngā tāne katoa i roto i ngā kōhungahunga, patua hoki ngā wāhine katoa kua mōhio, kua takoto ki te tāne. 18 Ko ngā kōhungahunga wāhine katoa ia, kāhore nei i mōhio, i takoto ki te tāne, whakaorangia mā koutou.

19 "Ko koutou hoki, me noho ki waho o te puni, kia whitu ngā rā; ko ngā tāngata katoa i patu i te tangata, me ngā mea katoa hoki i pā ki te tangata i patua, me pure koutou i a koutou, me ā koutou whakarau i te toru o ngā rā, i te whitu hoki o ngā rā. 20 Me pure anō hoki ngā kākahu katoa, me ngā oko hiako, me ngā mea katoa i hangā ki te huruhuru koati, me ngā oko rākau katoa."

21 I mea anō a Ereātara tohunga ki ngā tāngata whawhai, i haere ki te riri, "Ko te tikanga tēnei o te ture i whakahaua e Ihowā ki a Mohi: 22 ko te kōura anake, me te hiriwa, ko te parāhi, ko te rino, ko te tine, me te matā – 23 ko ngā mea katoa e puta i te ahi, me tuku nā roto i te ahi, ā, ka kore te poke. Otiia, me pure anō ki te wai o te wehenga; ā, ko ngā mea katoa e kore e puta i te ahi, me tuku nā roto i te wai. 24 Ā, me horoi ō koutou kākahu i te whitu o ngā rā, ā, ka kore ō koutou poke, ā, hei muri iho ka tomo ki te puni."

25 Ā, i kōrero a Ihowā ki a Mohi, i mea, 26 "Tirohia te maha o te taonga pārau i riro mai, o te tangata, o te kararehe, e kōrua ko Ereātara tohunga, e ngā mātua ariki anō hoki o ngā whare o te whakaminenga. 27 Wehea hoki ngā taonga pārau kia rua ngā wāhi; mā te hunga i hāpai i te pakanga, i haere atu ki te whawhai, mā te whakaminenga katoa anō.

28 "Tangohia anō hoki he takoha mā Ihowā i ngā tāngata i whawhai, i haere atu nā ki te riri. Kia kotahi wairua i roto i ngā rau e rima, o te tangata, rātou tahi ko te kau, ko te kāihe, ko ngā hipi hoki. 29 Me tango i roto i tā rātou hāwhe, ka hoatu ai ki a Ereātara, ki te tohunga, hei whakahere hapahapai ki a Ihowā.

30 "Me tango anō e koe i roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira, kia kotahi wāhi i roto i te rima tekau, o te tangata, o te kau, o te kāihe, o te hipi, arā o ngā kararehe katoa, ka hoatu ai mā ngā Rīwaiti, mā ngā kaitiaki o ngā mea o te tapenākara o Ihowā." 31 Nā, pērātia ana e Mohi rāua ko Ereātara tohunga me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.

32 Ā, ko te taonga, ko te toenga iho o ngā mea i riro pārau i ngā tāngata i whawhai, e ono rau e whitu tekau mā rima mano hipi, 33 e whitu tekau mā rua mano hoki ngā kau, 34 e ono tekau mā tahi mano ngā kāihe, 35 e toru tekau mā rua mano ngā tāngata, arā ngā wāhine kāhore anō i mōhio noa, i takoto noa, ki te tāne.

36 Ā, ko tērā hāwhe, ko te wāhi a te hunga i haere ki te whawhai: e toru rau e toru tekau mā whitu mano e rima rau te maha o ngā hipi; 37 ā, ko te takoha mā Ihowā o ngā hipi e ono rau e whitu tekau mā rima. 38 E toru tekau mā ono mano ngā kau; ā, ko te takoha mā Ihowā e whitu tekau mā rua. 39 E toru tekau mano e rima rau ngā kāihe; ā, ko te takoha mā Ihowā e ono tekau mā tahi. 40 Ā, ko ngā tāngata tekau mā ono mano; ā, ko te takoha mā Ihowā, e toru tekau mā rua tāngata.

41 Nā, ka hoatu e Mohi te takoha, te whakahere hapahapai mā Ihowā, ki a Ereātara tohunga, ka pērātia me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.

42 Nā, nō roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira i wehea nei e Mohi i roto i tā te hunga i whawhai, 43 ko te hāwhe hoki a te whakaminenga, e toru rau e toru tekau mā whitu mano e rima rau hipi, 44 e toru tekau mā ono mano ngā kau, 45 e toru tekau mano e rima rau ngā kāihe, 46 kotahi tekau mā ono mano ngā tāngata; 47 i tangohia e Mohi i roto i te hāwhe a ngā tama a Īharaira, kotahi wāhi i roto i te rima tekau, o te tangata, o te kararehe; ā, hoatu ana ki ngā Rīwaiti i tiaki nei i ngā mea o te tapenākara o Ihowā; i pērātia anō me tā Ihowā i whakahau ai ki a Mohi.

48 Nā, ka haere mai ki a Mohi ngā rangatira mano o te ope, ngā rangatira mano rātou ko ngā rangatira rau, 49 ā, ka mea ki a Mohi, "Kua tirohia e āu pononga te tokomaha o ngā tāngata i whawhai nei i raro i ō mātou ringa, ā, kāhore i ngaro tētahi o mātou. 50 Koia i kawea mai ai e mātou he whakahere mā Ihowā, e ia tangata, e ia tangata, tāna i whiwhi ai, ētahi mea kōura, ētahi mekameka, poroporo, mōwhiti, whakakai, heitiki hoki, hei whakamārie mō ō mātou wairua ki te aroaro o Ihowā."

51 Nā, ka tangohia e Mohi rāua ko Ereātara tohunga te kōura i a rātou, he mea mahi katoa. 52 Ā, kotahi tekau mā ono mano e whitu rau e rima tekau hekere o te kōura katoa o te whakahere i tāpaea e rātou ki a Ihowā, o tā ngā rangatira mano rātou ko ngā rangatira rau. 53 I pāhuatia hoki e ngā tāngata i whawhai ētahi taonga, tēnā mōna ake, tēnā mōna ake. 54 Nā, tangohia ana e Mohi rāua ko Ereātara tohunga te kōura a ngā rangatira o ngā mano, o ngā rau, ā, kawea ana e rāua ki roto ki te tapenākara o te whakaminenga, hei whakamahara mō ngā tama a Īharaira ki te aroaro o Ihowā.

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 *4 Mos 25:17f. "Ta hämnd på midjaniterna*31:2hämnd på midjaniternaEfter förförelsen och hemsökelsen i kap 25 (jfr 5 Mos kap 7 och 13). för Israels barn. Därefter ska du samlas till ditt folk." 3 Och Mose sade till folket: "Låt några av era män beväpna sig till strid. De ska rycka ut mot Midjan och utföra Herrens hämnd på Midjan. 4 Tusen man från var och en av Israels alla stammar ska ni sända ut i striden." 5 Då avskiljdes ur Israels ätter tusen man av varje stam, tolvtusen man beväpnade till strid. 6 *4 Mos 10:9. Dessa sände Mose ut i striden, tusen man ur varje stam, tillsammans med Pinehas, prästen Eleasars son, som tog de heliga föremålen och larmtrumpeterna i sin hand.

7 De gick i krig mot Midjan, så som Herren hade befallt Mose, och de dödade alla av manligt kön. 8 *Jos 13:21f. Tillsammans med andra som blev slagna av dem dödades också de midjanitiska kungarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reba, fem midjanitiska kungar. Också Bileam, Beors son, dödade de med svärd. 9 Israels barn förde bort Midjans kvinnor och barn som fångar, och alla deras dragdjur, all deras boskap och allt deras gods tog de som byte. 10 Alla deras städer där de bodde och alla deras tältläger brände de upp i eld. 11 De tog med sig allt bytet och allt de hade rövat, både människor och boskap, 12 och förde fångarna och det rövade och bytet till Mose och prästen Eleasar och till Israels barns församling i lägret på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko.

13 Mose och prästen Eleasar och församlingens alla furstar gick för att möta dem utanför lägret. 14 Men Mose blev upprörd över krigsbefälet, både överbefälen och underbefälen, när de kom tillbaka från kriget. 15 Mose sade till dem: "Lät ni alla kvinnor leva? 16 *4 Mos 22:5f, 25:1f, 2 Petr 2:15. Det var ju de som efter Bileams råd förledde Israels barn till otrohet mot Herren i saken med Peor, så att hemsökelsen drabbade Herrens församling. 17 Döda nu alla pojkar, och döda alla kvinnor som har legat med en man. 18 Men alla flickor som inte har legat med en man ska ni låta leva*31:18låta levaDetta reglerades i 5 Mos 21:10f. och spara åt er själva.

19 *4 Mos 19:11, 16. Och ni ska vara utanför lägret i sju dagar. Var och en som har dödat någon människa, och var och en som har rört vid någon slagen ska rena sig*31:19rena sigEfter att ha rört döda människor (se 19:11f). på tredje dagen och på sjunde dagen. Det gäller er själva och era fångar. 20 Ni ska rena alla kläder, allt som är tillverkat av skinn, allt som är gjort av gethår och alla föremål av trä."

21 Prästen Eleasar sade till de stridsmän som hade deltagit i kriget: "Detta är den lagstadga som Herren har befallt Mose: 22 Guld och silver, koppar, järn, tenn och bly, 23 *4 Mos 19:9. allt som tål eld ska ni låta gå genom eld så att det blir rent. Men det ska också renas med reningsvatten. Och allt som inte tål eld ska ni låta gå genom vatten. 24 På sjunde dagen ska ni tvätta era kläder och så vara rena. Därefter får ni gå in i lägret."

25 Herren sade till Mose: 26 "Tillsammans med prästen Eleasar och huvudmännen för församlingen ska du göra en beräkning över det tagna bytet av människor och boskap. 27 Sedan ska du dela bytet i två delar mellan de krigare som deltagit i striden och hela församlingen. 28 Som skatt åt Herren ska du ta från det krigsfolk som har varit med i striden: en av var femhundrade av människor, kor, åsnor och får. 29 Ta detta av deras hälft och ge det åt prästen Eleasar som en offergåva åt Herren. 30 Och från Israels barns hälft ska du ta var femtionde av människor, kor, åsnor, får och all boskap och ge det till leviterna, som ska ha vården om Herrens tabernakel."

31 Mose och prästen Eleasar gjorde som Herren hade befallt Mose. 32 Och bytet, resten av det som krigsfolket hade tagit, utgjorde: av får 675 000, 33 av kor 72 000, 34 av åsnor 61 000 35 och av människor, kvinnor som inte legat med någon man, tillsammans 32 000.

36 Hälften av bytet, den del som tillföll dem som deltagit i striden, utgjorde:

av får 337 500, 37 varav skatten åt Herren utgjorde 675 får,

38 av kor 36 000, varav skatten åt Herren utgjorde 72,

39 av åsnor 30 500, varav skatten åt Herren utgjorde 61,

40 av människor 16 000, varav skatten åt Herren utgjorde 32 personer.

41 Och skatten, den för Herren bestämda gåvan, gav Mose åt prästen Eleasar, så som Herren hade befallt Mose.

42 Den hälft som tillföll Israels barn och som Mose hade avskilt från krigsfolkets del, 43 den hälft som tillföll församlingen, utgjorde: av får 337 500, 44 av kor 36 000, 45 av åsnor 30 500 46 och av människor 16 000. 47 Ur den hälft som tillföll israeliterna tog Mose ut var femtionde, både av människor och boskap, och gav det till leviterna som hade ansvar för Herrens tabernakel, så som Herren hade befallt Mose.

48 Befälhavarna över härens avdelningar, både överbefälen och underbefälen, kom fram till Mose 49 och sade till honom: "Dina tjänare har räknat antalet krigsmän som vi har haft under vårt befäl, och ingen man fattas bland oss. 50 Därför har nu var och en av oss som en offergåva åt Herren burit fram det som han kommit över av guldsmycken – armband, ringar, örhängen och halssmycken – för att bringa försoning för oss inför Herrens ansikte."

51 Mose och prästen Eleasar tog emot guldet från dem, alla slags klenoder. 52 Guldet som gavs som gåva åt Herren av överbefälen och underbefälen utgjorde sammanlagt 16 750 siklar.*31:52Guldet … 16 750 siklarCa 170 kg guld.53 Krigsfolket hade tagit byte, var och en för sig. 54 Och Mose och prästen Eleasar tog emot guldet från överbefälen och underbefälen och bar in det i uppenbarelsetältet, för att det skulle bringa Israels barn i åminnelse inför Herrens ansikte.