1 Nā, he tini rawa ngā kāhui a ngā tama a Reupena, rātou ko ngā tama a Kara; ā, ka kite rātou i te whenua o Iatere, i te whenua hoki o Kireara, nā, he wāhi pai tēnā wāhi mō ngā kāhui. 2 Nā, ka haere ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka kōrero ki a Mohi rāua ko Ereātara tohunga, ki ngā rangatira anō o te whakaminenga, ka mea, 3 "Ko Ataroto, ko Ripono, ko Iatere, ko Nimira, ko Hehepona, ko Ereare, ko Hepama, ko Nepo, ko Peono – 4 ko te whenua katoa i patua nā e Ihowā i te aroaro o te whakaminenga o Īharaira – he whenua pai tēnā mō ngā kāhui, he kāhui anō hoki a āu pononga." 5 I mea anō rātou, "Mehemea e manakohia ana mātou i tōu aroaro, me hōmai tēnei whenua hei kāinga mō āu pononga; kaua mātou e meatia kia whiti i Horano."

6 Nā, ka mea a Mohi ki ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena: "Ko ō koutou tēina koia kia haere ki te whawhai, ā, ko koutou kia noho ki konei? 7 He aha koutou i pēhi ai i te ngākau o ngā tama a Īharaira kia kaua e whiti ki te whenua i hōmai e Ihowā ki a rātou? 8 I pēnā anō ō koutou mātua i tāku tononga atu i a rātou i Karehepārenea kia kite i te whenua. 9 I tō rātou haerenga hoki ki runga ki te awaawa o Ehekora, ā, ka kite rātou i te whenua, nā, pēhia ana e rātou ngā ngākau o ngā tama a Īharaira, kia kaua e haere ki te whenua i hōmai nei e Ihowā ki a rātou. 10 Nā, ko te muranga o tō Ihowā riri i taua rā, ā, ka oati ia, ka mea, 11 ‘E kore rawa ngā tāngata i haere mai nei i Īhipa, ngā mea e rua tekau, he maha atu rānei ō rātou tau, e kite i te whenua i oati ai ahau ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa; mō rātou kīhai i tino whai i ahau – 12 heoi anō ko Karepe, ko te tama a Iepune Keniti, rāua ko Hohua, te tama a Nunu; mō rāua i tino whai i a Ihowā.’ 13 Nā, ko te muranga o te riri o Ihowā ki a Īharaira, ā, meinga ana rātou kia kōpikopiko i te koraha, e whā tekau ngā tau, ā poto noa taua whakapaparanga i mahi nā i te kino i te tirohanga a Ihowā.

14 "Nā, kua ara ake nā koutou hei whakakapi mō ō koutou mātua, he huanga tāngata hara, hei whakanui atu i te mura o tō Ihowā riri ki a Īharaira. 15 Nō te mea ki te tahuri kē koutou, ā, kāhore e whai i a ia, ka waiho anō rātou e ia i te koraha; ā, mā koutou ka ngaro ai tēnei iwi katoa."

16 Nā, ka whakatata rātou ki a ia, ka mea: "Ka hangā e mātou he taiepa hipi ki konei mō ā mātou kararehe, me ētahi pā mō ā mātou tamariki. 17 Ko mātou ia ka haere me ā mātou patu i mua i ngā tama a Īharaira, kia kawea rā anō rātou e mātou ki te wāhi mō rātou; ā, me noho ā mātou tamariki ki ngā pā e whai taiepa ana, he wehi hoki i ngā tāngata o tēnei whenua. 18 E kore mātou e hoki ki ō mātou whare, kia riro rā anō tōna kāinga i tēnei, i tēnei o ngā tama a Īharaira. 19 E kore hoki mātou e tū tahi me rātou i te kāinga i tāwāhi o Horano, i tua atu rānei; nō te mea ka riro mai he kāinga mō mātou i tēnei taha o Horano, i te taha ki te rāwhiti."

20 Nā, ka mea a Mohi ki a rātou: "Ki te meatia tēnei mea e koutou – ki te haere koutou me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā ki te whawhai, 21 ki te whiti katoa hoki koutou i Horano me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā, kia peia rā anō e ia ōna hoariri i mua i a ia, 22 ā, ka taea te whenua i te aroaro o Ihowā – kātahi koutou ka hoki, ā, ka harakore ki te aroaro o Ihowā, ki te aroaro anō hoki o Īharaira; ā, mō koutou tēnei whenua hei nohoanga i te aroaro o Ihowā.

23 "Tēnā ia, ka kore koutou e pēnā, nanā, kua hara koutou ki a Ihowā; ā, kia mōhio koutou, e hopukia anō koutou e tō koutou hara. 24 Hangā ngā pā mō ā koutou tamariki, me ngā taiepa mō ā koutou hipi; meatia anō hoki te mea i puta mai i ō koutou māngai."

25 Nā, ka kōrero ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena ki a Mohi, ka mea, "Ka pēnā āu pononga me tā tōku ariki i whakahau ai. 26 Ko reira ā mātou tamariki, ā mātou wāhine, ā mātou kāhui, me ā mātou kararehe katoa, ko ngā pā o Kireara. 27 Ko āu pononga ia me whiti katoa atu, rite rawa i te patu mō te pakanga, whawhai ai i te aroaro o Ihowā; me pērā me tā tōku ariki i kī ai."

28 Nā, ka whakahaua te tikanga mō rātou e Mohi ki a Ereātara tohunga, rātou ko Hohua tama a Nunu, ko ngā ariki hoki o ngā whare o ngā mātua o ngā iwi o ngā tama a Īharaira. 29 Ā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Ki te whiti katoa atu i roto i a koutou ngā tama a Kara i Horano, rātou ko ngā tama a Reupena, me ā rātou patu anō, whawhai ai i te aroaro o Ihowā, ā, ka taea te whenua i tō koutou aroaro; nā, me hoatu e koutou te whenua o Kireara kia puritia e rātou; 30 ki te kāhore ia rātou e whiti tahi i a koutou, me ā rātou patu, nā, tēnā he wāhi hei puritanga mā rātou i roto i a koutou i te whenua o Kanaana."

31 Nā, ka whakautua e ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka mea, "Ka rite tonu tā mātou e mea ai ki tā Ihowā i kōrero mai ai ki āu pononga. 32 Me whiti mātou me ā mātou patu i te aroaro o Ihowā ki te whenua o Kanaana, ā, hei puritanga mā mātou tō mātou kāinga i tēnei taha o Horano."

33 Nā, ka hōmai e Mohi ki a rātou, ki ngā tama a Kara, ki ngā tama a Reupena rātou ko tētahi tānga o te iwi o Mānahi tama a Hōhepa te kīngitanga o Hihona kīngi o ngā Amori, me te kīngitanga o Oka kīngi o Pahana, te whenua me ōna pā i roto i ō rātou rohe, arā ngā pā o te whenua ā tawhio noa.

34 Nā, ka hangā e ngā tama a Kara a Ripono, a Ataroto, a Aroere, 35 me Ateroto Hopana, me Iatere, me Iokopeha, 36 me Petenimira, me Peteharana; he pā taiepa, me ngā taiepa mō ngā hipi. 37 Ā, nā ngā tama a Reupena i hanga a Hehepona, a Ereare, a Kiriataima, 38 a Nepo, a Paara-Meono, (i whakaputaia kētia hoki ngā ingoa) me Hipima. I huaina anō hoki e rātou he ingoa kē ki ngā pā i hangā e rātou.

39 Ā, i haere atu ngā tama a Makiri tama a Mānahi ki Kireara, ā, tangohia ana e ia, peia ana hoki te Amori i reira. 40 Ā, i hoatu e Mohi a Kireara ki a Makiri tama a Mānahi; ā, noho ana ia i reira. 41 Ā, i haere a Haira tama a Mānahi, ā, tangohia ana e ia ngā pā o reira, ā, huaina iho e ia, ko Hawotohaira. 42 Ā, i haere a Nopaha, ā, tangohia ana e ia a Kenata, me ōna pā ririki, ā, huaina iho ki tōna ingoa, ki a Nopaha.

1 Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar. När de såg Jaesers land*32:1Jaesers landEtt par mil söder om floden Jabbok (se 21:32), öster om Jordan liksom Gilead. och Gileads land fann de att det var en god trakt för boskap. 2 *4 Mos 21:30, 32. Gads barn och Rubens barn kom då till Mose och prästen Eleasar och församlingens furstar och sade: 3 "Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Heshbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon, 4 det land som Herren har vunnit åt Israels församling, är ett land för boskap, och dina tjänare har boskap." 5 De sade vidare: "Om vi har funnit nåd inför dina ögon, så ge detta land till dina tjänare som besittning. Låt oss slippa gå över Jordan."

6 Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Ska ni stanna här medan era bröder drar ut i krig? 7 Varför vill ni göra Israels barn modlösa så att de inte vill gå över floden in i det land som Herren har gett dem? 8 Så gjorde också era fäder när jag sände dem från Kadesh-Barnea för att bese landet. 9 *4 Mos 13:3f, 24f. När de hade dragit upp till Druvdalen och sett landet, gjorde de Israels barn modlösa så att de inte ville gå in i det land som Herren hade gett dem. 10 *4 Mos 14:29f, 26:65, 5 Mos 1:34f.Herrens vrede blossade upp den dagen, och han svor denna ed: 11 Av de män som drog upp ur Egypten ska ingen som är tjugo år eller äldre få se det land som jag med ed har lovat Abraham, Isak och Jakob, eftersom de inte i allt har följt mig, 12 ingen utom Kaleb, kenisiten Jefunnes son, och Josua, Nuns son, för de har i allt följt Herren. 13 Så brann Herrens vrede mot Israel, och han lät dem irra omkring i öknen i fyrtio år tills hela släktet var borta som hade gjort det som var ont i Herrens ögon.

14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel! 15 Om ni vänder er bort ifrån honom, kommer han att låta dem bli kvar i öknen ännu längre och ni drar fördärv över hela detta folk."

16 Då kom de fram till Mose och sade: "Låt oss här bygga inhägnader åt vår boskap och städer åt våra barn. 17 Själva ska vi genast beväpna oss och dra ut i spetsen för Israels barn tills vi har fört dem till deras plats. Under tiden kan våra barn bo i de befästa städerna, trygga från landets invånare. 18 Vi ska inte återvända hem förrän Israels barn har fått var och en sin arvedel. 19 Vi vill nämligen inte ha vår arvedel med dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på denna sida av Jordan, på östra sidan."

20 Mose svarade dem: "Om ni gör detta, om ni beväpnar er inför Herren till kriget 21 så att alla era beväpnade män går över Jordan inför Herren, tills han har fördrivit sina fiender inför sig 22 och landet blivit underkuvat inför Herren, då kan ni sedan vända tillbaka och vara utan skuld mot Herren och mot Israel. Detta land ska då bli er besittning inför Herrens ansikte. 23 Men om ni inte gör detta, se, då syndar ni mot Herren, och ni ska veta att er synd ska drabba er. 24 Bygg städer åt era barn och inhägnader åt er boskap och gör som ni har sagt."

25 Gads barn och Rubens barn sade till Mose: "Dina tjänare ska göra så som min herre befaller. 26 Våra barn, våra hustrur, vår boskap och alla våra dragdjur ska bli kvar här i Gileads städer. 27 Men dina tjänare, alla som är beväpnade för krig, ska dra över dit och strida inför Herrens ansikte så som min herre har sagt."

28 Mose gav då befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar. 29 Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn går över Jordan med er, alla de som är beväpnade till strid inför Herrens ansikte, och landet blir kuvat inför er, då ska ni ge dem landet Gilead till besittning. 30 Men om de inte drar beväpnade över med er, ska de få sin besittning bland er i Kanaans land." 31 Gads barn och Rubens barn svarade: "Vad Herren har sagt till dina tjänare, det vill vi göra. 32 Inför Herrens ansikte ska vi beväpnade dra över till Kanaans land men få vår arvsbesittning här på denna sidan Jordan."

33 *5 Mos 3:12f, Jos 13:8f, 22:4. Mose gav åt dem, åt Gads barn och Rubens barn och ena hälften av Manasse, Josefs sons, stam: amoreernas kung Sichons rike, och Bashans kung Ogs rike. Han gav dem landet med städer och områdena kring städerna. 34 Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer, 35 Atrot-Shofan, Jaeser, Jogbeha, 36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer med inhägnader för boskap. 37 Rubens barn byggde upp Heshbon, Eleale, Kirjatajim, 38 Nebo och Baal-Meon, vilkas namn har ändrats, och Sibma. Och de gav namn åt städerna som de byggde upp.

39 *1 Mos 50:23. Makirs, Manasses sons, barn drog bort till Gilead och intog det och fördrev amoreerna som bodde där. 40 Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där. 41 *5 Mos 3:14, Dom 10:3f, 1 Krön 2:21f. Och Jair, Manasses son, drog ut och intog deras byar och kallade dem Jairs byar. 42 Noba drog ut och intog Kenat med dess underlydande orter och kallade det Noba efter sitt eget namn.