1 Nā, i muri i tēnei ka mate a Nahaha kīngi o ngā tama a Āmona, ā, ko tāna tama te kīngi i muri i a ia. 2 Nā, ka mea a Rāwiri, "Ka puta tōku aroha ki a Hanunu tama a Nahaha; i puta hoki te aroha o tōna pāpā ki ahau." Nā, ka ungā e Rāwiri ētahi tāngata ki te whakamārie i a ia mō tōna pāpā.

Nā, kua tae ngā tāngata a Rāwiri ki te whenua o ngā tama a Āmona ki a Hanunu, ki te whakamārie i a ia. 3 Otiia ka mea ngā rangatira o ngā tama a Āmona ki a Hanunu, "Ki tōu whakaaro he whakahōnore nā Rāwiri i tōu pāpā i tonoa mai ai e ia ngā kaiwhakamārie ki a koe? He teka ianei he titiro, he whakangaro, he tūtei i te whenua te mea i haere mai ai āna tāngata ki a koe?" 4 Heoi, ka mau a Hanunu ki ngā tāngata a Rāwiri, heua ana e ia, tapahia ana ō rātou kākahu ki waenga, i te ritenga iho o ō rātou papa, ā tonoa atu ana rātou.

5 Kātahi ka haere ētahi, ka kōrero ki a Rāwiri i te meatanga ki aua tāngata. Nā, ka tono tāngata ia ki te whakatau i a rātou; he nui hoki te whakamā o aua tāngata, ā, ka mea te kīngi, "Hei Heriko koutou noho ai, kia tupu rā anō ō koutou pāhau, ko reira hoki mai ai."

6 Ā, nō te kitenga o ngā tama a Āmona e piro ana rātou ki a Rāwiri ka hoatu e Hanunu rātou ko ngā tama a Āmona ētahi taranata hiriwa kotahi mano kia kawea hei utu hāriata kaieke hōiho, i Mehopotamia, i Āramamāka, i Topa. 7 Heoi, e toru tekau mā rua mano hāriata i utua e rātou, me te kīngi anō o Maaka rātou ko āna tāngata, ā, haere mai ana rātou, noho ana ki mua i Merepa. Nā, ka huihui ngā tama a Āmona i ō rātou pā, haere ana mai ki te whawhai.

8 Ā, i te rongonga o Rāwiri, ka tonoa e ia a Ioapa rātou ko te ope katoa, arā ngā mārohirohi. 9 Nā, ka puta ngā tama a Āmona ki waho, ā, whakatakotoria ana ō rātou ngohi ki te kūwaha o te pā. Nā, ko ngā kīngi i haere nei, he mea motu kē rātou i te pārae.

10 Ā, nō te kitenga o Ioapa e ākina ana a mua, a muri ōna e te hoariri, ka whiriwhiria e ia ētahi i roto i te hunga whiriwhiri katoa o Īharaira, ā, whakaritea ana e ia hei tū i ngā Hīriani. 11 Ko te nuinga atu hoki o te iwi i tukua e ia ki te ringa o Āpihai, o tōna teina, ā, ka whakatikaia rātou e rātou hei tū i ngā tama a Āmona. 12 I mea anō ia, "Ki te kaha ngā Hīriani i ahau, me āwhina mai ahau e koe; ki te kaha ia ngā tama a Āmona i a koe, nā māku koe e āwhina atu. 13 Kia māia, kia whakatāne tātou; me whakaaro ki tō tātou iwi, ki ngā pā o tō tātou Atua, ā, mā Ihowā e mea te mea e pai ana ki tāna titiro."

14 Heoi, ko te whakatatanga o Ioapa rātou ko tōna nuinga ki te whawhai ki ngā Hīriani, nā, rere ana rātou i tōna aroaro. 15 Ā, nō te kitenga o ngā tama a Āmona kua rere ngā Hīriani, nā, ka rere anō rātou i te aroaro o tōna teina, o Āpihai, ā, haere ana ki roto ki te pā. Kātahi ka haere a Ioapa ki Hiruhārama.

16 Ā, nō te kitenga o ngā Hīriani kua patua rātou e Īharaira, ka tono tāngata, ā, ka tīkina atu ngā Hīriani i tāwāhi o te awa; ā, ko Topaka rangatira o te ope a Hararētere ki mua i a rātou.

17 Nā, ka kōrerotia ki a Rāwiri, ā, ka huihuia e ia a Īharaira katoa, ā, whiti ana ki tāwāhi o Horano, whakaekea ana e ia, whakatikaia ana e ia ngā ngohi hei tū i a rātou. Nā, ka oti ngā ngohi te whakatika e Rāwiri hei tū i ngā Hīriani, ka whawhai rātou ki a ia. 18 Nā, ka rere ngā Hīriani i te aroaro o Īharaira; ā, patua iho o ngā Hīriani e Rāwiri ngā tāngata o ngā hāriata e whitu mano, e whā tekau mano ngā tāngata haere i raro; i patua anō e ia a Topaka te rangatira ope.

19 Ā, i te kitenga o ngā tāngata a Hararētere kua mate rātou i a Īharaira, ka houhia e rātou te rongo ki a Rāwiri, ā, ka meinga rātou hei tāngata māna; kīhai hoki ngā Hīriani i pai ki te āwhina i ngā tama a Āmona i muri atu.

1 *2 Sam 10:1f. En tid därefter dog Nahash, ammoniternas kung, och hans son blev kung efter honom. 2 Då sade David: "Jag vill visa godhet mot Hanun, Nahashs son, eftersom hans far visade mig godhet." Och David skickade sändebud för att trösta honom i sorgen efter hans far.

När Davids tjänare kom till ammoniternas land, till Hanun*19:2HanunBetyder "barmhärtig". Hans far Nahash ("orm") hade stridit mot Saul (1 Sam 11). för att trösta honom, 3 sade ammoniternas furstar till Hanun: "Tror du att David sänder tröstare till dig för att visa att han hedrar din far? Nej, det är för att utforska och fördärva och spionera i landet som hans tjänare har kommit till dig." 4 Hanun grep då Davids tjänare och rakade dem*19:4rakade demSkägget var en symbol för manlighet. Avrakat skägg var ett tecken på sorg (Jes 15:2, Jer 48:37). och skar av deras kläder på mitten, ända uppe vid sätet, och skickade så i väg dem. 5 Och man kom och berättade för David om männen. Han sände då några för att möta dem, eftersom männen var djupt förnedrade. Kungen lät säga: "Stanna i Jeriko tills ert skägg har vuxit ut. Kom sedan tillbaka."

6 När ammoniterna insåg att de hade gjort sig förhatliga för David, sände Hanun och ammoniterna 1 000 talenter silver*19:61 000 talenter silverCa 30 ton silver. för att leja vagnar och ryttare från Aram-Naharajim, från Aram-Maaka och från Soba*19:6Aram-Naharajim … Aram-Maaka … SobaOmråden i norra, sydvästra och västra Syrien.. 7 De lejde 32 000 vagnar samt hjälp av kungen i Maaka med hans folk. Dessa kom och slog läger framför Medeba. Ammoniterna kom också från sina städer för att strida.

8 När David hörde det sände han i väg Joab med hela hären, de tappraste krigarna. 9 *2 Sam 10:8f. Och ammoniterna drog ut och ställde upp sig till strid vid stadsporten, medan kungarna som hade kommit dit gick i ställning för sig själva på fältet.

10 Joab såg att han hade fiender både framför sig och bakom sig. Han valde då ut en del av Israels bästa manskap och ställde upp dem mot arameerna. 11 Resten av hären överlämnade han åt sin bror Abishaj, och de gick i ställning mot ammoniterna. 12 Han sade: "Om arameerna blir för starka för mig ska du komma till min hjälp, och om ammoniterna blir för starka för dig ska jag hjälpa dig. 13 *1 Sam 3:18. Var modig! Låt oss strida tappert för vårt folk och för vår Guds städer. Herren ska göra vad han finner bäst." 14 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot arameerna, och de flydde för honom.

15 När ammoniterna såg att arameerna tog till flykten, flydde också de för hans bror Abishaj och gick in i staden. Och Joab kom till Jerusalem.

16 Då arameerna såg att de hade blivit slagna av Israel, sände de bud efter de arameer som bodde på andra sidan floden. De ryckte ut anförda av Shofak, Hadadezers befälhavare. 17 När David fick veta det samlade han hela Israel och gick över Jordan, och när han kom fram till dem gick han i ställning mot dem. David ställde upp sig i slagordning mot arameerna, och de gick i strid med honom. 18 Men arameerna flydde för Israel, och David dödade av arameerna manskapet på 7 000 vagnar samt 40 000 man fotfolk. Befälhavaren Shofak dödade han också. 19 När Hadadezers tjänare såg att de hade blivit besegrade av israeliterna, slöt de fred med David och blev hans tjänare. Efter detta ville arameerna inte längre hjälpa ammoniterna.