1 Nā, ka karakia a Hana, ka mea,

"E whakamanamana ana tōku ngākau ki a Ihowā;

kua ara tōku haona i a Ihowā.

Ka rahi tōku waha ki ōku hoariri,

nōku ka koa ki tāu whakaoranga.

2 "Kāhore he mea tapu, ko Ihowā anake;

kāhore kē atu, ko koe anake;

kāhore anō hoki he kāmaka hei rite mō tō tātou Atua.

3 "Kāti te whakanui i te kōrero whakahīhī;

kei puta te whakapehapeha i ō koutou māngai;

he Atua mōhio hoki a Ihowā,

ā, ka pāunatia e ia ngā mahi.

4 "Whati ana ngā kōpere a te hunga mārohirohi,

ā, ko te hunga i tūtuki te waewae,

ko te kaha hei whītiki mō rātou.

5 E mahi ana hei utu taro te hunga i mākona i mua,

ā, mutu ake tā te hunga i matekai.

Heoi, kua tokowhitu a te pākoko i whānau ai;

ā, iwikore noa iho te mea kua tokomaha nei āna tamariki.

6 "Ko Ihowā e whakamate ana,

ā, ko ia e whakaora ana;

māna e riro ai ki raro ki te rēinga,

māna e kake ai ki runga.

7 Ko Ihowā hei whakarawakore,

ko ia hei whakawhiwhi ki te taonga;

māna e whakaiti, māna anō hoki e whakaara.

8 Whakaarahia ana e ia te iti i roto i te puehu;

ara ana i a ia te rawakore i roto i te pūranga paru,

ā, whakanohoia iho ki roto ki ngā rangatira,

meinga ana kia whiwhi ki te torōna korōria.

"Nō Ihowā rā hoki ngā pou tūranga o te whenua;

ā, whakanohoia iho e ia te ao ki runga.

9 Māna ngā waewae o tāna hunga tapu e tiaki;

ko te hunga kino ia ka whakanohoia ki roto ki te pōuri wahangū ai;

ehara hoki te kaha i te mea e riro ai te pāpā i te tangata.

10 "Mongamonga noa ngā hoariri o Ihowā;

ka papā mai tāna whatitiri i te rangi ki a rātou.

Ka whakarite whakawā a Ihowā mō ngā pito o te whenua;

māna e hōmai he kaha ki tāna kīngi,

e whakaara te haona o tāna i whakawahi ai."

11 Nā, ka haere a Erekana ki Rama ki tōna whare, ā, minita ana taua tamaiti ki a Ihowā i te aroaro o te tohunga, o Eri.

12 Nā, he tama nā Periara ngā tama a Eri; kīhai rātou i mōhio ki a Ihowā. 13 Nā, ko te tikanga tēnei a ngā tohunga i roto i te iwi; i te patunga a tētahi i te whakahere, ka haere te tangata a te tohunga, i te mea kei te kōhua anō ngā kiko, me te mārau e toru nei ngā koikoi i tōna ringa. 14 Nā, ka werohia e ia ki te peihana, ki te pāta rānei, ki te hōpane rānei, ki te kōhua rānei; ko ngā mea katoa i riro ake i te mārau, i tangohia e te tohunga ki taua mea. Pēnā tonu tā rātou mahi i Hiro ki ngā Īharaira katoa i haere ki reira. 15 Āe rā, i te mea anō hoki kāhore i tahuna noatia ngā ngako, ka haere te tangata a te tohunga, ka mea ki te tangata nāna te whakahere, "Hōmai tētahi wāhi kiko kia tunua mā te tohunga; e kore hoki ia e tango i āu kiko, i te mea kōhua, engari i te mea mata."

16 Ā, ki te kī mai te tangata ki a ia, "Āianei pū tahuna ai e rātou te ngako, ā, hei reira koe tango ai i tā tōu ngākau i pai ai." Kātahi tērā ka mea atu, "Kāhore; engari me hōmai e koe āianei; ā, ki te kāhore, ka tangohia māoritia e ahau."

17 Nā, nui atu te hara o aua taitama i te aroaro o Ihowā; nō te mea i whakarihariha ngā tāngata ki te whakahere a Ihowā.

18 Ko Hamuera ia i minita ki te aroaro o Ihowā, he tamariki nei ia, whītiki rawa tōna epora rīnena. 19 I hangā anō he koroka iti e tōna whaea mōna, ā, kawea ana ki a ia i tēnei tau, i tēnei tau, i ō rāua haerenga ko tāna tahu ki te patu i te whakahere o te tau. 20 Nā, ka whakapai a Eri i a Erekana rāua ko tāna wahine, ka mea, "Mā Ihowā e hōmai he uri ki a koe i roto i tēnei wahine mō tēnei ka tukua nei ki a Ihowā." Nā, hoki ana rāua ki tō rāua wāhi.

21 Nā, ka titiro a Ihowā ki a Hana, ā, ka hapū anō ia, ka whānau, tokotoru ngā tama, tokorua ngā kōtiro. Ā, tupu ana te tamaiti, a Hamuera, i te aroaro o Ihowā.

22 Nā, kua koroheke rawa a Eri. Kua rongo hoki ki ngā mea katoa i mea ai āna tama ki a Īharaira katoa, ki tō rāua takotoranga hoki ki ngā wāhine i mahi ki te whatitoka o te tapenākara o te whakaminenga. 23 Nā, ka mea ia ki a rāua, "He aha kōrua i mahi ai i ēnei mea? Kua rongo hoki ahau ki tēnei iwi katoa ki ā kōrua mahi kino. 24 Kāti rā, e āku tama; ehara hoki i te pai te kōrero e rangona nei e ahau; e mea ana kōrua i te iwi o Ihowā kia poka kē. 25 Ki te hara he tangata ki tōna hoa, mā te Atua te whakawā mōna; tēnā ko tēnei, ka hara te tangata ki a Ihowā, ko wai hei kaiwawao mōna?" Heoi, kīhai rāua i pai ki te whakarongo ki te reo o tō rāua pāpā, nō te mea i pai a Ihowā kia whakamatea rāua.

26 Ā, nui haere ana anō taua tamaiti, a Hamuera, e paingia ana e Ihowā, e ngā tāngata.

27 Nā, ka haere mai tētahi tangata a te Atua ki a Eri, ka mea ki a ia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, ‘Kāhore ianei ahau i puta mārama ki te whare o tōu pāpā, i a rātou i Īhipa, i pononga ai i te whare o Parao? 28 Kāhore rānei ahau i whiriwhiri i a ia i roto i ngā iwi katoa o Īharaira hei tohunga mōku, hei whakaeke whakahere ki runga ki tāku āta, hei tahu whakakakara, hei kākahu i te epora ki tōku aroaro? Ā, hoatu ana ki te whare o tōu pāpā ngā whakahere ahi katoa a ngā tamariki a Īharaira? 29 Ā, he aha koutou i takahi ai i ōku patunga tapu, i ōku whakahere, i kīia e ahau mō tōku nohoanga; i a koe ka whakahōnore nei i āu tama ki runga ake i ahau, ā, ka tetere nei koutou i ngā mea papai o ngā whakahere katoa a Īharaira, a tāku iwi?’

30 "Nā reira tēnei kupu a Ihowā, a te Atua o Īharaira: ‘He tika i mea ahau, ko tōu whare me te whare o tōu matua ka haere i tōku aroaro ā ake ake.’ Nā, ko tā Ihowā kupu tēnei ināianei: ‘Kāhore rā hoki; ka whakahōnore hoki ahau i te hunga e whakahōnore ana i ahau, ka whakaiti anō i te hunga e whakahāwea ana ki ahau. 31 Nanā, meāke puta ngā rā e tapahia ai e ahau tōu ringa, me te ringa o te whare o tōu pāpā, ā, kore iho tētahi koroheke i roto i tōu whare. 32 Ā, ka kite koe i te tūkinotanga i tōku nohoanga, i ngā pai katoa e hoatu e te Atua ki a Īharaira; e kore anō tōu whare e whai koroheke ā ake ake. 33 Nā, ko te tangata āu e kore e hautopea atu i tāku āta, ka ai ia hei whakapaunga mō ōu kanohi, hei whakamamae mō tōu ngākau; whakakaumātua kau hoki ngā whānau hou o tōu whare, ka mate i tō rātou taiohinga.

34 " ‘Ko te tohu hoki tēnei ki a koe, ka puta ki āu tama tokorua, ki a Hōponi rāua ko Pinehaha, kotahi anō te rā e mate ai rāua tokorua. 35 Ā, ka whakaarahia ake e ahau he tohunga pono māku, hei mahi i tā tōku ngākau, i tā tōku hinengaro i pai ai, māku anō e hanga he whare pūmau mōna; ā, ka hāereere ia i ngā rā katoa i te aroaro o tāku e whakawahi ai. 36 Ā, ko te hunga katoa e mahue iho ki tōu whare, ka haere mai, ka piko iho ki a ia mō tētahi pīhi hiriwa, mō tētahi wāhi taro, ka mea, "Tēnā koe, kia uru atu ahau ki tētahi o ngā mahi tohunga, kia kai ai ahau i tētahi kongakonga taro." ’ "

1 *Luk 1:46f. Hanna bad och sade:

"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,

mitt horn är upphöjt genom Herren.

Min mun är vidöppen

mot mina fiender,

för jag gläder mig i din frälsning.

2 *Ps 86:8, Jes 44:8. Ingen är helig som Herren,

för ingen finns utom dig.

Ingen klippa är som vår Gud.

3 Tala inte så högmodigt,

låt inte fräcka ord komma

från er mun,

för Herren är en Gud som vet allt,

och hos honom vägs gärningarna.

4 Hjältarnas bågar är brutna,

men de stapplande rustar sig

med kraft.

5 *Ps 34:11. De mätta måste tjäna för bröd,

men de hungriga hungrar inte mer.

Den ofruktsamma föder sju barn,

men den som fick många söner

tynar bort.

6 *5 Mos 32:39, Ps 71:20.Herren dödar och gör levande,

han för ner i dödsriket

och upp därifrån.

7 Herren gör fattig och han gör rik,

han ödmjukar och han upphöjer.

8 *Job 5:11, Ps 24:1f, 75:8, 102:26, 104:5, 113:7f. Han reser den ringe ur stoftet,

han lyfter den fattige ur dyn

för att sätta honom

bland furstar.

Och han låter honom ärva

härlighetens tron,

för jordens grundpelare är Herrens,

på dem har han byggt världen.

9 *Ps 91:11, 97:10, 121:8, 145:20. Sina frommas fötter bevarar han,

men de ogudaktiga

tystas i mörkret,

för av egen kraft är ingen stark.

10 *2 Mos 9:23f, Dom 5:20, 1 Sam 7:10, Ps 89:25. De som strider mot Herren

blir krossade,

mot dem dundrar han i himlen.

Herren dömer jordens ändar

och ger makt åt sin kung.

Han upphöjer sin smordes horn."

11 Elkana gick hem igen till Rama. Men Samuel gjorde tjänst inför Herren under prästen Eli.

12 *Jer 2:8. Men Elis söner var onda män som inte kände Herren. 13 *3 Mos 7:34, 10:14. Så här brukade prästerna göra med folket: När någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare medan köttet kokades och hade en treuddig gaffel i handen. 14 Den stack han ner i kitteln, pannan, krukan eller grytan, och allt som gaffeln fick upp tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kom dit till Shilo. 15 *3 Mos 3:3f, 7:31. Till och med innan man hade bränt fettet*2:15innan man hade bränt fettetEtt brott mot offerreglerna i 3 Mos 7:30f. kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Ge hit kött att steka åt prästen, för han vill inte ha kokt kött av dig utan rått." 16 Om mannen då sade till honom: "Låt dem först bränna fettet, sedan kan du ta vad du vill", så svarade han: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld!" 17 De unga männens synd var mycket stor inför Herren, eftersom folket kom att förakta*2:17folket kom att föraktaAnnan översättning: "männen (prästsönerna) föraktade".Herrens offer.

18 *2 Mos 28:4f. Samuel gjorde tjänst inför Herrens ansikte och var redan som pojke klädd i linne-efod*2:18linne-efodFärggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f).. 19 Dessutom brukade hans mor varje år göra honom en liten kåpa, som hon hade med sig när hon kom upp med sin man för att offra det årliga slaktoffret. 20 Då brukade Eli välsigna Elkana och hans hustru och säga: "Må Herren ge dig fler barn med denna kvinna i stället för det som hon fick som bönesvar när hon bad till Herren." Så gick de hem igen.

21 Herren såg till Hanna och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men pojken Samuel växte upp inför Herren.

22 *2 Mos 38:8, 1 Sam 4:15. Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt som hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med kvinnorna som tjänstgjorde*2:22kvinnorna som tjänstgjordeDet är inte tydligt vilken uppgift dessa hade. Kvinnor nämns till exempel som konsthantverkare (2 Mos 35:25), gåvogivare (2 Mos 38:8) och nasirer (4 Mos 6:2). vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: "Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 *Hebr 10:26. Om en människa syndar mot en annan människa kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?" Men de lyssnade inte till sin far, för det var Herrens vilja att döda dem.

26 *Luk 2:40, 52. Och pojken Samuel växte och blev stor och var till glädje för både Herren och människor.

27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din fars hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Jag utvalde honom bland Israels alla stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte. Och jag gav din fars hus Israels barns alla eldsoffer. 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och matoffer som jag har fastställt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel?

30 *1 Kung 2:27. Därför säger Herren, Israels Gud: Jag har sagt att ditt hus och din fars hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Aldrig! Jag ska ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig ska bli föraktade. 31 Se, dagar ska komma då jag hugger av din arm och din fars hus arm så att ingen ska bli gammal i ditt hus. 32 Du ska få se min boning lida nöd trots allt det goda som sker med Israel. Ingen ska någonsin bli gammal i ditt hus. 33 Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska få*2:33Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska fåAnnan översättning: "Jag ska inte utrota alla män av din släkt från mitt altare, det skulle få". dina ögon att slockna och bli till sorg för din själ. Och alla som växer upp i ditt hus ska dö i sina bästa år*2:33i sina bästa årAndra handskrifter (Septuaginta): "av människors svärd".. 34 *1 Sam 4:11. Och detta är tecknet för dig, det som kommer att drabba dina båda söner Hofni och Pinehas: På en och samma dag ska båda dö.

35 *1 Kung 2:35, 1 Krön 29:22. Men jag ska låta en trogen präst träda fram åt mig. Han ska göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom ska jag bygga ett hus på fast grund, och han ska ständigt vandra inför min smorde*2:35min smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38).. 36 Och var och en som är kvar av ditt hus ska komma och falla ner inför honom för att få ett silvermynt eller en brödkaka och säga: Anställ mig för någon prästsyssla så att jag får en bit bröd att äta."