1 Nā, ka mea a Hamuera ki a Haora, "I tonoa mai ahau e Ihowā ki te whakawahi i a koe hei kīngi mō tāna iwi mō Īharaira; nā, whakarongo mai ki te reo o ngā kupu a Ihowā. 2 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano: ‘E whakaaro ana ahau ki tā Amareke i mea ai ki a Īharaira, ki tāna whanganga i a ia i te ara i tōna haerenga mai i Īhipa. 3 Nā, tīkina, patua a Amareke, whakangaromia rawatia ā rātou mea katoa, kaua hoki rātou e tohungia; engari whakamatea ngātahitia te tāne me te wahine te pōtiki me te mea ngote ū, te kau me te hipi, te kāmera me te kāihe.’ "

4 Nā, ka huihuia te iwi e Haora, ā, taua ana e ia ki Teraimi, e rua rau mano, he hunga haere i raro, me ngā tāngata hoki o Hūrā, kotahi tekau mano. 5 Nā, ko te haerenga atu o Haora ki te pā o Amareke, ā, whakatakoto pehipehi ana i roto i te awaawa. 6 I mea hoki a Haora ki ngā Keni, "Whakatika, mawehe atu, haere ki raro i roto i ngā Amareki, kei hunā tahitia koe e ahau me rātou; i puta hoki tā koutou atawhai ki ngā tamariki katoa a Īharaira i tō rātou haerenga mai i Īhipa." Heoi, ka mawehe ngā Keni i roto i a Amareki.

7 Nā, tukitukia ana e Haora ngā Amareki i Hāwira atu ā tae noa koe ki Huru, ki te ritenga atu o Īhipa. 8 Hopukia oratia ana hoki e ia a Akaka kīngi o Amareke, ko te iwi katoa hoki i whakangaromia rawatia e ia ki te mata o te hoari. 9 Otiia i tohungia e Haora rātou ko te iwi a Akaka, me ngā mea papai o ngā hipi, o ngā kau, o ngā mea mōmona hoki, me ngā reme, me ngā mea pai katoa, kīhai hoki i aro ki te whakangaro i a rātou; engari ngā mea e whakaparahakotia ana, e rukea ana, ko ēnā a rātou i whakangaro ai.

10 Kātahi ka puta te kupu a Ihowā ki a Hamuera, ka mea: 11 "Kua puta kē ōku whakaaro i meinga ai e ahau a Haora hei kīngi; kua hoki atu hoki ia i te whai i ahau, ā, kīhai hoki i whakamana i āku kupu." Nā, ka oho te riri i a Hamuera; ā, pau katoa taua pō i a ia e tangi ana ki a Ihowā.

12 Nā, ka maranga wawe a Hamuera i te ata ki te whakatau i a Haora; ā, ka kōrerotia ki a Hamuera, ka meatia, "I tae mai a Haora ki Karamere, nā, whakatūria ana e ia he tohu māna, ā, haere āwhio atu ana, kua pahemo atu, kua riro ki raro, ki Kirikara."

13 Nā, ka tae atu a Hamuera ki a Haora, ā, ka mea a Haora ki a ia, "Kia manaakitia koe e Ihowā, kua whakamanā e ahau te kupu a Ihowā."

14 Nā, ka mea a Hamuera, "He aha koia tēnei tangi o ngā hipi i roto nei i ōku taringa, me te tangi o ngā kau e rongo nei ahau?"

15 Anō rā ko Haora, "He mea mau mai e rātou i ngā Amareki; i tohungia hoki e te iwi ngā mea papai o ngā hipi, o ngā kau, hei mea patunga tapu ki a Ihowā, ki tōu Atua; ā, ko te toenga, whakangaromia iho e mātou."

16 Kātahi ka mea a Hamuera ki a Haora, "Kāti! Kia kōrerotia e ahau ki a koe tā Ihowā i mea ai ki ahau i tēnei pō."

Anō rā ko tērā, "Kōrero."

17 Ā, ka mea a Hamuera, "I a koe e iti ana ki tōu whakaaro, kīhai ianei koe i meinga hei upoko mō ngā iwi o Īharaira, i whakawahia e Ihowā hei kīngi mō Īharaira? 18 Nā, ka tono a Ihowā i a koe kia haere, ka mea, ‘Tīkina, whakangaromia te hunga hara, ngā Amareki, whawhai hoki ki a rātou ā poto noa rātou.’ 19 He aha koe tē whakarongo ai ki te reo o Ihowā, i aurara atu ai ki ngā taonga parakete, i mahi ai i te kino i te tirohanga a Ihowā?"

20 Nā, ka mea a Haora ki a Hamuera, "Inā, i whakarongo anō ahau ki te reo o Ihowā, i haere i te ara i tonoa ai ahau e Ihowā, kua kawea mai anō hoki e ahau a Akaka kīngi o Amareke; ko ngā Amareki anō hoki, whakangaromia iho e ahau. 21 Nā te iwi hoki i tango ētahi o ngā taonga, o ngā hipi, o ngā kau, ngā mea tino papai o ngā mea e whakangaromia ana hei mea patunga tapu ki a Ihowā, ki tōu Atua, ki Kirikara."

22 Anō rā ko Hamuera:

"Ki tā Ihowā, he pērā rānei te āhuareka

o ngā tahunga tinana, o ngā patunga tapu,

me te whakarongo ki te reo o Ihowā?

Nanā, pai atu te whakarongo i te patunga tapu,

te ngākau mahara i te ngako o ngā hipi toa.

23 Rite tonu hoki te tutū ki te hara mākutu;

te whakatuturi ki te kino, ki te karakia whakapakoko.

He whakaparahako nāu ki te kupu a Ihowā,

ka whakaparahako hoki ia ki a koe hei kīngi."

24 Nā, ka kī a Haora ki a Hamuera, "Kua hara ahau, i ahau i takahi nei i te kupu a Ihowā, i āu kupu anō hoki; i wehi hoki ahau i te iwi, i whakarongo ki tō rātou reo. 25 Tēnā rā, whakarērea noatia iho tōku hara, kia hoki atu tāua, kia koropiko ai ahau ki a Ihowā."

26 Anō rā ko Hamuera ki a Haora, "E kore ahau e hoki tahi tāua; he mea hoki kua whakaparahako koe ki te kupu a Ihowā, ā, kua whakaparahako a Ihowā ki a koe hei kīngi mō Īharaira."

27 Ā, i te tahuritanga o Hamuera ki te haere, ka mau tērā ki te pito o tōna kākahu, ā, kua pakaru. 28 Nā, ka mea a Hamuera ki a ia, "Kua haea mai e Ihowā ināianei tōu kīngitanga i roto i a Īharaira, kua hoatu ki tōu hoa e pai atu ana i a koe. 29 E kore anō hoki te Kaha o Īharaira e teka; e kore anō hoki e puta kē ōna whakaaro; nō te mea ehara ia i te tangata e puta kē ai ōna whakaaro."

30 Anō rā ko tērā, "Kua hara ahau; otiia whakahōnoretia ahau āianei i te aroaro o ngā kaumātua o tōku iwi, i te aroaro o Īharaira, kia hoki tahi tāua, kia koropiko ai ahau ki a Ihowā, ki tōu Atua." 31 Heoi, hoki ana a Hamuera i muri i a Haora, ā, karakia ana a Haora ki a Ihowā.

32 Kātahi a Hamuera ka mea, "Kawea mai ki ahau a Akaka kīngi o Amareke."

Nā, ka āta hīkoi a Akaka ki a ia. Ā, ka mea a Akaka, "He pono kua pahemo kē te ngau kino a te mate."

33 Anō rā ko Hamuera,

"Nā tāu hoari i kore ai ngā uri o ngā wāhine,

ka pēnā anō tōu whaea te urikore i roto i ngā wāhine."

Nā, hāua iho a Akaka e Hamuera i te aroaro o Ihowā i Kirikara.

34 Kātahi ka haere a Hamuera ki Rama; ko Haora ia i haere ki runga ki tōna whare, ki Kipea o Haora. 35 Kīhai hoki a Haora i tirotirohia e Hamuera i muri iho ā taea noatia te rā i mate ai ia; heoi tangihia ana a Haora e Hamuera. I puta kē anō hoki ngā whakaaro o Ihowā i meinga ai e ia a Haora hei kīngi mō Īharaira.

1 *1 Sam 9:15f, 10:1. Samuel sade till Saul: "Det var mig Herren sände att smörja dig till kung över sitt folk Israel. Hör nu Herrens ord. 2 *2 Mos 17:8f, 5 Mos 25:17f. Så säger Herren Sebaot: Jag ska straffa Amalek*15:2AmalekIsraeliternas arvfiende "från släkte till släkte" (se 2 Mos 17:16, 5 Mos 25:17f). för det han gjorde mot Israel, när han ställde sig i vägen för honom då han drog upp ur Egypten. 3 *Jos 6:17f, 1 Sam 22:19. Dra ut och slå amalekiterna och vig*15:3vigHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. allt de har åt förintelse. Skona dem inte utan döda både män och kvinnor, barn och spädbarn, kor och får, kameler och åsnor."

4 Saul kallade samman folket och inmönstrade dem i Telaim*15:4TelaimLåg i närheten av Sif (Jos 15:24), söder om Hebron nära israeliternas södra gräns.: 200 000 man fotfolk och dessutom 10 000 man från Juda. 5 När Saul kom till Amaleks stad ordnade han ett bakhåll i dalen. 6 *4 Mos 10:29, 24:21, Dom 1:16, 4:11. Han sade till keniterna*15:6keniternaSydlig nomadstam besläktad med Moses svärfar (Dom 1:16, 4:11).: "Skilj er från amalekiterna och dra bort så att jag inte utrotar er tillsammans med dem. Ni visade ju barmhärtighet mot alla Israels barn när de drog ut ur Egypten." Då skilde sig keniterna från amalekiterna.

7 *1 Mos 25:18. Sedan slog Saul amalekiterna från Havila ända fram emot Shur, som ligger öster om Egypten. 8 *4 Mos 24:7. Han tillfångatog Amaleks kung Agag levande och vigde allt folket åt förintelse med svärd. 9 Men Saul och folket skonade Agag och det bästa och det näst bästa av fåren, korna och lammen, kort sagt, allt som var av värde. Det ville de inte viga åt förintelse. All boskap däremot som var dålig och värdelös vigde de åt förintelse.

10 Då kom Herrens ord till Samuel: 11 *1 Mos 6:6f. "Jag ångrar att jag gjort Saul till kung, för han har vänt sig från mig och inte utfört mina befallningar." Det bedrövade Samuel och han ropade till Herren hela den natten.

12 Tidigt på morgonen steg Samuel upp och gick för att möta Saul. Man berättade för Samuel att Saul hade kommit till Karmel*15:12KarmelBy drygt en mil söder om Hebron (jfr 25:2), inte berget Karmel i nordvästra Israel. och där rest en minnesstod åt sig, och sedan svängt av och fortsatt ner till Gilgal. 13 När Samuel kom till Saul, sade Saul: "Herren välsigne dig! Jag har nu utfört Herrens befallning." 14 Men Samuel sade: "Vad är det då för bräkande av får som ljuder i mina öron, och vad är det för råmande av kor som jag hör?" 15 Saul svarade: "De tog med dem från amalekiterna. Folket skonade det bästa av fåren och korna för att offra åt Herren din Gud. Men det andra har vi vigt åt förintelse."

16 Då sade Samuel till Saul: "Sluta! Jag ska tala om för dig vad Herren sade till mig i natt." Saul sade till honom: "Tala." 17 *1 Sam 9:21, 10:1. Samuel sade: "Var det inte när du var liten i dina egna ögon som du blev ett huvud för Israels stammar och Herren smorde dig till kung över Israel? 18 Herren sände i väg dig och sade: Gå och vig dessa syndare, amalekiterna, åt förintelse och strid mot dem tills du gjort slut på dem. 19 Varför har du då inte lyssnat till Herrens röst utan kastat dig över bytet och gjort det som är ont i Herrens ögon?" 20 Saul svarade Samuel: "Jag har ju lyssnat till Herrens röst och gått den väg som Herren har sänt mig på. Jag har fört hit Agag, Amaleks kung, och vigt amalekiterna åt förintelse. 21 Men folket tog av bytet får och kor, det bästa av det som skulle vigas åt förintelse, för att offra det åt Herren din Gud i Gilgal."

22 *Pred 4:17, Hos 6:6, Matt 9:13, 12:7. Då sade Samuel: "Behagar det Herren med brännoffer och slaktoffer lika mycket som att man lyssnar till Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och lyhördhet bättre än baggars fett, 23 *Hos 4:6. för upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord har han förkastat dig som kung." 24 Saul sade till Samuel: "Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag var rädd för folket och lyssnade till dem. 25 Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren." 26 *1 Sam 16:1. Samuel sade till Saul: "Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord och Herren har förkastat dig: du är inte längre kung över Israel."

27 När Samuel vände sig om för att gå, grep han tag i hörnet på hans mantel,*15:27grep han tag i hörnet på hans mantelTroligen kung Saul som grep profeten Samuels mantel, vilket innebar en vädjan (jfr Sak 8:23). och den revs sönder. 28 *1 Sam 28:17. Samuel sade till honom: "Herren har i dag ryckt Israels kungarike från dig och gett det till en annan som är bättre än du. 29 *4 Mos 23:19, Ps 33:4. Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte, för han är inte en människa som ångrar sig." 30 Saul svarade: "Jag har syndat. Visa mig nu ändå den äran inför de äldste i mitt folk och inför Israel att du går tillbaka tillsammans med mig, så att jag får tillbe Herren din Gud." 31 Då gick Samuel tillbaka med Saul, och Saul tillbad Herren.

32 Samuel sade: "För hit Agag till mig, Amaleks kung." Då gick Agag med glad min*15:32med glad minAnnan översättning: "i bojor", "darrande" (så Septuaginta). fram till honom och sade: "Dödens bitterhet är visst förbi!". 33 Men Samuel sade: "Så som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa, så ska din mor bli barnlös bland kvinnor." Sedan högg Samuel Agag i stycken inför Herren i Gilgal. 34 Sedan begav sig Samuel till Rama och Saul drog upp till sitt hem i Sauls Gibea. 35 Samuel ville inte se Saul mer så länge han levde, för Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.