1 Nā, tērā tētahi tangata o Pineamine, ko Kihi tōna ingoa, he tama nā Apiere, tama a Teroro, tama a Pekorata, tama a Apiaha, he Pineamini, he tangata mārohirohi. 2 He tama anō tāna, ko tōna ingoa ko Haora, he taitama, he ātaahua, he pai, kāhore he tangata o ngā tama a Īharaira i ātaahua atu i a ia; pūrero tonu ōna pokohiwi ki runga ake i te iwi katoa.

3 Nā, kua ngaro ngā kāihe a Kihi pāpā o Haora, ā, ka mea a Kihi ki a Haora, ki tāna tama, "Tangohia tētahi o ngā tamariki hei hoa mōu, whakatika, haere ki te rapu i ngā kāihe." 4 Nā, ka tika ia nā te whenua pukepuke o Ēparaima, ā, haere tonu nā te whenua o Hariha; heoi kīhai i kitea. Kātahi rāua ka tika nā te whenua o Haarimi, heoi kāhore noa iho. Nā, ka haere ia nā te whenua o ngā Pineamini, ā, kāhore i kitea.

5 Ā, nō tō rāua taenga ki te whenua o Tupu, ka mea a Haora ki tāna tangata, ki tōna hoa, "Haere mai, tāua ka hoki; kei mutu te whakaaro o tōku pāpā ki ngā kāihe, ā, ka mānukanuka kē ki a tāua."

6 Nā, ka mea tērā ki a ia, "He tangata nā te Atua tēnei kei te pā nei, he tangata e whakahōnoretia ana; mana pū āna kupu katoa. Nā, kia haere tāua ki reira; tērā pea e kōrerotia mai e ia ki a tāua te haere e haere nei tāua."

7 Anō rā ko Haora ki tāna tangata, "Engari, ki te haere tāua he aha te mea hei mauranga atu mā tāua ki taua tangata, kua hemo nei hoki te taro i roto i ā tāua pūtea, ā, kāhore he hākari hei kawenga atu ki taua tangata a te Atua. He aha oti tā tāua?"

8 Nā, ka whakahoki taua tangata ki tā Haora, ka mea, "Nanā, ko te whakawhā tēnei o te hekere hiriwa kei tōku ringa; me hoatu e ahau ki taua tangata a te Atua, kia whakaaturia mai e ia tō tāua ara ki a tāua." 9 (I mua hoki i roto i a Īharaira, ina haere te tangata ki te ui tikanga i te Atua, ko tāna kī tēnei, "Hoake, tāua ka haere ki te matakite;" he matakite hoki tā mua ingoa mō te poropiti.)

10 Nā, ka mea a Haora ki tāna tangata, "Ka pai tāu kupu; hoatu, tāua ka haere." Nā, haere ana rāua ki te pā kei reira nei taua tangata a te Atua.

11 I a rāua e piki ana i te pikitanga ki te pā, ka tūtaki rāua ki ētahi kōtiro e puta mai ana ki te utu wai. Nā, ka mea rāua ki a rātou, "Tēnei rānei te matakite?"

12 Nā, ka whakahoki rātou ki a rāua, ka mea, "Tēnei anō; nanā, kei mua atu i a koe nā. Hohoro atu ināianei tonu, nō tēnei rā hoki ia i tae mai ai ki te pā; he patunga tapu hoki tā te iwi nei āianei i te wāhi tiketike. 13 Tomo kau kōrua ki te pā, ka tūpono kōrua ki a ia i te mea kāhore anō i piki noa ki te wāhi tiketike ki te kai. E kore hoki te iwi e kai kia tae atu rā anō ia; ko ia hoki hei whakapai i te patunga tapu, muri iho ka kai te hunga i karangatia. Heoi, piki atu; ko te wā hoki tēnei e kitea ai ia e kōrua."

14 Nā, piki ana rāua ki te pā; ā, ka uru atu rāua ki roto ki te pā, ko Hamuera kua puta; tūtaki tonu ki a rāua; e piki ana ki te wāhi tiketike.

15 Nā, kua whakapuakina e Ihowā ki a Hamuera i te rā i mua atu i te taenga mai o Haora, kua mea: 16 "Kia pēnei āpōpō ka ungā atu e ahau ki a koe tētahi tangata nō te whenua o Pineamine, nā, me whakawahi ia e koe hei rangatira mō tāku iwi, mō Īharaira, ā, māna e whakaora tāku iwi i te ringa o ngā Pirihitini; kua titiro atu hoki ahau ki tāku iwi, nō te mea kua tae ake tā rātou karanga ki ahau."

17 Ā, nō te kitenga o Hamuera i a Haora, ka mea a Ihowā ki a ia, "Ko te tangata tēnei i kōrerotia rā e ahau ki a koe. Māna e whakahaere tikanga mō tāku iwi."

18 Kātahi ka whakatata a Haora ki a Hamuera, ki te kūwaha, ka mea, "Tēnā koe, whakaaturia mai ki ahau, kei hea te whare o te matakite."

19 Nā, ka whakahoki a Hamuera ki a Haora, ka mea, "Ko ahau te matakite; piki atu i mua i ahau ki te wāhi tiketike, ka kai tahi hoki kōrua i ahau āianei; ā, ka tukua atu koe e ahau i te ata, ka whakaaturia hoki ki a koe ngā mea katoa i tōu ngākau. 20 Ā, ko āu kāihe, ka toru nei ngā rā e ngaro ana, kaua tōu ngākau e whai ki ērā; kua kitea hoki. Kei a wai koia te hiahia katoa o Īharaira? He teka ianei kei a koe, kei te whare katoa anō hoki o tōu pāpā?"

21 Nā, ka whakahokia e Haora, ka mea, "He teka ianei he Pineamini ahau, nō te iti rawa o ngā iwi o Īharaira, ko tōku hapū hoki te iti rawa o ngā hapū katoa o te iwi o Pineamine? He aha rā ēnā kupu i puaki mai ai i a koe?"

22 Nā, ka mau a Hamuera ki a Haora rāua ko tāna tangata, ā, kawea ana ki te whare, ā, hoatu ana e ia he nohoanga ki a rāua, i runga ake o te hunga i karangatia; e toru tekau anō hoki rātou. 23 Nā, ka mea a Hamuera ki te tuari, "Hōmai te wāhi i hoatu e ahau ki a koe, tērā i kīia atu rā e ahau ki a koe, ‘Kia takoto tēnā ki a koe.’ "

24 Nā, hāpainga ana e te tuari te hūhā me ōna aha noa, ā, whakatakotoria ana ki te aroaro o Haora. Nā, ka mea a Hamuera, "Nanā, ko te wāhi i tohungia nā, waiho i tōu aroaro hei kai māu; he mea rongoā tonu hoki māu ā tae noa ki tēnei wā, nō tāku kīanga. ‘He hunga tēnei kua karangatia e ahau.’ "

Nā, kai tahi ana a Haora rāua ko Hamuera i taua rā. 25 Ā, i tō rātou hekenga iho i te wāhi tiketike ki te pā, ka kōrero ia ki a Haora i runga i te tuanui. 26 Nā, ka maranga wawe rātou; ā, i te mea ka puta ake te rā, ka karangatia a Haora e Hamuera ki runga ki te tuanui, i mea ia, "Whakatika, kia ungā atu koe e ahau." Nā, ka whakatika a Haora, ā, puta atu ana rāua tokorua, a ia, a Hamuera, ki waho.

27 I a rāua e heke ana i te pito o te pā, ka mea a Hamuera ki a Haora, "Mea atu ki te tangata rā kia haere atu ki mua i a tāua; kātahi tērā ka haere; ko koe ia, tū mārie koe, kia whakapuakina atu e ahau ki a koe te kupu a te Atua."

1 *1 Sam 14:51. I Benjamin levde en man som hette Kish, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit. Han var en mäktig man. 2 Han hade en son som hette Saul,*9:2SaulBetyder "efterfrågad" (jfr 8:10). en ståtlig ung man. Ingen bland Israels barn var vackrare än han. Han var huvudet högre än allt folket.

3 En gång hade åsnestona sprungit bort för Sauls far Kish. Då sade Kish till sin son Saul: "Ta med dig en av tjänarna och gå och leta efter åsnorna." 4 Då vandrade han genom Efraims bergsbygd*9:4Efraims bergsbygdCa 2 mil nordväst om Sauls hemstad Gibea (10:26). och därefter genom Shalishalandet, men de fann dem inte. De gick genom Shaalimslandet, men där var de inte. Sedan tog han vägen genom Benjamins land, men inte heller där fann de dem. 5 När de sedan hade kommit in i Sufs land, sade Saul till tjänaren som han hade med sig: "Kom, vi går hem igen. Annars kan min far bli orolig för vår skull i stället för att tänka på åsnorna."

6 Men han svarade honom: "Se, i den här staden finns en gudsman. Han är högt ansedd och allt han säger, det sker. Låt oss nu gå dit. Kanske han kan säga oss vilken väg vi ska ta." 7 *1 Kung 14:3, 2 Kung 4:42. Då sade Saul till sin tjänare: "Men om vi går dit, vad ska vi då ta med till mannen? Brödet är ju slut i vår packning och vi har inte heller någon annan gåva att ta med till gudsmannen. Eller vad har vi?" 8 Tjänaren svarade Saul än en gång: "Se, här har jag en kvarts sikel silver.*9:8en kvarts sikel silverDrygt 2,5 gram, en veckas lön för den enkle arbetaren (Dom 17:10). Den ska jag ge gudsmannen så att han säger oss vilken väg vi ska ta." 9 *4 Mos 12:6. – När man förr i tiden i Israel gick för att fråga Gud sade man: "Kom, vi går till siaren." Den som man nu kallar profet kallade man förr siare. – 10 Saul sade till sin tjänare: "Ditt förslag är bra. Kom så går vi!" Så gick de till staden där gudsmannen fanns.

11 När de gick uppför höjden där staden låg mötte de några flickor som gick ut för att hämta vatten, och de frågade dem: "Är siaren här?" 12 "Ja, alldeles i närheten", svarade de. "Men skynda er, för i dag har han kommit till staden. I dag har folket en offerfest på offerhöjden. 13 Om ni går in i staden, träffar ni honom innan han går upp på höjden till måltiden. Folket äter inte förrän han kommer, för han ska välsigna offret. Först därefter börjar de inbjudna äta. Så gå upp dit, för just nu kan ni träffa honom." 14 Så gick de upp till staden. Och när de kom in i staden, se, då kom Samuel ut mot dem på väg upp till offerhöjden.

15 Dagen innan Saul kom hade Herren uppenbarat för Samuel och sagt: 16 *2 Mos 3:9. "I morgon vid den här tiden ska jag sända dig en man från Benjamins land. Honom ska du smörja till furste för mitt folk Israel. Han ska rädda mitt folk från filisteernas hand, för jag har sett till mitt folk eftersom deras rop har kommit till mig."

17 När Samuel fick se Saul sade Herren till honom: "Se, där är mannen som jag talade till dig om: Han ska styra mitt folk." 18 Men Saul gick fram till Samuel i porten och sade: "Säg mig var siaren bor." 19 Samuel svarade Saul: "Jag är siaren. Gå före mig upp till offerhöjden, för ni ska äta där med mig i dag. Men i morgon ska jag låta dig gå, och jag ska ge dig besked om allt vad du har på hjärtat. 20 Bekymra dig inte för åsnorna som har varit borta för dig i tre dagar, för de har kommit till rätta. Vem tillhör all Israels härlighet*9:20Vem tillhör all Israels härlighetAnnan översättning: "Till vem står Israels hela längtan". om inte dig och hela din fars hus?" 21 Saul svarade: "Jag är ju en benjaminit från en av de minsta stammarna i Israel,*9:21en benjaminit från en av de minsta stammarna i IsraelBenjamins stam hade nästan utplånats i inbördeskrig med det övriga Israel (Dom 20-21). och min släkt är den ringaste bland alla släkter i Benjamins stam. Varför talar du till mig på det sättet?"

22 Men Samuel tog Saul och hans tjänare och förde dem in i salen och gav dem den förnämsta platsen bland de omkring trettio män som var inbjudna. 23 Samuel sade till kocken: "Ge mig stycket som jag gav dig och som jag sade att du skulle ta hand om." 24 Då tog kocken fram lårstycket*9:24lårstycketAnsågs vara fint kött och tillföll normalt offerprästen (3 Mos 7:32). och vad som hörde till det och satte fram det åt Saul. Och Samuel sade: "Här är det som blivit sparat, ta för dig och ät! Det blev undanlagt åt dig just för den här stunden, när jag sade att jag hade inbjudit folket." Och Saul åt den dagen med Samuel. 25 Därefter gick de ner från offerhöjden och in i staden. Sedan samtalade han med Saul uppe på taket.

26 *5 Mos 22:8. De steg upp tidigt, och i gryningen ropade Samuel upp till Saul på taket: "Stig upp, så ska jag följa dig på väg." Då steg Saul upp och de gick båda i väg, han och Samuel. 27 När de var på väg ner mot utkanten av staden, sade Samuel till Saul: "Säg till tjänaren att gå före oss." Och tjänaren fick gå. "Men stanna själv här, så ska jag låta dig höra Guds ord."