1 Nā, i aua rā kua huihuia e ngā Pirihitini ā rātou taua mō te pakanga, hei whawhai ki a Īharaira. Nā, ka mea a Ākihi ki a Rāwiri, "Kia tino mōhio koe me haere tahi tāua ki te whawhai, koutou ko āu tāngata."

2 Anō rā ko Rāwiri ki a Ākihi, "Mā reira koe ka mōhio ai ki ngā mahi a tāu pononga."

Ā, ka mea a Ākihi ki a Rāwiri, "Koia ahau ka mea nei i a koe hei tiaki mō tōku upoko i ngā rā katoa."

3 Nā, kua mate a Hamuera, kua uhungatia hoki e Īharaira katoa, kua tanumia ki Rama, ki tōna pā ake. Kua whakakorea atu hoki e Haora i te whenua te hunga i ngā waka atua, i ngā rapa māori hoki.

4 Nā, ka huihui ngā Pirihitini, ā, haere mai ana, puni ana ki Huneme; i huihuia anō e Haora a Īharaira katoa, ā, puni ana ki Kiripoa. 5 Ā, nō te kitenga o Haora i te taua a ngā Pirihitini, ka wehi, tūiri rawa tōna ngākau. 6 Nā, i te uinga a Haora ki a Ihowā, hore rawa he kupu a Ihowā i whakahokia mai ki a ia, e ngā moe, e ngā Urimi, e ngā poropiti rānei. 7 Kātahi a Haora ka mea ki āna tāngata, "Rapua māku tētahi wahine he atua māori tōna kia haere ahau ki a ia ki te rapu tikanga i a ia."

Anō rā ko āna tāngata ki a ia, "Tērā tētahi wahine he atua māori tōna, kei Eneroro."

8 Nā, ka whakaahua kē a Haora i a ia, ā, kākahu ana i ētahi kākahu kē, haere ana ia me āna tāngata tokorua; ka tae ki taua wahine i te pō, ka mea atu ia, "Tēnā koa, hirihiria te atua māori, ā, whakaputaina ake ki ahau tāku e kī atu ai."

9 Nā, ka mea taua wahine ki a ia, "Ha, kua mōhio anō koe ki tā Haora i mea ai, ki tāna hautopenga atu i te hunga atua māori, i ngā rapa māori, o te whenua nei. He aha rā koe i mea māhanga mai ai mō tōku wairua, kia mate ai ahau?"

10 Nā, ka oatitia a Ihowā e Haora ki a ia, i mea ia, "E ora ana a Ihowā, e kore tētahi hē e pā ki a koe mō tēnei mea."

11 Kātahi te wahine ka mea, "Ko wai kia whakaputaina ake e ahau ki a koe?"

Anō rā ko ia, "Ko Hamuera tāu e whakaputa ake ai ki ahau."

12 Ā, nō te kitenga o te wahine i a Hamuera, nui atu tōna reo ki te hāmama; ā, ka kōrero te wahine ki a Haora, ka mea, "He aha koe i tinihanga ai ki ahau? Ko Haora hoki koe."

13 Nā, ka mea te kīngi ki a ia, "Kaua e wehi; i kite hoki koe i te aha?"

Nā, ka mea te wahine ki a Haora, "Kei te kite ahau i tētahi atua e haere ake ana i te whenua."

14 Anō rā ko tērā ki a ia, "He āhua aha tōna?"

Ka mea ia, "He koroheke te haere ake nei; he koroka hoki te kākahu."

Nā, ka mōhio a Haora ko Hamuera. Tuohu ana tōna mata ki te whenua, piko ana ia.

15 Nā, ka mea a Hamuera ki a Haora, "He aha koe i whakaohooho ai i ahau, i mea ai kia haere ake ahau?"

Anō rā ko Haora, "Nui atu tōku mate; e whawhai ana hoki ngā Pirihitini ki ahau, ā, kua mahue ahau i te Atua, kāhore ake hoki he kupu āna e whakahokia mai ki ahau e ngā poropiti, e ngā moe rānei; koia ahau i karanga ai ki a koe, hei ako i ahau ki tāku e mea ai."

16 Kātahi a Hamuera ka mea, "He aha rā koe i ui ai ki ahau, kua mahue nei hoki koe i a Ihowā, hei hoariri anō ia ki a koe? 17 Nā, kua meatia e Ihowā mōna ake tāna i whakapuakina e ahau; kua haea atu hoki te kīngitanga i tōu ringa, kua hoatu ki tōu hoa, arā ki a Rāwiri. 18 Mōu kīhai i rongo ki te reo o Ihowā, kīhai i whakaputa i tōna riri āritarita ki a Amareke; nā reira a Ihowā i mea ai i tēnei mea ki a koe i tēnei rā. 19 Ko tēnei, ka hoatu anō a Īharaira Ihowā me koe hoki ki te ringa o ngā Pirihitini, ā, āpōpō koutou ko āu tama tae ake ai ki ahau. Ā, ka hoatu e Ihowā te taua a Īharaira ki te ringa o ngā Pirihitini."

20 Kātahi ka hinga tonu iho a Haora, tōna roa katoa ki te whenua, nui rawa hoki tōna wehi mō ngā kupu a Hamuera; kāhore anō he kaha i roto i a ia; kīhai hoki ia i kai taro noa pau noa taua rā, pau noa taua pō.

21 Nā, ka haere taua wahine ki a Haora; ā, ka kite e pororaru rawa ana ōna whakaaro, ka mea ki a ia, "Nanā, kua whakarongo nei tāu pononga ki tōu reo, ā, whakamomori ana ahau ki te mate, whakarongo ana ahau ki āu kupu i kōrerotia e koe ki ahau. 22 Nā, tēnā, whakarongo mai hoki āianei ki te reo o tāu pononga, kia whakatakotoria e ahau tētahi wāhi taro ki tōu aroaro; me kai anō koe, kia whai kaha ai koe ina haere i tōu huarahi."

23 Otiia i whakakāhore ia, i mea, "E kore ahau e kai."

Heoi, tohea ana ia e āna tāngata rātou ko te wahine; nā, ka rongo ia ki tō rātou reo, ā, whakatika ake ana i te whenua, noho ana ki runga ki te moenga.

24 Nā, he kūao kau tā taua wahine i te whare, he mea whāngai. Nā, hohoro tonu tāna patu, tīkina ana e ia he parāoa, pokepokea ana, tunua iho e ia ētahi keke rēwenakore. 25 Kawea mai ana e ia ki te aroaro o Haora, ki te aroaro anō o āna tāngata. Nā, kai ana rātou, ā, whakatika ana, haere atu ana i taua pō.

1 Vid den tiden samlade filisteerna sina krigshärar för att strida mot Israel. Akish sade till David: "Du vet väl att du och dina män måste dra ut i kriget med mig?" 2 David svarade Akish: "Då ska du själv få se vad din tjänare kan göra." "Då så", svarade Akish, "du ska bli min livvakt*28:2livvaktOrdagrant: "den som vakar över mitt huvud". för alltid."

3 *2 Mos 22:18, 3 Mos 19:31, 20:27, 5 Mos 18:10f, 1 Sam 25:1. Samuel var nu död, och hela Israel hade hållit dödsklagan över honom. De hade begravt honom i hans egen stad Rama. Och Saul hade drivit ut andebesvärjare och spåmän ur landet.

4 Filisteerna samlades och kom och slog läger vid Shunem. Då samlade också Saul hela Israel och de slog läger på Gilboa.*28:4Shunem … GilboaSydost om Jisreelslätten i Galileen ligger berget Gilboa, och ca 8 km norr om det låg Shunem vid foten av Morehöjden (Dom 7:1).5 Men när Saul såg filisteernas läger blev han rädd och greps av stor fruktan. 6 *2 Mos 28:30, 4 Mos 12:6, 27:21, 1 Sam 14:37. Saul bad Herren om råd, men Herren svarade honom inte, varken genom drömmar eller genom urim*28:6urimOrakelstenar (2 Mos 28:30, 4 Mos 27:21) för att söka svar (ja eller nej) från Gud. eller genom profeter. 7 Då sade Saul till sina tjänare: "Sök upp en andebesvärjerska åt mig, så ska jag gå till henne och fråga henne." Hans tjänare svarade: "Det finns en andebesvärjerska i En-Dor*28:7En-DorLåg norr om Morehöjden, på andra sidan av filisteernas läger.."

8 Saul gjorde sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gav sig i väg med två av sina män. De kom till kvinnan om natten. "Spå mig genom anden*28:8andenHebr. ov, en död vålnad, till skillnad från rúach som används för Guds Ande.", sade han, "och mana fram åt mig den jag säger dig." 9 Men kvinnan sade till honom: "Du vet ju vad Saul har gjort, han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du en snara för mitt liv för att döda mig?" 10 Då gav Saul henne sin ed vid Herren och sade: "Så sant Herren lever, ingen skuld ska drabba dig i denna sak."

11 Kvinnan frågade: "Vem ska jag mana fram åt dig?" Han svarade: "Mana fram Samuel åt mig." 12 Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon med hög röst och sade till Saul: "Varför har du lurat mig? Du är ju Saul!" 13 Kungen sade till henne: "Var inte rädd. Vad är det du ser?" Kvinnan svarade Saul: "Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden." 14 Han frågade henne: "Hur ser han ut?" Hon svarade: "Det är en gammal man som kommer upp, insvept i en mantel." Då förstod Saul att det var Samuel, och han böjde sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig.

15 *1 Sam 18:12. Samuel sade till Saul: "Varför har du stört mig och manat fram mig?" Saul svarade: "Jag är i stor nöd. Filisteerna har börjat krig mot mig, och Gud har lämnat mig och svarar mig inte mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att du ska låta mig veta vad jag ska göra." 16 *1 Sam 16:14. Samuel svarade: "Varför frågar du mig, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende? 17 *1 Sam 15:28, 1 Kung 11:11.Herren har gjort vad han sade genom mig: Herren har ryckt riket ur din hand och gett det till en annan, till David. 18 *1 Sam 15:18f. Eftersom du inte lydde Herrens röst och inte utförde hans brinnande vredesdom över Amalek, har Herren i dag gjort dig detta. 19 *1 Sam 31:6f.Herren ska ge både dig och Israel i filisteernas hand, och i morgon ska du och dina söner vara hos mig. Även Israels läger ska Herren ge i filisteernas hand."

20 Då föll Saul genast raklång till jorden, förfärad över Samuels ord. Han var också helt kraftlös, för han hade inte ätit något på ett helt dygn. 21 *Dom 12:3, 1 Sam 19:5, Ps 119:109. Kvinnan gick fram till Saul, och när hon såg hur skräckslagen han var sade hon till honom: "Se, din tjänarinna gjorde som du sade. Jag riskerade mitt liv och gjorde vad du bad mig om. 22 Så nu får också du lyssna till vad din tjänarinna har att säga: Låt mig sätta fram lite mat åt dig, så att du kan äta och hämta krafter innan du går din väg." 23 Men han vägrade och sade: "Jag vill inte äta."

Då bad både hans tjänare och kvinnan honom så enträget att han lyssnade till dem. Han reste sig upp från marken och satte sig på bädden. 24 Kvinnan hade en gödkalv i huset, och den slaktade hon nu i all hast. Därefter tog hon mjöl och knådade det och bakade osyrat bröd av det. 25 Sedan satte hon fram det åt Saul och hans tjänare, och de åt. Därefter reste de sig och gick samma natt sin väg.