1 Ā, ka mutu ēnei kupu a Īhu, ka tūria atu e ia i Karirī, ā, ka tae ki ngā wāhi o Hūria, ki tāwāhi atu o Horano. 2 He rahi hoki te hui i aru i a ia; ā, whakaorangia ana rātou e ia i reira.

3 Nā, ka haere mai ngā Parihi ki a ia, ki te whakamātautau i a ia, ka mea ki a ia, "He mea tika rānei kia whakarērea e te tangata tāna wahine mō tētahi take?"

4 Nā, ka whakahoki ia, ka mea ki a rātou, "Kīanō koutou i kite noa i hangā rāua e te Kaihanga i te tīmatanga, he tāne, he wahine? 5 I mea anō ia, ‘Mō konei ka mahue i te tangata tōna pāpā, tōna whaea ka piri ki tāna wahine, ā, hei kikokiko kotahi rāua tokorua’? 6 Nā, heoi anō tō rāua tokoruatanga, engari kotahi anō kikokiko. Nā, ko ā te Atua i hono ai, kaua e wehea e te tangata."

7 Ka mea rātou ki a ia, "He aha rā a Mohi i ako ai kia hoatu he pukapuka whakarere, ka whakarere ai i a ia?"

8 Ka mea ia ki a rātou, "Nā te pakeke o ō koutou ngākau i tukua ai koutou e Mohi kia whakarere i ā koutou wāhine; i te tīmatanga iho ia kāhore i pēnā. 9 Ā, tēnei tāku kupu ki a koutou, Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, ehara nei i te take moepuku, ā, ka mārenatia ki tētahi atu, e pūremu ana ia; ā, ki te mārena tētahi i te wahine i whakarērea, e pūremu ana ia."

10 Ka mea āna ākonga ki a ia, "Ki te pēnei te tikanga mō te tangata rāua ko tāna wahine, ehara te mārena."

11 Otirā, ka mea ia ki a rātou, "E kore tēnei kupu e rite i ngā tāngata katoa, engari, i te hunga i hoatu ai. 12 He unaka hoki ētahi nō te whānautanga mai i te kōpū o te whaea; ko ētahi unaka he mea whakaūnaka nā te tangata; ko ētahi unaka he mea whakaūnaka nā rātou anō, he whakaaro hoki ki te rangatiratanga o te rangi. Ki te taea tēnei te whakarite e tētahi, māna e whakarite."

13 I reira, ka kawea mai he tamariki nonohi ki a ia, kia whakapā ai ia i ōna ringa ki a rātou, kia īnoi; ā, rīria iho rātou e ngā ākonga. 14 Nā, ko te kīanga a Īhu, "Tukua mai ngā tamariki nonohi, aua hoki e āraia atu tā rātou haere mai ki ahau; nō ngā pēnei hoki te rangatiratanga o te rangi."

15 Ā, whakapākia iho e ia ōna ringa ki a rātou, ā, haere atu ana i reira.

16 Nā, ka haere mai tētahi ki a ia, ka mea, "E te Kaiwhakaako, he aha te mahi pai māku, e whiwhi ai ahau ki te ora tonu?"

17 Nā, ko tāna meatanga ki a ia, "He aha ka ui koe ki ahau mō te mea pai? Tērā anō tētahi i pai, kotahi tonu; ki te mea koe kia tomo ki te ora, whakaritea ngā ture."

18 Ka mea ia ki a ia, "Ko ēhea?"

Nā, ka mea a Īhu, "Kaua e patu tangata; kaua e pūremu; kaua e tāhae; kaua e whakapae teka; 19 Whakahōnoretia tōu pāpā me tōu whaea; me tēnei; kia aroha ki tōu hoa tata ānō ko koe."

20 Ka mea taua taitama ki a ia, "Kua rite i ahau ēnei mea katoa nō tōku tamarikitanga; tēnā hoki tētahi mea e hapa ana i ahau?"

21 Ka mea a Īhu ki a ia, "Ki te mea koe kia tino tika, haere, hokona ōu taonga, ka hoatu ki ngā rawakore, ā, e whai taonga koe ki te rangi; ā, haere mai i muri i ahau."

22 Nā, ka rongo taua taitama i taua kupu, haere pōuri ana ia, he maha hoki ōna taonga.

23 Ka mea a Īhu ki āna ākonga, "He pono tāku kupu ki a koutou, e tapoko whakauaua te tangata taonga ki te rangatiratanga o te rangi. 24 Tēnei anō tāku kupu ki a koutou, he ngāwari kē atu te haere o te kāmera rā te kōwhao o te ngira i te haere o te tangata taonga ki roto ki te rangatiratanga o te Atua."

25 Ā, nō ka rongo āna ākonga, nui rawa tō rātou mīharo, ka mea, "Ko wai rā e ora?"

26 Nā, ka titiro a Īhu ki a rātou, ka mea, "Ki te tangata e kore tēnei e taea, ki te Atua ia e taea ngā mea katoa."

27 Kātahi, ka whakahoki a Pita, ka mea ki a ia, "Nā, kua mahue nei i a mātou ngā mea katoa, kua aru nei i a koe, he aha rā mā mātou?"

28 Ka kī a Īhu ki a rātou, "He pono tāku e mea nei ki a koutou, ko koutou i aru nei i ahau, kia taea te whānautanga houtanga, te wā e noho ai te Tama a te tangata ki runga ki te torōna o tōna korōria, ka noho anō koutou ki runga ki ētahi torōna kotahi tekau mā rua, ki te whakawā i ngā iwi kotahi tekau mā rua o Īharaira. 29 Ā, ki te mea kua mahue i tētahi he whare, he tēina, he tuāhine rānei, he pāpā, he whaea, he tamariki, he whenua, i tōna whakaaro ki tōku ingoa, ka tātakirau ngā mea e riro i a ia, ā, ka whiwhi ia ki te ora tonu. 30 He tokomaha ia ō mua e waiho ki muri; ko ō muri ki mua."

1 *Mark 10:1. När Jesus hade avslutat detta tal, lämnade han Galileen och gick på andra sidan Jordan till Judeens område*19:1på andra sidan Jordan till Judeens områdeDen vanligaste vägen till Jerusalem gick genom Jordandalen. Annan översättning: "till Judeens område på andra sidan Jordan".. 2 Mycket folk följde honom, och han botade dem där.

3 Några fariseer kom fram till honom för att pröva honom och sade: "Får man skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst*19:3skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helstEn aktuell debattfråga på Jesu tid: det strängare Shammaipartiet godtog endast äktenskapsbrott som giltig orsak (jfr 5 Mos 24:1, Matt 5:32, 19:9), medan det mer tillåtande Hillelpartiet accepterade "vilken orsak som helst".?" 4 Han svarade: "Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna*19:4gjorde dem till man och kvinnaSe 1 Mos 1:27.5 *1 Kor 6:16, Ef 5:31. och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött?*19:5 1 Mos 2:24.6 *1 Kor 7:10f. Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt."

7 *Matt 5:31. De frågade honom: "Varför har då Mose befallt att mannen ska ge henne ett skilsmässobrev*19:7 5 Mos 24:1f. Skilsmässobrevet gav kvinnan rätt att gifta om sig efter skilsmässan (5 Mos 24:1f). och skicka bort henne?" 8 Han svarade: "Det var för att era hjärtan är så hårda som Mose tillät er att skiljas från era hustrur. Men från början var det inte så. 9 *Luk 16:18. Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än sexuell synd och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott."

10 Hans lärjungar sade till honom: "Om det är så i relationen mellan mannen och hustrun, då är det bättre att inte gifta sig." 11 *1 Kor 7:7. Han svarade dem: "Alla kan inte ta emot det här ordet, utan bara de som har fått den gåvan: 12 Det finns de som inte kan gifta sig*19:12inte kan gifta sigOrdagrant: "är eunucker", alltså kastrerade. Troligen ett bildligt uttryck (jfr 18:8f). för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig."

13 *Mark 10:13f, Luk 18:15f. Sedan bar man fram barn till Jesus för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort dem. 14 *Matt 18:3. Då sade Jesus: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för himmelriket tillhör sådana som de." 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

16 *Mark 10:17f, Luk 10:25f, 18:18f. En man kom fram till Jesus och frågade: "Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?" 17 Jesus sade till honom: "Varför frågar du mig om det goda? Det finns bara en som är god. Och vill du gå in i livet, så håll buden." 18 *5 Mos 5:16f. Han frågade honom: "Vilka?" Jesus svarade: "Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. 19 *3 Mos 19:18, Matt 15:4, 22:39, Rom 13:9, Gal 5:14, Jak 2:8.Hedra din far och mor. Och du ska älska din nästa som dig själv."*19:18f 2 Mos 20:12f, 3 Mos 19:18.

20 Då sade den unge mannen till Jesus: "Allt det har jag hållit. Vad är det då jag saknar?" 21 *Matt 6:19f, Luk 12:33. Jesus svarade: "Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." 22 När den unge mannen hörde det svaret gick han bedrövad bort, för han ägde mycket.

23 *1 Tim 6:9, 17. Jesus sade till sina lärjungar: "Jag säger er sanningen: det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. 24 Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 25 När lärjungarna hörde det, blev de djupt bestörta och sade: "Vem kan då bli frälst?" 26 *1 Mos 18:14, Job 42:2, Jer 32:17, Luk 1:37. Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt. Men för Gud är allting möjligt."

27 *Mark 10:28f, Luk 18:28f. Då tog Petrus till orda: "Vi har lämnat allt och följt dig. Vad kommer vi att få?" 28 *Jes 65:17, Dan 7:9f, Matt 25:31, Luk 22:29f, Upp 21:1f. Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 29 *Job 42:12f, Hebr 10:34. Och var och en som har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar för mitt namns skull, han ska få hundrafalt igen och ärva evigt liv. 30 *Matt 20:16, Mark 10:31, Luk 13:30. Men många som är först ska bli sist, och många som är sist ska bli först.