1 Ā, i tōna kitenga i te whakaminenga, ka haere ia ki runga ki te maunga; ā, nō ka noho ia, ka haere āna ākonga ki a ia, 2 nā, ka puaki tōna māngai, ā, ka whakaako ia i a rātou, ka mea:

3 "Ka koa te hunga he rawakore nei te wairua;

nō rātou hoki te rangatiratanga o te rangi.

4 Ka koa te hunga e tangi ana;

ka whakamārietia hoki rātou.

5 Ka koa te hunga ngākau māhaki;

ka riro hoki i a rātou te whenua.

6 Ka koa te hunga e hiakai ana,

e hiainu ana, ki te tika;

e mākona hoki rātou.

7 Ka koa te hunga tohu tangata;

e tohungia hoki rātou.

8 Ka koa te hunga ngākau mā;

e kite hoki rātou i te Atua.

9 Ka koa te hunga hohou rongo;

ka huaina hoki rātou he tamariki nā te Atua.

10 Ka koa te hunga e whakatoia ana mō te tika;

nō rātou hoki te rangatiratanga o te rangi.

11 "Ka koa koutou ina tāwai rātou i a koutou, ina whakatoi, ina puaki i a rātou ngā kupu kino katoa mō koutou, he mea teka, he whakaaro hoki ki ahau. 12 Kia hari, kia whakamanamana; he rahi hoki te utu mō koutou i te rangi; he pēnei hoki tā rātou whakatoi i ngā poropiti i mua i a koutou."

13 "Ko koutou te tote o te whenua; otirā, ki te hemo te hā o te tote, mā te aha e whai tikanga tote ai? Heoi anō tōna painga, nā, ka ākiritia ki waho, ka takahia e ngā tāngata.

14 "Ko koutou te whakamārama o te ao. E kore e ngaro te pā e tū ana i runga i te maunga. 15 E kore hoki e tahuna te rama, e whakatūria ki raro o te mēhua, engari, ki runga ki te tūranga; ā, ka tīaho ki ngā tāngata katoa i roto i te whare. 16 Waihoki, kia tīaho tō koutou mārama ki te aroaro o ngā tāngata, kia kite ai rātou i ā koutou hanga pai, kia whakakorōria ai i tō koutou Matua i te rangi."

17 "Kei mea koutou i haere mai ahau ki te whakakāhore i te ture, i ngā poropiti rānei; kīhai ahau i haere mai ki te whakakāhore, engari, ki te whakatutuki. 18 He tino pono hoki tāku e mea nei ki a koutou, pahemo noa te rangi me te whenua, e kore tētahi tongi, tētahi tohu rānei o te ture e pahemo, kia rite katoa rā anō. 19 Nā, ki te whakakāhore tētahi i tētahi mea iti rawa o ēnei kupu ako, ā, ka ako i ngā tāngata kia pērā, ka kīia ia ko te iti rawa i te rangatiratanga o te rangi; engari, Ki te whakaritea e tētahi, ki te whakaakona, ka kīia ia he nui i te rangatiratanga o te rangi. 20 Ko tāku kupu hoki tēnei ki a koutou, ki te kore e nui ake tā koutou mahi tika i tā ngā karaipi rātou ko ngā Parihi, e kore rawa koutou e tapoko ki te rangatiratanga o te rangi."

21 "Kua rongo koutou, i kōrerotia ki ngā tūpuna, ‘Kaua e patu tangata’; ā, ‘ki te patu tangata tētahi, ka tau te hē ki a ia.’ 22 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te riri noa tētahi ki tōna teina, ka tau te hē ki a ia; ā, ki te mea tētahi ki tōna teina, ‘Wairangi!’ ka tika kia komititia. Nā, ki te mea tētahi, ‘Pōauau!’ ka tika mōna te kāpura o Kehena.

23 "Nā reira, ki te mauria e koe tāu whakahere ki te āta, ā, ka mahara i reira i hara koe ki tōu hoa; 24 waiho tāu whakahere i reira, i mua o te āta, ā, haere, mātua houhia te rongo ki tōu teina, ka haere ai, ka mau ai i tāu whakahere.

25 "Kia hohoro te whakarite i tā kōrua kōrero ko tōu hoa tauwhāinga, i a kōrua anō i te ara, kei tukua koe e te hoa tauwhāinga ki te kaiwhakawā, ā, ka tukua e te kaiwhakawā ki te kātipa, ā, ka makā koe ki te whare herehere. 26 He pono tāku e mea atu nei ki a koe, E kore rawa koe e puta i reira, kia utua rā anō te pātene whakamutunga."

27 "Kua rongo koutou, i kōrerotia, ‘Kaua e pūremu.’ 28 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te titiro tētahi ki te wahine, he hiahia ki a ia, kua pūremu kē ia ki a ia i roto i tōna ngākau. 29 Ki te hē koe i tōu kanohi matau, tīkarohia, makā atu; he pai kē hoki ki a koe ki te ngaro tētahi wāhi ōu, ā, ka kore e makā tōu tinana katoa ki Kehena. 30 Ki te hē anō hoki koe i tōu ringa matau, pōutoa, makā atu; he pai kē ki te mate tētahi wāhi ōu, ā, ka kore e makā tōu tinana katoa ki Kehena."

31 "I kōrerotia anō, ‘Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, me hoatu ki a ia tētahi pukapuka whakarere.’ 32 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, hāunga mō te take moepuku, e mea ana ia i te wahine kia pūremu; ā, ki te mārena tētahi i te wahine i whakarērea, e pūremu ana ia."

33 "Kua rongo anō koutou, i kōrerotia ki ngā tūpuna, ‘Kaua e oati teka, engari, me whakamana āu oati ki te Ariki.’ 34 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Kaua rawa tētahi mea e oatitia; kaua te rangi, ko tō te Atua torōna hoki ia, 35 kaua hoki te whenua, ko te tūranga hoki tērā o ōna waewae, kaua hoki a Hiruhārama; ko te pā hoki tērā o te Kīngi nui. 36 Kaua anō e oatitia tōu mātenga, e kore hoki e āhei i a koe te mea kia mā tētahi makawe, kia mangu rānei. 37 Erangi, ko tēnei hei kupu mā koutou, ‘Āe, āe’; ‘Kāhore, kāhore’; nō te mea ki te maha atu i ēnā, nō te kino."

38 "Kua rongo koutou i kōrerotia, ‘He kanohi mō te kanohi, he niho mō te niho.’ 39 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Kaua e whakauaua atu ki te kino; erangi, ki te pākia tōu pāpāringa matau e tētahi, whakaangahia atu hoki tērā ki a ia. 40 Ā, ki te mea tētahi kia whakawākia koe, ka tangohia tōu koti, tukua atu hoki tōu ngeri ki a ia. 41 Ā, ki te tonoa koe e tētahi kia haere kotahi te māero, kia rua āu e haere tahi ai me ia. 42 Hoatu ki te tangata e tono mea ana i a koe, kaua hoki e tahuri kē i te tangata e mea ana ki te taonga tārewa i a koe."

43 "Kua rongo koutou i kōrerotia, ‘Kia aroha ki tōu hoa tata, kia kino hoki ki tōu hoa whawhai.’ 44 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou: Arohaina ō koutou hoa whawhai, manaakitia te hunga e kanga ana i a koutou, kia pai te mahi ki te hunga e kino ana ki a koutou, me īnoi hoki mō te hunga e whakawhiu ana i a koutou, e whakatoi ana i a koutou; 45 kia tupu ai koutou hei tamariki mā tō koutou Matua i te rangi; e mea nei hoki ia i tōna rā kia whiti ki te hunga kino, ki te hunga pai, kia ua hoki te ua ki te hunga tika, ki te hunga hē. 46 Ki te aroha hoki koutou ki te hunga e aroha ana ki a koutou, he aha te utu e riro i a koutou? Kāhore ianei ngā pupirikana e pēnā? 47 Ā, ki te oha koutou ki ō koutou tēina anake, he aha tā koutou mahi i nui ake i tā ētahi? Kāhore ianei ngā tauiwi e pēnā hoki? 48 Nā, kia tika koutou, kia pērā me tō koutou Matua i te rangi e tika ana."

JESU BERGSPREDIKAN (Kap 5-7)

1 När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Då började han tala och undervisa dem:

3 *Luk 6:20. "Saliga är de som är fattiga i anden,

för dem tillhör himmelriket.

4 *Jes 61:2. Saliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade.

5 *Ps 37:11. Saliga är de ödmjuka,

för de ska ärva jorden*5:5jordenAnnan översättning: "landet" (jfr t ex löftena i Ps 25:13, 37:9)..

6 *Jes 55:1f, Joh 6:35. Saliga är de som hungrar

och törstar efter rättfärdighet,

för de ska bli mättade.

7 *Jak 2:13. Saliga är de barmhärtiga,

för de ska få barmhärtighet.

8 *Ps 24:3f, 73:1. Saliga är de renhjärtade,

för de ska se Gud.

9 Saliga är de som skapar frid*5:9skapar fridAnnan översättning: "håller fred".,

för de ska kallas Guds barn.

10 *1 Petr 3:14. Saliga är de som blir förföljda

för rättfärdighetens skull,

för dem tillhör himmelriket.

11 *1 Petr 4:14. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. 12 *Matt 23:34, Apg 5:41, Jak 5:10. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.

13 *Mark 9:50, Luk 14:34f. Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.

14 *Joh 8:12, 2 Kor 4:6. Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas. 15 *Mark 4:21, Luk 8:16, 11:33. Och man tänder inte ett ljus*5:15ett ljusTraditionell översättning. Troligen en oljelampa (vaxljus uppfanns först senare). och sätter det under skäppan*5:15skäppanEtt sädesmått om ca 9 liter., utan man sätter det på hållaren så att det lyser för alla i huset. 16 *1 Petr 2:12. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen.

17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 *Matt 24:35, Luk 16:17. Jag säger er sanningen*5:18Jag säger er sanningenOrdagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav*5:18en bokstavEtt "i", den minsta bokstaven i både grekiska och hebreiska alfabetet. Jfr uttrycket "inte ett jota"., inte en prick*5:18en prickEtt kort streck med vilket en hebreisk bokstav särskildes från en annan. i lagen*5:18lagenHär beteckning för Gamla Testamentet (jfr Joh 10:34). förgå, inte förrän allt har skett.

19 *Jak 2:10. Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20 *Matt 23:1f, Luk 11:39f. För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.

21 *5 Mos 5:17. Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du ska inte mörda, och Den som mördar är skyldig inför domstolen.*5:21 2 Mos 20:13.22 Jag säger er: Den som blir vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger ’idiot*5:22idiotAram. raká, ordagrant "tom" (jfr "tom i bollen").’ till sin broder är skyldig inför Rådet*5:22RådetStora rådet, hebr. Sanhedrin, var högsta instans i både juridiska och religiösa frågor (Matt 26:59f, Joh 11:47f, Apg 4:5f, 5:27f, 23:1f)., och den som säger ’dåre’ är skyldig och döms till det brinnande Gehenna*5:22GehennaHebreiska för Hinnomsdalen, där avgudadyrkare en gång offrade barn i eld (2 Kung 23:10). På NT:s tid en bild för domens eviga eld (10:28, Mark 9:43)..

23 Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig*5:23har något emot digEn grundad anklagelse, inte motvilja i största allmänhet (jfr 5:25-26, Upp 2:14), 24 *Matt 6:14, 1 Mos 4:5. så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Kom sedan och bär fram din gåva.

25 *Luk 12:58f. Skynda dig att göra upp med din motpart medan du är med honom på vägen. Annars kan han överlämna dig till domaren, och domaren till vakten och du sätts i fängelse. 26 Jag säger dig sanningen: Du kommer inte ut därifrån förrän du har betalat till sista öret.

27 *5 Mos 5:18. Ni har hört att det är sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott.*5:27 2 Mos 20:14.28 *Job 31:1. Jag säger er: Den som ser med begär på en kvinna*5:28ser med begär på en kvinnaOrdagrant: "ser på en kvinna för att ha begär till henne". har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. 29 *Matt 18:8f, Mark 9:43. Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna. 30 Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela din kropp hamnar i Gehenna.

31 Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru ska ge henne skilsmässobrev.*5:31 5 Mos 24:1. Jfr även Matt 19:3f.32 *Luk 16:18, 1 Kor 7:10. Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än sexuell synd, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås*5:32orsak till att äktenskapsbrott begåsnär en annan man gifter sig med henne, trots att det första äktenskapet fortfarande är i kraft. med henne. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

33 Ni har också hört att det är sagt till fäderna: Du ska inte svära falskt, och: Du ska hålla din ed inför Herren.*5:33 3 Mos 19:12, 2 Mos 20:7, 4 Mos 30:3, 5 Mos 23:21.34 *Jes 66:1, Matt 23:21f. Jag säger er: Ni ska inte svära alls – varken vid himlen, för den är Guds tron, 35 *Ps 48:3. eller vid jorden, för den är pallen för hans fötter, eller vid Jerusalem, för det är den store Kungens stad. 36 Du ska inte heller svära vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. 37 Ert ord ska vara ’ja’ eller ’nej’.*5:37'ja’ eller ’nej’Ordagrant: "ja, ja, nej, nej". Allt därutöver kommer från den onde*5:37den ondeAnnan översättning: "det onda"..

38 Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand.*5:38 2 Mos 21:24. Budet gällde rättskipningen, inte samlevnaden människor emellan.39 *Jes 50:6, Luk 6:29. Jag säger er: Stå inte emot den som är ond. Om någon slår*5:39slårOrdagrant: "örfilar" (en förnedrande förolämpning). dig på högra kinden, vänd då också andra kinden mot honom. 40 *1 Kor 6:7. Om någon vill dra dig inför rätta och ta din tunika*5:40tunikaEn lång- eller kortärmad och knälång skjorta som bars av både män och kvinnor., så låt honom få manteln*5:40mantelnYtterplagget som skyddade mot köld och regn och fungerade som täcke under natten. Den fick därför inte avkrävas ens den helt utblottade (2 Mos 22:26f). också. 41 Om någon tvingar dig att gå med en mil*5:41tvingar dig att gå med en milRomerska soldater hade rätt att rekvirera lokalbefolkningen som bärhjälp för en romersk mil, som mätte tusen dubbelsteg (mille) eller 1,5 km. Jfr 27:32., så gå två mil med honom. 42 *5 Mos 15:7, 1 Joh 3:17. Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig.

43 Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa*5:43 3 Mos 19:18. Jfr även Luk 10:27f. och hata din fiende*5:43hata din fiendeDessa ord finns inte i Mose lag (jfr 2 Mos 22:21) men tankegången finns belagd hos de munkliknande esseerna i Dödahavsrullarna.. 44 *2 Mos 23:4f, Ords 25:21, Luk 23:34, Rom 12:14, 20. Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.

46 För om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte tullindrivare*5:46tullindrivareDessa drev in skatt åt den romerska ockupationsmakten och berikade ibland sig själva på folkets bekostnad (Luk 3:13, 19:8). De var därför illa sedda bland judarna (Matt 9:11). det också? 47 *3 Mos 19:2, 5 Mos 18:13. Och om ni bara hälsar på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? 48 Var alltså fullkomliga, så som er himmelske Far är fullkomlig.