1 "Nā, ka rite te rangatiratanga o te rangi ki ngā wāhina kotahi tekau, i mau i ā rātou rama, ā, haere ana ki te whakatau i te tāne mārena hou. 2 Tokorima o rātou he maharakore, tokorima he mahara. 3 Ko ngā mea maharakore i mau i ā rātou rama, kīhai ia i mau hinu. 4 Ko te hunga mahara i mau hinu atu i roto i ā rātou ipu me ā rātou rama. 5 Ka whakaroa te tāne mārena hou, ka tunewha rātou katoa, ka moe. 6 Nā, i waenganui pō, ka pā te karanga, ‘Ē, ko te tāne mārena hou! Puta mai koutou ki te whakatau i a ia.’

7 "Kātahi ka ara katoa aua wāhina, ka whakapai i ā rātou rama. 8 Nā, ka mea te hunga maharakore ki te hunga mahara, ‘Hōmai ki a mātou tētahi wāhi o tā koutou hinu; ka pirau hoki ā mātou rama.’ 9 Nā, ka whakahoki te hunga mahara, ka mea, ‘Kāhore! Kei kore e ranea mā mātou, mā koutou; engari, me haere koutou ki ngā kaihoko, hoko ai i tētahi mā koutou.’

10 "Ā, nō tō rātou haerenga atu ki te hoko, ka tae mai te tāne mārena hou; ā, tomo tahi ana me ia ki te mārena te hunga kua āta rite; ā, tūtakina ana te tatau. 11 Muri iho ka tae ērā wāhina, ka mea, ‘E te ariki, e te ariki, uakina ki a mātou.’ 12 Nā, ka whakahoki ia, ka mea, ‘He pono tāku e mea nei ki a koutou, kāhore ahau e mōhio ki a koutou.’

13 "Kia mataara rāpea koutou, e kore hoki koutou e mōhio ki te rā, ki te hāora, e puta mai ai te Tama a te tangata."

14 "Ka rite hoki ki te tangata e haere ana ki tawhiti, karangatia ana e ia āna pononga ake, ā, hoatu ana ki a rātou āna taonga. 15 Ki tētahi i hoatu e ia e rima taranata, ki tētahi e rua, ki tētahi kotahi; ki ia tangata, ki ia tangata, he mea whakarite ki tō rātou uaua; ā, haere ana ia. 16 Nā, ko te haerenga o te tangata i a ia nei ngā taranata e rima, hokohokona ana aua mea e ia, ā, riro ana i a ia e rima atu ngā taranata. 17 Pērā anō hoki te tangata i ngā mea e rua; e rua atu i riro i a ia. 18 Ko te tangata ia i te mea kotahi, haere ana, kei te keri ki te whenua, ā, hunā ana e ia te moni a tōna ariki.

19 "Ā, roa rawa iho, ka puta te ariki o aua pononga, ka mea kia kōrerotia āna moni e rātou ki a ia. 20 Ā, ko te haerenga o te tangata i a ia nei ngā taranata e rima, ka mauria mai e ia e rima atu ngā taranata, ā, ka mea, ‘E te ariki, e rima āu taranata i hōmai ai ki ahau; nā, e rima atu ngā taranata kua riro mai i ahau hei tāpiri mō ērā.’ 21 Ka mea tōna ariki ki a ia, ‘Pai rawa, e te pononga pai, e te pononga pono; pono tāu mahi ki ngā mea ruarua māku koe e mea hei rangatira mō ngā mea maha; uru mai koe ki te hari o tōu ariki.’

22 "Me tērā hoki i a ia nei ngā taranata e rua, ka haere mai, ka mea, ‘E te ariki, e rua āu taranata i hōmai ai ki ahau; nā, e rua atu ngā taranata kua riro mai i ahau hei tāpiri mō ērā.’ 23 Ka mea tōna ariki ki a ia, ‘Pai rawa, e te pononga pai, e te pononga pono; pono tonu tāu mahi ki ngā mea ruarua, māku koe e mea hei rangatira mō ngā mea maha; uru mai koe ki te hari o tōu ariki.’

24 "Ā, ko te haerenga mai hoki o te tangata i a ia nei te taranata kotahi, ka mea, ‘E te ariki, i mātau ahau ki a koe he tangata pakeke koe, e kokoti ana i te wāhi kīhai i ruia e koe, e kohikohi ana i te wāhi kīhai i whakatītaria e koe. 25 Nā, ka wehi ahau, ā, haere ana, hunā ana i tāu taranata ki te whenua; nā, tāu nā.’

26 "Nā, ka whakahoki tōna ariki, ka mea ki a ia, ‘Pononga kino, pononga māngere, i mātau koe e kokoti ana ahau i te wāhi kīhai i ruia e ahau, e kohikohi ana i te wāhi kīhai i whakatītaria e ahau. 27 Ko te mea tika hoki kia kawea e koe tāku moni ki ngā rangatira pēke moni, ā, ka tae mai ahau, ka riro mai tāku me ōna hua anō. 28 Ko tēnei, tangohia te taranata i a ia, hoatu ki tērā i ngā taranata kotahi tekau. 29 Ki te whai mea hoki tētahi, ka hoatu anō ki a ia, ā, ka maha atu āna; ā, ki te kāhore he mea a tētahi, ko āna mea ake ka tangohia i a ia. 30 Nā, makā te pononga huakore ki te pōuri i waho; ko te wāhi tērā o te tangi, o te tetēā o ngā niho.’ "

31 "Nā, hei te taenga mai o te Tama a te tangata me tōna korōria, rātou tahi ko ngā anahera, ko reira ia noho ai ki runga ki te torōna o tōna korōria. 32 Ā, ka whakaminea ki tōna aroaro ngā iwi katoa; ka wehea rātou e ia ētahi i ētahi, ka pērātia me te hēpara e wehe nei i ngā hipi, i ngā koati. 33 Ka whakatūria e ia ngā hipi ki tōna matau, ko ngā koati ki mauī.

34 "Kātahi, te Kīngi ka mea ki te hunga i tōna matau, ‘Haere mai, e te hunga whakapai a tōku Matua, nohoia te rangatiratanga kua rite noa ake mō koutou nō te orokohanganga rā anō o te ao. 35 I hiakai hoki ahau, ā, whāngainga ana e koutou. I matewai ahau, ā, whakainumia ana e koutou; he manene ahau, ā, whakamanuhiritia ana e koutou. 36 I tū tahanga, ā, whakakākahuria ana e koutou; he tūroro, ā, tirotirohia ana ahau e koutou; i te whare herehere ahau, ā, haere mai ana koutou ki ahau.’

37 "Nā, ka whakahoki te hunga tika ki a ia, ka mea, ‘E te Ariki, nōnahea mātou i kite ai i a koe e hiakai ana, ā, whāngai ana i a koe? E mate ana rānei i te wai, ā, whakainu ana i a koe? 38 Nōnahea mātou i kite ai i a koe e manene ana, ā, whakamanuhiri ana i a koe? E tū tahanga ana rānei, ā, whakakākahu ana i a koe? 39 Nōnahea hoki mātou i kite ai i a koe e tūroro ana, i te whare herehere rānei, ā, haere ana ki a koe?’ 40 Ko reira whakahoki ai te Kīngi, mea ai ki a rātou, ‘He pono tāku e mea nei ki a koutou, ko tā koutou i mea ai ki tētahi o āku tēina, ahakoa ki te iti rawa, he meatanga tēnā ki ahau.’

41 "Ko reira ia kī atu ai ki te hunga i te taha ki mauī, ‘Mawehe atu i ahau, e te hunga ka oti nei te kanga, ki te ahi kā tonu, kua kā noa ake mō te rēwera rātou ko āna anahera. 42 I hiakai hoki ahau, ā, kīhai i whāngainga e koutou; i mate i te wai, ā, kīhai i whakainumia e koutou. 43 He manene ahau, ā, kīhai i whakamanuhiritia e koutou. I tū tahanga, ā, kīhai i whakakākahuria e koutou; he tūroro ahau, i te whare herehere, ā, kīhai koutou i tirotiro i ahau.’

44 "Ko reira anō rātou whakahoki ai ki a ia, mea ai, ‘E te Ariki, nōnahea mātou i kite ai i a koe e hiakai ana, e matewai ana, e manene ana, e tū tahanga ana, e tūroro ana, i te whare herehere rānei, ā, kīhai i mahi mea māu?’ 45 Ko reira whakahoki ai ia ki a rātou, mea ai, ‘He pono tāku e mea nei ki a koutou, I te mea kīhai nei i meatia e koutou ki tētahi o ngā nonohi rawa nei, inā, kīhai i meatia ki ahau.’ 46 Nā, ko ēnei e haere ki te whiu utu hara kāhore nei ōna mutunga; ko te hunga tika ia ki te ora tonu."

1 *Luk 12:35f. Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. 3 De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, 4 medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 5 När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.

6 *Upp 19:7. Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! 7 Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 8 De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! 9 De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.

10 Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. 11 *Luk 13:25. Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12 *Matt 7:23. Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. 13 *Matt 24:42, Mark 13:33, Luk 21:35. Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

14 *Luk 19:12f. Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet. 15 *Rom 12:6. En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent*25:15en talentEn förmögenhet motsvarande 6000 denarer eller tjugo årslöner för den enkle arbetaren., åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort.

16 Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till. 17 Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. 18 Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar.

19 En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem. 20 Den som hade fått fem talenter kom då och bar fram fem talenter till och sade: Herre, du anförtrodde mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat. 21 *Matt 24:47, Luk 16:10. Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

22 Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, du anförtrodde mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat. 23 Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

24 Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. 25 Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.

26 Hans herre svarade honom: Du usle och late tjänare! Visste du att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut? 27 Då skulle du ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. 28 Ta nu ifrån honom talenten och ge den till honom som har tio talenter. 29 *Matt 13:12, Mark 4:25, Luk 8:18, 19:26. Var och en som har ska få, och det i överflöd, men den som inget har ska bli fråntagen också det han har. 30 *Matt 8:12, 22:13, 24:51. Och kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.

31 *Sak 14:5, Matt 16:27, 19:28, 1 Tess 4:16, 2 Tess 1:7. När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 *Matt 13:49, 2 Kor 5:10. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.

34 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. 35 *Jes 58:7, Hes 18:7f. För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 *Hebr 13:3. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.

37 Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38 Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? 39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40 *Ords 19:17, Matt 10:40, Hebr 6:10. Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.

41 *Matt 7:23, Luk 13:27, Upp 20:10, 15. Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.

44 Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? 45 Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 *Dan 12:2, Joh 5:29. Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."