1 Nā, i te mea kua whānau nei a Īhu ki Pēterehema o Hūria, i ngā rā o Kīngi Herora, nā, ka haere mai ētahi Maki i te rāwhiti ki Hiruhārama, 2 ka mea, "Kei hea tēnei kua whānau nei hei kīngi mō ngā Hūrai? I kite hoki mātou i tōna whetū i te rāwhiti, ā, ka tae mai nei ki te koropiko ki a ia."

3 Ā, nō te rongonga o Kīngi Herora, ka ohorere rātou ko Hiruhārama katoa. 4 Nā, whakaminea katoatia ana e ia ngā tohunga nui me ngā karaipi o te iwi, ā, ka ui ki a rātou ki te wāhi e whānau ai a te Karaiti.

5 Ka mea rātou ki a ia, "Ki Pēterehema o Hūria; ko tā te poropiti hoki tēnei i tuhituhi ai:

6 ‘Ā, ko koe, e Pēterehema, whenua o Hūrā,

ehara rawa i te iti rawa i roto i ngā kāwana o Hūrā;

e puta mai hoki i a koe he kāwana,

hei hēpara mō tāku iwi, mō Īharaira.’ "

7 Nā, ka oti ngā Maki te karanga puku e Herora, ka uia mārietia rātou ki te wā i puta mai ai te whetū. 8 Ā, ungā ana rātou e ia ki Pēterehema, i mea ia, "Haere, rapua mārietia te tamaiti; ā, ka kitea, ka whakahoki mai i te kōrero ki ahau, kia haere ai hoki ahau ki te koropiko ki a ia."

9 Nā, ka rongo rātou i tā te kīngi, ka haere; nā, ko te whetū, i kite ai rātou i te rāwhiti, e haere ana i mua i a rātou, ā tae noa, tū noa ki runga ake i te takotoranga o te tamaiti. 10 Ā, i tō rātou kitenga i te whetū, ko te tino haringa i hari ai. 11 Ā, ka tae ki roto ki te whare, ka kite i te tamaiti rāua ko tōna whaea, ko Meri, nā, tāpapa ana rātou, koropiko ana ki a ia, ā, nō ka māwhera ō rātou taonga, ka hoatu ētahi mea ki a ia, he kōura, he parakihe, he maira.

12 Ā, i whakatūpatoria rātou e te Atua, he mea moemoeā, kia kaua e hoki ki a Herora; nā, haere ana ki tō rātou kāinga he ara kē.

13 Ā, ka riro atu rātou, nā, ka puta moemoeā tētahi anahera a te Ariki ki a Hōhepa, ka mea, "E ara, tangohia te tamaiti rāua ko tōna whaea, e rere ki Īhipa, ā, hei reira koe kia kōrero rā anō ahau ki a koe; meāke hoki rapu a Herora i te tamaiti kia whakangaromia."

14 Nā, ka ara ake ia, ka mau ki te tamaiti rāua ko tōna whaea i te pō, ā, haere ana ki Īhipa, 15 ā, noho ana i reira, mate noa a Herora. Nā, ka rite tā te Ariki i kōrerotia e te poropiti, i mea ai ia, "He mea karanga nāku tāku tamaiti i Īhipa."

16 Ā, nō te kitenga o Herora ka oti ia te tinihanga e ngā Maki, rahi rawa tōna riri, ka tono tāngata, ā, patua iho ngā tamariki katoa, ngā mea e rua nei ō rātou tau, me ō muri iho, i Pēterehema, i ngā wāhi katoa o reira, he mea whakarite ki te tāima i uia mārietia e ia ki ngā Maki.

17 Kātahi, ka rite tā Heremaia poropiti i kōrero ai, i mea ai:

18 "I rangona he reo ki Rama,

he uhunga, he tangi, he auē nui.

Ko Rahera e tangi ana ki āna tamariki;

ā, kīhai i pai kia whakamārietia,

nō te mea kua kāhore rātou."

19 Ā, nō ka mate a Herora, nā, ka puta moemoeā te anahera a te Ariki ki a Hōhepa, ki Īhipa, 20 ka mea, "Ara ake, tangohia te tamaiti rāua ko tōna whaea, ā, haere ki te whenua o Īharaira; kua mate hoki te hunga i whai kia patua te tamaiti." 21 Ā, ko tōna aranga ake, ka mau ki te tamaiti rāua ko tōna whaea, ka haere ki te whenua o Īharaira.

22 Otirā, ka rongo ia ko Arakerauha te kīngi o Hūria i muri i tōna matua, i a Herora, ka wehi ki te haere ki reira. Otiia, i whakamaharatia ia e te Atua, he mea moemoeā, ā, haere ana ki ngā wāhi o Karirī. 23 Ā, ka tae, ā, ka noho ki tētahi pā, ko Nahareta te ingoa; i rite ai tā ngā poropiti i mea ai, "Me hua ia he tangata nō Nahareta."

1 *Luk 2:1f. När Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid*2:1kung Herodes tidHerodes den store var kung över Judeen 37-4 f Kr. Han var en grym och misstänksam härskare som hade avrättat många för att bevara sin maktposition, även hustrun Mariamne och flera söner. Troligen föddes Jesus ca 5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr)., då kom vise män*2:1vise mänGrek. mágoi syftade ursprungligen på präster i persiska Medien, men användes också brett om sådana som ägnade sig åt magi (Apg 8:9, 13:6) och fördold kunskap som dröm- och stjärntydning. Ordet användes även om babyloniska stjärntydare (Dan 2:2). Messiasprofetian om stjärnan från Jakob (4 Mos 24:17) kan ha tilldragit sig deras intresse. från Östern till Jerusalem 2 *4 Mos 24:17. och frågade: "Var är judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom."

3 När kung Herodes fick höra det blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom. 4 Och han samlade folkets alla överstepräster*2:4översteprästerÖversteprästen var folkets högste religiöse ledare (3 Mos 21:10f, Hebr 5-9) och ordförande i Stora rådet (Matt 26:3, Apg 5:21f). Under NT:s tid fanns flera som kallades överstepräster (jfr Apg 4:6), men endast en som var tjänstgörande (se även not till Luk 3:2). och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. 5 De svarade: "I Betlehem i Judeen, för så är skrivet genom profeten*2:5genom profetenCitatet i vers 6 är en sammanställning av Mika 5:2, 2 Sam 5:2 och 1 Krön 11:2 (jfr även Joh 7:42).:

6 *Joh 7:42.Du Betlehem i Juda land,

du är alls inte minst

bland Juda furstar,

för från dig ska utgå en furste

som ska vara en herde

för mitt folk Israel."

7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig de vise männen och frågade noga ut dem om tiden då stjärnan hade visat sig. 8 Sedan skickade han dem till Betlehem och sade: "Gå och sök noga efter barnet. När ni har funnit det, meddela då mig så att också jag kan komma och tillbe det."

9 De lyssnade till kungen och gav sig i väg. Och stjärnan som de hade sett gå upp*2:9sett gå uppAnnan översättning: "sett i Östern" (soluppgångens väderstreck, jfr vers 1). gick nu före dem, tills den stannade över platsen där barnet var. 10 När de såg stjärnan fylldes de av mycket stor glädje, 11 *Ps 72:10, Jes 60:6, 2:20 2 Mos 4:19. och de gick in i huset och fick se barnet med Maria, dess mor. Då föll de ner och tillbad honom, och de öppnade sina skattkistor och bar fram gåvor till honom: guld, rökelse och myrra*2:11rökelse och myrraDyrbara doftande kådor som bl a användes vid tempelgudstjänsten (se 2 Mos 30:23, 34).. 12 Och sedan de i en dröm blivit varnade för att vända tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.

13 När de vise männen hade rest i väg, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: "Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och fly till Egypten! Stanna där tills jag säger till dig, för Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det."

14 Josef steg då upp och tog samma natt med sig barnet och dess mor och gav sig av till Egypten. 15 Där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Ut ur Egypten kallade jag min son.*2:15Hos 11:1. I Egypten bodde på NT:s tid ca 1 miljon judar enligt filosofen Filon.

16 När Herodes insåg att han hade blivit lurad av de vise männen blev han ursinnig, och han lät döda alla pojkar i Betlehem och hela dess omgivning som var två år eller yngre, detta enligt tiden som han noga tagit reda på av de vise männen. 17 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia:

18 *Jer 31:15.Ett skri hörs i Rama,

gråt och bitter klagan:

Rakel gråter över sina barn,

och hon vägrar låta sig tröstas,

för de finns inte mer.*2:18Jer 31:15. Rakels grav ligger än idag i utkanten av Betlehem (1 Mos 35:19).

19 När Herodes var död, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten 20 *2 Mos 4:19. och sade: "Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och bege dig till Israels land, för de som ville ta barnets liv är döda*2:20de som ville ta barnets liv är dödaHerodes den store dog troligen under våren år 4 f Kr.." 21 Han steg då upp och tog med sig barnet och dess mor och kom till Israels land.

22 Men när han hörde att Arkelaus*2:22ArkelausHerodes son ärvde sin fars grymhet och dödade tusentals människor i Judeen (jfr Luk 19:12f med not) innan han år 6 e Kr blev avsatt och ersatt med en romersk prokurator. var kung över Judeen efter sin far Herodes vågade han inte bege sig dit. Och sedan han i en dröm blivit varnad för detta, drog han bort till Galileens område. 23 Han bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det som var sagt genom profeterna skulle uppfyllas: att Jesus skulle kallas nasaré*2:23nasaréStadens Nasarets namn kommer av hebr. néser, Telningen, ett namn för Messias (Jes 11:1). Ordet påminner också om Dom 13:5, där frälsargestalten Simson helgas i moderlivet åt Herren som "nasir" (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18)..