1 Nā, ka eke ia ki te kaipuke, ka whiti ki tāwāhi, ka haere ki tōna pā. 2 Nā, ka kawea mai e rātou ki a ia tētahi pararūtiki, e takoto ana i runga i te moenga; nō te kitenga o Īhu i tō rātou whakapono ka mea ia ki te pararūtiki, "E tama, kia māia; ka oti ōu hara te muru."

3 Nā, ka mea ētahi o ngā karaipi ki a rātou anō, "E kohukohu ana tēnei tangata!"

4 Ā, ka kite a Īhu i ō rātou whakaaro, ka mea ia, "He aha i kino ai ngā whakaaro o roto o ō koutou ngākau? 5 Ko tēhea oti te mea takoto noa, ko te mea, ‘Ka oti ōu hara te muru,’ ko te mea rānei, ‘Whakatika, haere’? 6 Otirā, kia mātau ai koutou he mana muru hara tō te Tama a te tangata i runga i te whenua." Kātahi, ia ka mea ki te pararūtiki, "Whakatika, tangohia ake tōu moenga, ā, haere ki tōu whare."

7 Nā, whakatika ana ia, haere ana ki tōna whare. 8 Nō te kitenga ia o te hui, ka wehi, ka whakakorōria i te Atua, i hōmai ai tēnei mana ki ngā tāngata.

9 Ā, i a Īhu e haere ana i reira, ka kite ia i tētahi tangata, ko Matiu te ingoa, e noho ana i te wāhi tango takoha; ā, ka mea ki a ia, "Arumia ahau."

Nā, whakatika ana ia, aru ana i a ia.

10 Ā, i a ia e noho ana ki te kai i roto i te whare, nā, he tokomaha ngā pupirikana me ngā tāngata hara i haere mai, i noho tahi ki a Īhu rātou ko āna ākonga. 11 Ā, nō te kitenga o ngā Parihi, ka mea ki āna ākonga, "He aha tō koutou Kaiwhakaako ka kai tahi ai me ngā pupirikana, me ngā tāngata hara?"

12 Otirā, ka rongo a Īhu, ka mea ki a rātou, "Kāhore he aha o ngā tāngata ora e meatia ai e te rata, engari, o te hunga e mate ana. 13 Nā, haere, ākona te tikanga o tēnei, ‘Ko tāku e pai ai ko te tohu tangata, hāunga te patunga tapu.’ Kīhai hoki ahau i haere mai ki te karanga i te hunga tika, engari i te hunga hara, kia rīpenetā."

14 Me i reira ka haere mai ki a ia ngā ākonga a Hoani, ka mea, "He aha i maha ai o mātou ko ngā Parihi nohoanga pukutanga, ā, kāhore āu ākonga e nohopuku?"

15 Nā, ka mea a Īhu ki a rātou, "E āhei rānei ngā tamariki o te whare mārena te tangi, i te mea kei a rātou te tāne mārena hou? Nā, tērā e tae mai ngā rā, e tangohia ai te tāne mārena hou i a rātou, ā, ko reira nohopuku ai rātou.

16 "E kore e meatia e te tangata tētahi wāhi o te kahu hou hei pāpaki mō te kahu tawhito, nō te mea ka riro tētahi wāhi o taua kākahu i te whakakapi, ā, ka nui rawa te pakaru. 17 E kore e ringihia te wāina hou ki ngā ipu tawhito; kei pakaru ngā ipu, ā, ka maringi te wāina, kore ake ngā ipu; erangi, e ringihia ana te wāina hou ki ngā ipu hou, ā, ka ora taua rua."

18 I a ia e kōrero ana i ēnei mea ki a rātou, nā, ka haere mai tētahi rangatira, ka koropiko ki a ia, ka mea, "Tēnei kua marere tāku tamāhine; otirā, māu e haere ake, e whakapā tōu ringa ki a ia, ā, ka ora."

19 Nā, ka whakatika a Īhu rātou ko āna ākonga, ā, aru ana i a ia.

20 Nā, ko te haerenga ki muri i a ia o tētahi wahine, tekau mā rua ngā tau i mate ai i te pākaruhanga toto, ā, ka pā ki te tāniko o tōna kākahu; 21 i mea hoki i roto i a ia, "Kia pā kau oti ahau ki tōna kākahu, ka ora ahau."

22 Nā, ka tahuri a Īhu, ā, ka kite i a ia, ka mea, "Kia māia, e kō! Nā tōu whakapono koe i ora ai." Ā, ora ake te wahine i taua wā anō.

23 Nā, i te taenga o Īhu ki te whare o te rangatira, ka kite i ngā kaiwhakatangi pūtōrino, i te huihui hoki e ngangau ana, 24 ka mea ia ki a rātou, "Whakaatea! Kāhore hoki i mate te kōtiro, erangi e moe ana." Ā, kataina iho ia e rātou. 25 Heoi, ka oti te huihui te pei ki waho, ka tomo ia ki roto, ka mau ki tōna ringa, ā, ara ake ana te kōtiro. 26 Ā, pakū ana tēnei rongo puta noa i taua whenua.

27 Ā, i a Īhu e haere atu ana i reira, tokorua ngā matapō i aru i a ia, ka karanga ake, ka mea, "E te Tama a Rāwiri, kia aroha ki a māua!"

28 Ā, ka tapoko ia ki te whare, ka haere atu ngā matapō ki a ia; nā, ka mea a Īhu ki a rāua, "E whakapono ana rānei kōrua e taea tēnei e ahau?"

Ka mea rāua ki a ia, "Āe, e te Ariki."

29 Me i reira ka pā ia ki ō rāua kanohi, ka mea, "Kia rite ki tō kōrua whakapono te meatanga ki a kōrua." 30 Nā, kua kite ō rāua kanohi; kātahi ka whakatūpato a Īhu i a rāua ka mea, "Kia mahara kei rangona e te tangata."

31 Ko rāua ia i puta atu ki waho, ā, kōrerotia nuitia ana ia puta noa i taua whenua.

32 I a rāua e puta ana ki waho, ka kawea mai ki a ia tētahi tangata wahangū, he rēwera tōna. 33 Ā, ka oti te rēwera te pei, ka whai reo te wahangū; ā, mīharo ana te mano, ka mea, "Kāhore anō i kitea te pēnei i roto i a Īharaira."

34 Otirā, ka mea ngā Parihi, "Nā te rangatira o ngā rēwera tāna peinga rēwera."

35 Nā, ka hāereerea e Īhu ngā pā katoa me ngā kāinga, ā, ka ako i roto i ō rātou whare karakia, ka kauwhau i te rongopai o te rangatiratanga, me te whakaora i te tini o ngā mate, i te tini o ngā tūrorotanga o te iwi. 36 Ā, nō tōna kitenga i ngā mano, ka toko ake tōna ngākau aroha ki a rātou, e māuiui ana hoki rātou, e marara kē ana, me he hipi hēparakore. 37 Kātahi, ia ka mea ki āna ākonga, "He nui te kotinga, ko ngā kaimahi ia he ruarua. 38 Nā, īnoi atu ki te Ariki nāna te kotinga, kia tonoa e ia he kaimahi ki tāna kotinga."

1 Jesus steg i båten och for över sjön och kom till sin egen stad.*9:1sin egen stadKapernaum (hebr. kfar Nahum, "Nahums by"), livlig gränsstad på norra sidan av Galileiska sjön som Jesus utsåg till sin hemmabas. Staden är utgrävd och bevarad till idag.2 *Mark 2:3f, Luk 5:18f. Där kom några till honom med en förlamad man som låg på en bädd. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna."

3 Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" 4 Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan? 5 Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? 6 Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd*9:6ta din bäddTroligen en sovmatta som enkelt rullades ihop. och gå hem!" 7 Då reste mannen sig upp och gick hem. 8 När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.

9 *Mark 2:14f, Luk 5:27f. Jesus gick vidare därifrån och såg en man som hette Matteus*9:9Matteuskallades också Levi (Mark 2:14, Luk 5:27). sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" Då reste sig Matteus och följde honom.

10 När Jesus sedan var gäst i hans hem, kom många tullindrivare och syndare och låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar. 11 Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: "Varför äter er mästare med tullindrivare och syndare?" 12 Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska*9:12friskaAnnan översättning: "starka". som behöver läkare, utan de sjuka. 13 *1 Sam 15:22, Matt 12:7, Luk 19:10, 1 Tim 1:15. Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer*9:13 Hos 6:6.. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."

14 *Mark 2:18f, Luk 5:33f. Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: "Varför fastar inte dina lärjungar, när vi och fariseerna fastar?" 15 Jesus svarade dem: "Bröllopsgästerna kan väl inte sörja medan brudgummen är hos dem? Men det ska komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.

16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. I så fall river lappen bort ännu mer från manteln och revan blir värre. 17 Och man häller inte nytt vin i gamla säckar.*9:17nytt vin i gamla säckarDruvsaften jäste i täta skinnsäckar som spändes ut vid jäsningen (jfr Job 32:19). Efteråt kunde skinnet inte återanvändas till en andra jäsning. I så fall sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar. Då bevaras både vin och säckar."

18 *Mark 5:22f, Luk 8:41f. Medan Jesus talade till dem, kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: "Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen." 19 Då reste sig Jesus och följde med honom, tillsammans med sina lärjungar.

20 Plötsligt kom en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen*9:20hörntofsenBars på manteln som en symbol för Guds bud (4 Mos 15:38f). på hans mantel, 21 för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans mantel blir jag frisk."*9:21friskAnnan översättning: "frälst" (även i vers 22).22 Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: "Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från den stunden var kvinnan frisk.

23 *Mark 5:38f, Luk 8:51f. När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och den upprörda folkskaran, 24 sade han: "Gå härifrån! Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. 25 Men när folket hade skickats ut gick han in och tog flickans hand, och hon reste sig. 26 Och ryktet om detta gick ut i hela det området.

27 När Jesus gick vidare därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: "Förbarma dig över oss, Davids son!" 28 Och när han hade kommit hem*9:28hemtill Petrus hus, Jesu tillfälliga bostad i Kapernaum (Matt 8:14, 17:25, Joh 2:12)., gick de fram till honom. Jesus frågade dem: "Tror ni att jag kan göra detta?" De svarade: "Ja, Herre." 29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Så som ni tror ska det ske för er." 30 Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta det." 31 Men de gick och spred ut ryktet om honom i hela det området.

32 *Luk 11:14f. Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. 33 När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" 34 *Matt 12:24, Mark 3:22. Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."

35 *Mark 6:6. Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 36 *4 Mos 27:17, Hes 34:5, Sak 10:2. När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. 37 Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor men arbetarna är få. 38 *Luk 10:2, Joh 4:35. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd."