1 Ā, ka oho ake a Īhu, ka kōrero kupu whakarite anō ki a rātou, ka mea, 2 "Ka rite te rangatiratanga o te rangi ki tētahi kīngi, i whakatakoto mārena mō tāna tama. 3 Ā, tonoa ana āna pononga, hei karanga i te hunga i kōrerotia ki te mārena; heoi, kīhai rātou i pai ki te haere.

4 "Ka tono anō ia i ērā atu pononga, ka mea, ‘Mea atu ki te hunga i kōrerotia: "Nā, kua rite tāku hākari, kua oti āku pūru, āku mea mōmona te patu, ā, kua rite katoa ngā mea; haere mai ki te mārena." ’

5 "Otirā, i paopaongia e rātou, haere ana ko tētahi ki tāna māra, ko tētahi ki tāna hokohoko. 6 Nā, hopukina ana āna pononga e ngā mea i mahue, tūkinotia ana rātou, ā, whakamatea iho. 7 Otiia, i riri te kīngi; ā, tonoa atu ana āna taua, whakangaromia ana taua hunga kōhuru, tahuna iho tō rātou pā.

8 "Kātahi, ia ka mea ki āna pononga, ‘E rite ana te mārena, ko te hunga ia i karangatia kīhai i pai. 9 Nā, haere koutou ki ngā pekanga o ngā ara, ā, tonoa mai ki te mārena te hunga katoa e kite ai koutou.’ 10 Nā, ka haere aua pononga ki ngā ara, ā, huihuia katoatia ana te hunga i kitea e rātou, āna pai, āna kino; nā, kikī ana te mārena i ngā manuhiri.

11 "Otiia, nō te tapokoranga o te kīngi kia kite i ngā manuhiri, ka kitea e ia i reira he tangata kāhore nei ōna kākahu mārena; 12 ā, ka mea ki a ia, ‘E hoa, he aha koe i tomo mai ai ki konei kāhore nei ōu kahu mārena?’ Heoi, kīhai ia i kuihi.

13 "Nā, ka mea te kīngi ki ngā kaimahi, ‘Herea ōna ringa, ōna waewae, kawea atu, makā ki te pōuri i waho rawa; ko te wāhi tērā o te tangi, o te tetēā o ngā niho.’

14 "He tokomaha hoki e karangatia, he ruarua ia e whiriwhiria."

15 Me i reira ka haere ngā Parihi, ka rūnanga ki te pēhea e mau ai tētahi kupu āna. 16 Ā, ka tonoa ki a ia ā rātou ākonga me ngā tāngata piri ki a Herora, hei mea, "E te Kaiwhakaako, e mātau ana mātou he pono koe, e whakaako ana koe i te ara a te Atua i runga i te pono, e kore anō tā te tangata, e whakaaroa e koe; e kore nei hoki koe e titiro ki te kanohi tangata. 17 Tēnā, kōrerotia ki a mātou, e pēhea ana tōu whakaaro? He mea tika rānei te hoatu takoha ki a Hīhā, kāhore rānei?"

18 Otiia, i mōhio a Īhu ki tō rātou whakaaro kino, ā, ka mea, "He aha tā koutou e whakamātautau nā i ahau, e te hunga tinihanga? 19 Tēnā koa, kia kite ahau i te moni i takoha." Ā, mauria mai ana e rātou ki a ia he pene. 20 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Nō wai tēnei āhua me te tuhituhinga?"

21 Ka mea rātou ki a ia, "Nō Hīhā."

Kātahi ia ka mea ki a rātou, "Hoatu ki a Hīhā, ngā mea a Hīhā, ki te Atua anō ngā mea a te Atua."

22 Ka rongo rātou, ka mīharo; ā, mahue ake ia i a rātou, ā, haere ana rātou.

23 I taua rā ka haere mai ki a ia ngā Haruki, e mea nei kāhore he aranga, ka ui ki a ia, 24 ka mea, "E te Kaiwhakaako, i mea a Mohi, ki te mate te tangata, ā, kāhore āna tamariki, mā tōna teina e mārena tāna wahine, e whakatupu ake he uri mō tōna tuakana. 25 Nā, tokowhitu tētahi whānau i a mātou, he tuākana, he tēina; te mārenatanga o te tuatahi, ka mate, ā, hore ōna uri, waiho iho tāna wahine mā tōna teina. 26 Me te tuarua anō, me te tuatoru, puta noa i te tuawhitu. 27 Ā muri iho i a rātou katoa, ka mate te wahine. 28 Nā, i te aranga, mā wai o te tokowhitu te wahine? I a rātou katoa nei hoki ia."

29 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a rātou, "E hē ana koutou, tē mōhio ki ngā karaipiture, ki te kaha anō o te Atua. 30 I te aranga hoki e kore rātou e mārena, e kore anō e hoatu kia mārenatia, engari, ka rite ki ngā anahera a te Atua i te rangi. 31 Nā, ko te aranga o te hunga mate, kāhore anō koutou i kite i tā te Atua i kōrero ai ki a koutou, i mea ai, 32 ‘Ko ahau te Atua o Āperahama, te Atua o Īhaka, te Atua o Hākopa’? Ehara te Atua i te Atua nō te hunga mate, engari, nō te hunga ora."

33 Ā, nō ka rongo te mano, ka mīharo ki tāna ako.

34 Nō te rongonga ia o ngā Parihi, kua kopi i a ia te māngai o ngā Haruki, ka whakamine tahi rātou. 35 Nā, ka ui tētahi o rātou, he kaiako i te ture, ka whakamātautau i a ia, ka mea, 36 "E te Kaiwhakaako, ko tēhea te kupu nui o te ture?"

37 Ka mea a Īhu ki a ia, " ‘Kia whakapaua tōu ngākau, tōu wairua, tōu hinengaro, ki te aroha ki te Ariki, ki tōu Atua.’ 38 Ko te tuatahi tēnei, ko te kupu nui. 39 He rite anō te tuarua ki tēnei, ‘Kia aroha koe ki tōu hoa tata, ānō ko koe.’ 40 Kei runga i ēnei kupu e rua e iri ana te ture me ngā poropiti."

41 Ā, i ngā Parihi e noho huihui ana, ka ui a Īhu ki a rātou, 42 ka mea, "He pēhea ō koutou whakaaro ki a te Karaiti? Nā wai ia tama?"

Ka mea rātou ki a ia, "Nā Rāwiri."

43 Ka mea ia ki a rātou, "He aha rā a Rāwiri, i a ia e nohoia ana e te Wairua, i karanga ai i a ia he Ariki? I mea hoki ia,

44 ‘I mea te Ariki ki tōku Ariki:

"Hei tōku matau koe noho ai,

kia meinga rā anō e ahau ōu hoariri

hei tūranga waewae mōu." ’

45 Nā, ka kīia nei ia e Rāwiri he Ariki, he pēhea i tama ai ki a ia?"

46 Ā, hore he tangata i āhei te whakahoki kupu ki a ia, kīhai rawa anō tētahi i māia ki te ui ki a ia i taua rā iho anō.

1 Jesus talade än en gång till dem i liknelser: 2 *Luk 14:16f, Joh 3:29. "Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. 3 Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.

4 *Ords 9:1f. Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! 5 Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer. 6 De andra grep hans tjänare och misshandlade*22:6misshandladeAnnan översättning: "förnedrade". och dödade dem.

7 *Matt 24:2. Då blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8 Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9 *Matt 13:47, 21:43. Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10 Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.

11 *Ef 4:24, Upp 19:8. När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg. 13 *Matt 8:12, 13:41f, 25:30. Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder. 14 Många är kallade, men få är utvalda."

15 *Mark 12:13f, Luk 20:20f. Då gick fariseerna och gjorde upp planer för att snärja honom genom något som han sade. 16 De sände sina lärjungar till honom tillsammans med herodianerna*22:16herodianernaPersoner som stödde Herodes kungaätt. De utgjorde inte något organiserat parti och namnet finns inte belagt utanför NT. för att säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och lär ut sanningen om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. 17 Så säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren*22:17att betala skatt till kejsarenEn tvistefråga, eftersom skatten innebar att erkänna Roms överhöghet. Detta såg de nationalistiska seloterna som ett svek mot Israels Gud, medan fariseerna och saddukeerna accepterade situationen. eller inte?"

18 Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför prövar ni mig, era hycklare? 19 Visa mig myntet som skatten betalas med." De räckte honom en denar*22:19denarEtt litet romerskt silvermynt, värt en hel dagslön för den enkle arbetaren (Matt 20:2)., 20 och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" 21 *Rom 13:7. De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." 22 När de hörde detta blev de förundrade, och de lämnade honom och gick sin väg.

23 *Mark 12:18f, Luk 20:27f. Samma dag kom det fram några saddukeer till Jesus, de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: 24 *5 Mos 25:5. "Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.*22:24 5 Mos 25:5.25 Nu fanns det hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och han hade inga barn, så han efterlämnade sin hustru åt sin bror. 26 På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27 Sist av alla dog kvinnan. 28 Så vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne."

29 Jesus svarade dem: "Ni tar fel, för ni förstår varken Skriften eller Guds makt. 30 Vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

31 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt er: 32 Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Han är inte de dödas Gud, utan de levandes."*22:32 2 Mos 3:6.33 När folket hörde detta var de överväldigade av hans undervisning.

34 Fariseerna hörde att Jesus hade gjort saddukeerna*22:34Fariseerna … saddukeernaMeningsmotståndare i frågan om uppståndelsen (jfr Apg 23:6f). svarslösa och samlades runt honom. 35 *Mark 12:28f, Luk 10:25f. En av dem, en laglärd, ville pröva honom och frågade: 36 "Mästare, vilket är det stör-sta budet i lagen?" 37 Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.*22:37 5 Mos 6:5.38 Det är det största och första budet. 39 *Rom 13:9, Gal 5:14, Jak 2:8. Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.*22:39 3 Mos 19:18.40 *Matt 7:12. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

41 *Mark 12:35f, Luk 20:41f. Medan fariseerna var samlade frågade Jesus dem: 42 "Vad tänker ni om Messias? Vems son är han?" De svarade honom: "Davids." 43 *Fil 2:11. Då sade han till dem: "Hur kan då David genom Anden kalla honom Herre och säga: 44 Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter*22:44under dina fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24)..*22:44Ps 110:1. I psalmen talar Gud Fadern till Messias, Guds Son (jfr Apg 2:34f, 1 Kor 15:25).45 *Jes 11:1, 10, Upp 22:16. Om nu David kallar honom Herre*22:45David kallar honom HerreProfeten David erkänner den kommande Frälsaren som sin Herre (jfr 1 Petr 1:10f), trots att denne är hans ättling (Rom 1:3)., hur kan han då vara Davids son?" 46 Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen fråga honom något mer.