1 Ā, ka mutu ēnei kupu katoa a Īhu, ka mea ia ki āna ākonga, 2 "E mātau ana koutou kia rua ake rā ko te Kapenga, ā, ka tukua te Tama a te tangata kia rīpekatia."

3 Nā, ka whakamine ngā tohunga nui, ngā karaipi, me ngā kaumātua o te iwi, ki te whare o te tohunga nui, ko Kaiapa te ingoa, 4 ka whakatakoto tikanga nanakia e mau ai a Īhu, e whakamatea ai. 5 Otirā, i mea rātou, "Kauaka i te hākari, kei ngangau te iwi."

6 Nā, i a Īhu i Petani i te whare o Haimona repera, 7 ka haere mai tētahi wahine ki a ia me te pouaka kōhatu, kī tonu i te hinu kakara utu nui, ā, ringihia ana ki runga ki tōna mātenga, i a ia e noho ana ki te kai. 8 Nō te kitenga ia o āna ākonga, ka riri, ka mea, "Hei aha tēnei maumau? 9 He nui hoki te utu me i hokona tēnei hinu kakara, ka hoatu ki te hunga rawakore."

10 Ā, i mōhio a Īhu, ka mea ki a rātou, "He aha tā koutou e whakapāwerawera i te wahine nei? He mahi pai hoki tāna i mea nei ki ahau. 11 Kei a koutou tonu hoki te hunga rawakore i ngā wā katoa; tēnā ko ahau e kore e noho tonu ki a koutou. 12 I ringihia ai hoki tēnei hinu kakara ki tōku tinana, he mea mō tōku tanumanga. 13 He pono tāku e mea nei ki a koutou, Ko ngā wāhi o te ao katoa e kauwhautia ai tēnei rongopai, ka kōrerotia anō tā tēnei wahine i mea ai, hei whakamahara ki a ia."

14 Kātahi, ka haere tētahi o te tekau mā rua, ko Hūrā Ikariote te ingoa, ki ngā tohunga nui, 15 ka mea, "He aha tā koutou e pai ai kia hōmai ki ahau, ā, māku ia e tuku ki a koutou?" Ā, ka pāunatia e rātou e toru tekau hiriwa ki a ia. 16 Ā, nō reira mai anō ia i rapu ai i te wā pai e tukua ai ia.

17 Nā, i te rā tuatahi o te Taro Rēwenakore, ka haere ngā ākonga ki a Īhu, ka mea ki a ia, "Ko hea tāu e pai ai kia takā e mātou te Kapenga hei kai māu?"

18 Nā, ka mea ia, "Haere ki te pā, ki a mea, ka kī atu ki a ia, ‘E mea ana te Kaiwhakaako, Ka tata tōku tāima; hei a koe mātou ko āku ākonga mea ai i te Kapenga.’ "

19 Ā, meatia ana e ngā ākonga tā Īhu i whakarite ai ki a rātou; takā ana e rātou te Kapenga.

20 Ka ahiahi, ka noho ia me te tekau mā rua. 21 Ā, i a rātou e kai ana, ka mea ia, "He pono tāku e mea nei ki a koutou, mā tētahi o koutou ahau e tuku."

22 Ā, pōuri noa iho rātou, ka anga, ka kōrero takitahi ki a ia, "Ko ahau rānei, e te Ariki?"

23 Ā, ka whakahoki ia, ka mea, "Ko te tangata, e toutou tahi nei ō māua ringa ki te rīhi, māna ahau e tuku. 24 E haere ana hoki te Tama a te tangata, e pērā ana me te mea i tuhituhia mōna. Otiia, auē te mate mō te tangata e tukua ai te Tama a te tangata! He pai mō taua tangata me i kaua ia e whānau."

25 Kātahi a Hūrā, tōna kaituku, ka oho ake, ka mea, "E te Kaiwhakaako, ko ahau rānei?"

Anō rā ko ia ki a ia, "Kua kōrerotia nā e koe."

26 Ā, i a rātou e kai ana, ka mau a Īhu ki te taro, ā, ka mutu te whakapai, ka whawhati. Ka hoatu ki ngā ākonga, ka mea, "Tangohia, kainga; ko tōku tinana tēnei."

27 Nā, ka mau ia ki te kapu, ā, ka mutu te whakawhetai, ka hoatu ki a rātou, ka mea, "Inumia tētahi wāhi o tēnei e koutou katoa. 28 Ko ōku toto hoki ēnei, ko o te kawenata hou, e whakahekea ana mō te tini, hei murunga hara. 29 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, e kore ahau e inu i tēnei hua o te wāina ā mua ake nei, kia taea rā anō taua rā e inumia houtia ai e tātou i te rangatiratanga o tōku Matua."

30 Ā, nō ka mutu tā rātou hīmene, ka haere ki Maunga Ōriwa.

31 Kātahi, a Īhu ka mea ki a rātou, "Ka hē katoa koutou ki ahau i tēnei pō, kua oti hoki te tuhituhi:

‘Ka patua e ahau te hēpara,

ā, ka whakamararatia ngā hipi o te kāhui.’

32 Otirā, muri iho i tōku aranga, ka haere ahau i mua i a koutou ki Karirī."

33 Nā, ka whakahoki a Pita, ka mea ki a ia, "Ahakoa hē noa te katoa ki a koe, e kore rawa ahau e hē."

34 Ka mea a Īhu ki a ia, "He pono tāku e mea nei ki a koe, ko tēnei pō anō, i te mea kāhore anō i tangi noa te tīkaokao, ka toru āu whakakāhoretanga i ahau."

35 Ka mea a Pita ki a ia, "Ahakoa kua takoto te tikanga kia mate tahi tāua, e kore ahau e whakakāhore i a koe." I pērā anō te kī a ngā ākonga katoa.

36 Kātahi, ka haere rātou ko Īhu ki tētahi wāhi, tōna ingoa nei ko Kehemane, ā, ka mea ia ki āna ākonga, "Hei konei koutou noho ai, kia haere ahau ki kōina īnoi ai." 37 Nā, ka mau ia ki a Pita rātou ko ngā tama tokorua a Heperi, ā, ka tīmata te pōuri, te tūmatatenga. 38 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Kī tonu tōku wairua i te pōuri, tata pū ki te mate; hei konei koutou noho ai, kia mataara tahi tātou."

39 Ā, haere ana ia ki tahaki tata atu, ka takoto tāpapa, ka īnoi, ka mea, "E tōku Matua, ki te mea e āhei, kia pahemo atu tēnei kapu i ahau; otirā, kaua e waiho i tāku e pai ai, engari, i tāu."

40 Ā, ka haere ia ki āna ākonga, rokohanga atu e moe ana, nā, ka mea ia ki a Pita, "Ha, ko tā koutou tēnei, tē mataara tahi tātou kia kotahi hāora? 41 Kia mataara me te īnoi, kei uru ki te whakamātautauranga. He hihiko te wairua, ko te kikokiko ia he ngoikore."

42 Ka haere atu anō ia, ko te rua o ōna hokinga, ka īnoi, ka mea, "E tōku Matua, ki te kore e āhei kia pahemo atu tēnei kapu i ahau, ā, me inu anō e ahau, waiho i tāu i pai ai." 43 Ko tōna haerenga mai anō, nā, rokohanga mai e moe ana anō rātou; i taimaha hoki ō rātou kanohi.

44 Nā, ka waiho anō rātou e ia, ā, haere ana anō, ka īnoi, ko te toru o ngā īnoinga, me te whakahua i taua kupu anō. 45 Kātahi, ia ka haere ki āna ākonga, ka mea ki a rātou, "Moe tonu, takoto mārie. Nā, ka tata te hāora, ka tukua te Tama a te tangata ki ngā ringa o te hunga hara. 46 Maranga, ka haere tātou. Nanā, ka tata te kaituku i ahau."

47 Ā, i a ia anō e kōrero ana, nā, ka tae mai a Hūrā, tētahi o te tekau mā rua, he tini hoki ngā tāngata i a ia, me ngā hoari, me ngā patu, he mea tono mai nā ngā tohunga nui, nā ngā kaumātua o te iwi. 48 Kua oti hoki tētahi tohu te whakarite ki a rātou e tōna kaituku, i mea ia, "Nā, ko tāku tangata e kihi ai, koia tēnā; hopukia."

49 Nā, tika tonu ia ki a Īhu, ka mea, "Tēnā koe, e te Kaiwhakaako!" ā, kihi ana i a ia.

50 Nā, ka mea a Īhu ki a ia, "E hoa, meinga tāu i haere mai ai ki te mahi."

Me i reira ka haere mai rātou, ka pā ō rātou ringa ki a Īhu, ā, hopukia ana ia. 51 Nā, ka totoro te ringa o tētahi o ngā hoa o Īhu, ā, unuhia ana tāna hoari, ka hāua iho te pononga a te tino tohunga, tapahia ana tōna taringa.

52 Kātahi, ka mea a Īhu ki a ia, "Whakahokia iho tāu hoari ki tōna pūkoro; ka mate hoki i te hoari te hunga hāpai hoari. 53 E hua koe e kore e āhei i ahau āianei te īnoi ki tōku Matua, ā, e hōmai e ia ki ahau he anahera maha atu i ngā rihiona kotahi tekau mā rua? 54 Nei rā, mā te aha ka rite ai tā ngā karaipiture, arā, ko tēnei kia meatia?"

55 I taua wā, ka mea a Īhu ki ngā mano, "He tāhae ahau i haere mai ai koutou me ngā hoari me ngā patu ki te hopu i ahau? I a koutou ahau e noho ana i te temepara, e ako ana i tēnā rā, i tēnā rā, ā, kīhai koutou i hopu i ahau. 56 Nā, i meatia tēnei katoa hei whakarite mō ngā karaipiture a ngā poropiti."

Nā, ka whakarere ngā ākonga katoa i a ia, ā, oma ana.

57 Kātahi, ka kawea a Īhu e ngā kaihopu ki te whare o Kaiapa, o te tino tohunga, i reira hoki ngā karaipi me ngā kaumātua e huihui ana. 58 Ko Pita ia i aru i a ia i tawhiti ki te marae o te tino tohunga, ā, tomo atu ana, noho tahi ana me ngā kaimahi, kia kite i te mutunga.

59 Nā, ka rapu ngā tohunga nui, me ngā kaumātua, me te rūnanga katoa, ki te whakapae teka mō Īhu, kia mate ai ia. 60 Heoi, kīhai i kitea; ahakoa he tokomaha ngā kaiwhakapae teka i haere mai. Muri iho ka puta ngā kaiwhakapae teka tokorua, 61 ka kī, "I mea ia, ‘E taea e ahau te whakahoro te whare tapu o te Atua, ā, kia toru ngā rā ka oti i ahau te hanga.’ "

62 Nā, kua whakatika te tino tohunga, ka mea ki a ia, "Kāhore āu kupu? He aha tā ēnei e whakaatu nei mōu?" 63 Heoi, kīhai a Īhu i kuihi. Nā, ka kī anō te tino tohunga, ka mea ki a ia, "Ko te Atua ora tāku whakaoati mōu, nā, kōrero mai ki a mātou, ko te Karaiti rānei koe, ko te Tama a te Atua?"

64 Ka mea a Īhu ki a ia, "Kua kōrerotia mai nā e koe. Otirā, tēnei anō tāku kupu ki a koutou, ‘Tēnei ake ka kite koutou i te Tama a te tangata e noho ana ki matau o te kaha, e haere mai ana i runga i ngā kapua o te rangi.’ "

65 Kātahi, ka haehae te tino tohunga i ōna kākahu, ka mea, "Kua kohukohu! Hei aha atu mā tātou ngā kaiwhakaatu? Nā, kua rongo nei koutou i tāna kohukohu. 66 E pēhea ana ō koutou whakaaro?"

Nā, ka whakahoki rātou, ka mea, "Ka tika kia mate."

67 Nā, ka tuwhaina tōna mata e rātou, ka kurua ia; ko ētahi i papaki i a ia, 68 i mea, "Poropiti ki a mātou, e te Karaiti! Nā wai koe i papaki?"

69 Nā, i waho a Pita e noho ana, i te marae; ā, ka haere mai tētahi kōtiro ki a ia, ka mea, "Ko koe hoki i a Īhu o Karirī."

70 Otirā, ka whakakāhore ia i te aroaro o rātou katoa, ka mea, "Kāhore ahau e mōhio ki tāu e kī mai nā."

71 Ā, ka puta atu ia ki waho ki te whakamahau, ka kite anō tētahi atu kōtiro i a ia, ā, ka mea tērā ki te hunga i reira, "I a Īhu anō o Nahareta tēnei."

72 Ā, ka whakakāhore anō ia, me te oati anō, "Kāhore ahau e mōhio ki tēnā tangata."

73 Ā muri tata iho, ka haere mai te hunga e tū ana, ka mea ki a Pita, "Koia anō, ko koe tētahi o rātou; nā tōu reo koe i whakaatu."

74 Kātahi ia, ka tīmata te kanga, te oati, "Kāhore rawa ahau e mōhio ki tēnā tangata!"

Ā, tangi tonu iho te tīkaokao, 75 nā, ka mahara a Pita ki tā Īhu kupu i mea ai ki a ia, "E kore e tangi te tīkaokao, ka toru āu whakakāhoretanga i ahau." Nā, haere ana ia ki waho, ā, nui atu tōna tangi.

1 När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till sina lärjungar: 2 *2 Mos 12f, Matt 20:18. "Ni vet att om två dagar är det påsk*26:2påskHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17).. Då ska Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."

3 *Joh 11:47f. Översteprästerna och folkets äldste samlades nu i översteprästen Kaifas palats. 4 De planerade att gripa Jesus med list och döda honom. 5 Men de sade: "Inte under högtiden, det får inte bli upplopp bland folket."

6 *Mark 14:3f, Joh 12:1f. När Jesus var i Betania*26:6Betaniakan översättas "fattighuset" (jfr vers 9 och 11)., i Simon den spetälskes hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar olja*26:7dyrbar oljaEnligt Mark 14:3f nardusolja värd 300 denarer, vilket motsvarade en hel årslön för en enkel arbetare., och hon hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. 8 När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar och gett till de fattiga."

10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 *5 Mos 15:11. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning*26:12inför min begravningJesus knyter an till seden att behandla den som dött med väldoftande ämnen före begravningen (jfr Joh 19:39f).. 13 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."

14 *Matt 10:4, Mark 14:10f, Luk 22:3f, Joh 11:57. Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna 15 *Sak 11:12. och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" Då vägde de upp trettio silvermynt*26:15trettio silvermyntEnligt 2 Mos 21:32 priset för en slav (30 siklar = 120 denarer). åt honom. 16 Från den stunden sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

17 *2 Mos 12:3f, 15f, Mark 14:12f, Luk 22:7f. På första dagen i det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi gör i ordning så att du kan äta påskalammet?" 18 Han svarade: "Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära. Jag vill äta påskalammet hos dig med mina lärjungar." 19 Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och gjorde i ordning påskalammet.

20 *Mark 14:17f, Luk 22:14, 21f. På kvällen låg Jesus till bords*26:20låg Jesus till bordsVid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge. med de tolv. 21 *Joh 13:21f. Medan de åt, sade han: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig." 22 Då blev de djupt bedrövade och började fråga honom, en efter en: "Det är väl inte jag, Herre?" 23 *Ps 41:10. Han svarade: "Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han ska förråda mig. 24 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född." 25 Judas, han som skulle förråda honom, sade: "Rabbi, det är väl inte jag?" Jesus svarade: "Du har själv sagt det."

26 *Mark 14:22f, Luk 22:19f, 1 Kor 11:23f. Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp." 27 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: "Drick av den alla. 28 *Matt 20:28. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. 29 *Luk 22:18. Jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag jag dricker det nytt med er i min Fars rike."

30 När de sedan hade sjungit lovsången*26:30lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid., gick de ut till Olivberget.

31 *Joh 16:32. Då sade Jesus till dem: "I natt kommer ni alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren i hjorden ska skingras.*26:31 Sak 13:7.32 *Matt 28:7, 16, Mark 14:28. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."

33 *Luk 22:33f, Joh 13:37f. Petrus svarade honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag aldrig överge dig." 34 Jesus sade till honom: "Jag säger dig sanningen: I natt, innan tuppen gal, kommer du att förneka mig tre gånger." 35 Petrus svarade honom: "Även om jag måste dö med dig ska jag aldrig förneka dig!" Samma sak sade alla de andra lärjungarna.

36 *Mark 14:32f, Luk 22:39f, Joh 18:1. Sedan gick Jesus med dem till en plats som kallas Getsemane*26:36GetsemaneOlivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress"., och han sade till lärjungarna: "Sätt er här medan jag går dit bort och ber." 37 Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner, och han greps av sorg och ångest 38 *Joh 12:27. och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka med mig." 39 *Joh 6:38, Hebr 5:7. Han gick lite längre fram, föll ner på sitt ansikte och bad: "Min Far! Om det är möjligt, så låt den här bägaren gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

40 Han kom tillbaka till lärjungarna och fann att de sov. Då sade han till Petrus: "Så ni kunde inte vaka en enda timme med mig? 41 *Gal 5:17, 1 Petr 5:8. Vaka och be att*26:41be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 42 Sedan gick han bort för andra gången och bad: "Min Far, om den inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så ske din vilja."

43 Han kom tillbaka och fann återigen att de sov, för deras ögon var tunga av sömn. 44 Då lämnade han dem och gick åter bort och bad för tredje gången med samma ord igen.

45 Sedan gick han till lärjungarna och sade till dem: "Sover ni fortfarande och vilar er*26:45Sover ni fortfarande och vilar er?Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!".? Nu är stunden här då Människosonen utlämnas i syndares händer. 46 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."

47 *Mark 14:43f, Luk 22:47f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och folkets äldste. 48 Förrädaren hade gett dem ett tecken och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom." 49 Och han gick genast fram till Jesus och sade: "Var hälsad, rabbi!", och kysste honom. 50 *Joh 13:27. Jesus sade till honom: "Min vän, är det därför du är här?" Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.

51 *Mark 14:47, Luk 22:49f, Joh 18:10f. Men en av dem som var med Jesus lyfte handen, drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 52 *1 Mos 9:6, Upp 13:10. Då sade Jesus till honom: "Sätt tillbaka ditt svärd i skidan! Alla som tar till svärd ska dödas med svärd. 53 Eller tror du inte att jag kan be min Far att han genast sänder mig mer än tolv legioner änglar*26:53tolv legioner änglarTroligen ett symboliskt tal. En legion motsvarade ca 6000 man.? 54 *Jes 53:5f, Luk 18:31. Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas som säger att det här måste ske?"

55 *Mark 14:49, Luk 22:52f. I samma stund sade Jesus till folkhopen: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. Jag har suttit i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. 56 *Mark 14:50. Men allt detta har hänt för att profeternas skrifter skulle uppfyllas." Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.

57 *Mark 14:53f, Luk 22:54f, Joh 18:12f. De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kaifas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. 58 Petrus följde Jesus på avstånd fram till översteprästens gård. Där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se hur det skulle sluta.

59 Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden. 60 Men de fann inget, trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist kom det fram två män 61 *Matt 27:40, Joh 2:19. som sade: "Han har sagt: Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar." 62 Då reste sig översteprästen och frågade honom: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" 63 *Jes 53:7, Luk 22:66f. Men Jesus var tyst.

Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden: Säg oss om du är Messias, Guds Son." 64 *Ps 110:1, Sak 12:10, Matt 16:27. Jesus sade till honom: "Du själv har sagt det. Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln."*26:64seMänniskosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens molnMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.

65 *Joh 10:33. Då rev översteprästen sönder sina kläder*26:65rev … sönder sina kläderEtt uttryck för fasa och sorg (jfr t ex 1 Mos 37:29). Enligt lagen var översteprästen förbjuden att göra så (3 Mos 21:10). och sade: "Han har hädat! Behöver vi några fler vittnen? Nu har ni hört hädelsen. 66 *3 Mos 24:16, Joh 19:7. Vad anser ni?" De svarade: "Han förtjänar döden!" 67 *Jes 50:6, Matt 27:30, Luk 22:63f. Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra slog honom i ansiktet*26:67slog honom i ansiktetAnnan översättning: "slog honom med käppar".68 och sade: "Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?"

69 *Mark 14:66f, Luk 22:55f, Joh 18:17f, 25f. Petrus satt ute på gården. En tjänsteflicka kom fram till honom och sade: "Du var också med Jesus från Galileen." 70 Men han nekade inför alla och sade: "Jag vet inte vad du pratar om." 71 Han gick ut i porten, och en annan tjänsteflicka såg honom och sade till dem som var där: "Han där var med Jesus från Nasaret." 72 Han nekade igen och svor på det: "Jag känner inte den mannen." 73 Strax därefter kom de som stod där fram till Petrus och sade: "Visst är du också en av dem! Din dialekt*26:73dialektDen galileiska dialekten (Mark 14:70) ansågs mindre fin än den judeiska eftersom den saknade vissa semitiska strupljud. avslöjar dig." 74 Då började han förbanna och svära: "Jag känner inte den mannen!" Och strax gol tuppen.

75 Då kom Petrus ihåg de ord som Jesus hade sagt: "Innan tuppen gal ska du förneka mig tre gånger." Och han gick ut och grät bittert.