1 I taua wā i haere a Īhu i te hāpati rā waenga wīti; ā, e hiakai ana āna ākonga, nā, ka anga rātou, ka kato i ngā wīti, ka kai. 2 Ā, nō te kitenga o ngā Parihi, ka mea ki a ia, "Nā, āu ākonga e mea nā i te mea e kore e tika kia meinga i te hāpati."

3 Ka mea ia ki a rātou, "Kāhore koutou i kite i tā Rāwiri i mea ai, i a ia e hiakai ana, rātou ko ōna hoa? 4 I tōna tomokanga ki te whare o te Atua, i tāna kainga i ngā taro aroaro, i ngā mea kīhai nei i tika kia kainga e ia, e ōna hoa rānei, engari, mā ngā tohunga anake? 5 Kāhore anō koutou i kite i roto i te ture, e whakanoatia ana te hāpati e ngā tohunga i roto i te temepara i ngā hāpati, ā, kāhore he hē? 6 Ko tāku kupu ia tēnei ki a koutou, kei konei tētahi, he rahi kē i te temepara. 7 Otiia, me i mātau koutou ki tēnei, ‘Ko tāku e pai ai ko te tohu tangata, hāunga te patunga tapu.’ Kāhore koutou i whakahē i te hunga harakore; 8 ko te Tama nei hoki a te tangata te Ariki o te hāpati."

9 Nā, ka haere atu ia i reira, ka tomo ki tō rātou whare karakia; 10 nā, he tangata tērā kua memenge te ringa. Ā, ka ui rātou ki a ia, "He tika rānei te whakaora i te hāpati?" He mea hoki kia whakapāngia ai e rātou he hē ki a ia.

11 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko tēhea tangata o koutou, ki te mea kotahi āna hipi, ā, ka taka ki roto ki te poka i te hāpati, e kore rānei ia e mau ki taua hipi, e hāpai ake? 12 Nā, tērā noa atu tō te tangata pai i tō te hipi. Inā, he tika anō te mahi pai i ngā hāpati."

13 Me i reira ka mea ia ki taua tangata, "Totoro mai tōu ringa." Ā, nō te toronga, kua ora anō, kua pērā me tētahi. 14 Nā, ka haere ngā Parihi ki waho, ka rūnanga mōna me pēhea e ngaro ai ia i a rātou.

15 Otirā, i mātau a Īhu, ā, haere atu ana i reira; ā, he rahi te hui i aru i a ia, ā, whakaorangia ana rātou katoa e ia; 16 ā, i whakatūpato anō ia i a rātou kei whakakitea ia. 17 Nā, ka rite tā Ihāia poropiti i kōrero ai, i mea ai:

18 "Nā, tāku pononga, tāku i whiriwhiri ai,

tāku i aroha ai, tā tōku Wairua i āhuareka ai.

Ka waiho e ahau tōku Wairua ki runga ki a ia,

ā, māna e whakapuaki te whakawā ki ngā tauiwi.

19 E kore ia e totohe, e kore ia e hāmama,

e kore anō e rangona tōna reo i ngā ara.

20 E kore e whatia porokeretia e ia te kākaho i mangungu,

e kore e tineia te muka e whakapaoa ana.

Kia puta rā anō i a ia te whakawā ki te wikitōria,

21 ka tūmanako hoki ngā tauiwi ki tōna ingoa."

22 Me i reira ka kawea mai ki a ia he tangata e nohoia ana e te rēwera, he matapō, he wahangū; ā, whakaorangia ana e ia, nō ka kōrero, ka kite taua matapō, taua wahangū. 23 Ā, ka ohomauri te mano katoa, ka mea, "Ehara ianei tēnei i te Tama a Rāwiri?"

24 Ā, nō te rongonga o ngā Parihi, ka mea, "Ehara i a ia nāna i pei ngā rēwera nei, engari, nā Perehepura, nā te rangatira o ngā rēwera."

25 Ā, i mātau a Īhu ki ō rātou whakaaro, ka mea ki a rātou, "Ki te tahuri iho tētahi rangatiratanga ki a ia anō, ka kore; ki te tahuri iho hoki ki a ia anō tētahi pā, tētahi whare rānei, e kore e tū. 26 Nā, ki te pei a Hātana i a Hātana anō, e tahuri iho ana ki a ia anō; me pēhea e tū ai tōna rangatiratanga? 27 Ā, ki te mea nā Perehepura tāku peinga rēwera, nā wai te peinga a ā koutou tamariki? Nā, ko rātou hei kaiwhakawā mō koutou. 28 Tēnā, ki te mea nā te Wairua o te Atua tāku peinga rēwera, inā, kua tae noa mai te rangatiratanga o te Atua ki a koutou.

29 "Me pēhea oti ka tomo ai te tangata ki te whare o te tangata kaha, ka pāhua ai i ōna taonga, ki te kore ia e mātua here i taua tangata kaha? Ko reira pāhua ai i tōna whare.

30 "Ko te tangata ehara i te hoa nōku, he hoariri ia ki ahau; ko te tangata kāhore e kohikohi tahi māua, e tītaritari ana. 31 Koia ahau ka mea nei ki a koutou, ko ngā hara katoa me ngā kohukohu a te tangata e murua; tēnā ko te kohukohu ki te Wairua Tapu e kore e murua. 32 Ki te kōrero whakahē hoki tētahi mō te Tama a te tangata, e murua tāna; tēnā ki te kōrero whakahē tētahi mō te Wairua Tapu, e kore e murua tāna i tēnei ao, e kore anō i tērā atu."

33 "Meinga rānei te rākau kia pai, ā, pai iho ōna hua; meinga rānei te rākau kia kino, ā, kino iho ōna hua; mā ngā hua hoki ka mōhiotia ai te rākau. 34 E te uri nākahi, me pēhea ka kōrero pai ai koutou, te hunga kino? He pūrenatanga hoki nō te ngākau ngā kupu a te māngai. 35 Ko te tangata pai he pai ana e whakaputa ai i roto i ngā taonga pai o te ngākau; ko te tangata kino hoki he kino ana e whakaputa ai i roto i ngā taonga kino.

36 "Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, me kōrero e ngā tāngata, i te rā whakawā, te tikanga o ngā kupu pokanoa katoa e puaki i a rātou. 37 Mā āu kupu hoki koe ka whakatikaia ai, mā āu kupu anō ka tau ai te hē ki a koe."

38 Me i reira ka kī ētahi o ngā karaipi, o ngā Parihi, ka mea, "E te Kaiwhakaako, e mea ana mātou kia kite i tētahi tohu i a koe."

39 Nā, ka whakahoki ia, ka mea ki a rātou, "E rapu ana te whakatupuranga kino, pūremu, i tētahi tohu; ā, e kore tētahi tohu e hoatu, ko te tohu anake o Hona poropiti. 40 E toru hoki ngā rā o Hona, e toru ngā pō, i roto i te kōpū o te tohorā; waihoki ka toru ngā rā, ka toru ngā pō o te Tama a te tangata ki te manawa o te whenua. 41 E ara ngā tāngata o Ninewe me tēnei whakatupuranga i te whakawākanga, e whakatau i te hē ki a rātou; i rīpenetā hoki rātou i te kauwhau a Hona; ā, tēnei tētahi he nui kē i a Hona. 42 E ara te kuīni o te tonga me tēnei whakatupuranga i te whakawākanga, e whakatau i te hē ki a rātou; i haere mai hoki ia i ngā pito o te whenua ki te whakarongo ki ngā whakaaro nui o Horomona; ā, tēnei tētahi he nui kē i a Horomona."

43 "Ka puta mai te wairua poke i roto i te tangata, ka hāereere rā ngā wāhi maroke rapu okiokinga ai, ā, tē kitea, 44 ka mea ia, ‘Ka hoki ahau ki tōku whare i puta mai ai ahau.’ Ā, nō te taenga atu, rokohanga atu e takoto kau ana, oti rawa te tahi, te whakapai. 45 Nā, ka haere ia, ka tango i ētahi atu wairua tokowhitu hei hoa mōna, he kino noa atu i a ia, ka tomo rātou, ka noho ki reira; ā, kino atu i te tīmatanga te whakamutunga ki taua tangata. Tērā anō e pērā tēnei whakatupuranga kino."

46 I a ia anō e kōrero ana ki te mano, nā, ko tōna whaea rātou ko ōna tēina e tū ana i waho, e whai ana kia kōrero ki a ia. 47 Ā, ka mea tētahi ki a ia, "Nā, tōu whaea me ōu tēina te tū mai nei i waho, e whai ana kia kōrero ki a koe."

48 Nā, ka whakahoki ia, ka mea ki te tangata i kōrero ki a ia, "Ko wai tōku whaea? Ko wai hoki ōku tēina?" 49 Nā, ka totoro tōna ringa ki āna ākonga, ka mea, "Nā, tōku whaea, ōku tēina! 50 Ki te meatia hoki e tētahi tā tōku Matua i te rangi e pai ai, hei teina ia ki ahau, hei tuahine, hei whaea."

1 *5 Mos 23:25, Mark 2:23f, Luk 6:1f. Vid den tiden gick Jesus genom några sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax*12:1rycka av axAtt plocka från en annans åker var tillåtet enligt Mose lag (5 Mos 23:25), men fariseerna definierade det som skördearbete och förbjöd det under sabbaten. och äta.  2 Men fariseerna såg det och sade till honom: "Se! Dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten." 3 Han svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde*12:3läst vad David gjordeSe 1 Sam 21:1f. när han och hans män blev hungriga? 4 *3 Mos 24:9. Han gick in i Guds hus och de åt skådebröden*12:4skådebrödenBröd som lades fram varje vecka i helgedomen som ett ständigt offer inför Guds ansikte (1 Sam 21:6, 2 Mos 25:30, 3 Mos 24:5f)., som varken han eller de som var med honom fick äta utan bara prästerna.

5 *4 Mos 28:9, Joh 7:22. Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet*12:5prästerna i templet utförde sysslorna kring gudstjänsten även på sabbaten (3 Mos 24:8, 4 Mos 28:9). på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är oskyldiga? 6 Jag säger er: Här är något som är större än templet. 7 Hade ni förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer,*12:7 Hos 6:6. då skulle ni inte döma de oskyldiga. 8 Människosonen är sabbatens Herre."

9 Sedan gick han vidare därifrån och kom in i deras synagoga. 10 Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: "Är det tillåtet att bota på sabbaten?" De ville få något att anklaga honom för. 11 *Luk 14:5. Han svarade dem: "Om någon av er har ett får som faller ner i en grop på sabbaten, tar han då inte tag i det och drar upp det? 12 Hur mycket mer värd är inte en människa än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten." 13 Sedan sade han till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram den, och den var nu återställd och lika frisk som den andra.

14 *Joh 5:16. Då gick fariseerna ut och gjorde upp planer för att döda honom. 15 *Mark 3:7f. När Jesus fick veta det, drog han sig undan därifrån.

Många följde honom, och han botade dem alla. 16 Han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, 17 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja:

18 Se min tjänare som jag utvalt,

min älskade som min själ

gläder sig över.

Jag ska sända min Ande

över honom,

och han ska förkunna rätten

för folken.*12:18f Jes 42:1f.

19 Han ska inte gräla eller ropa,

ingen ska höra hans röst

på gatorna.

20 Ett brutet strå

ska han inte krossa,

en rykande veke

ska han inte släcka,

fram till det att han har fört

rätten till seger.

21 *Rom 15:12.Och till hans namn

ska folken sätta sitt hopp.

22 *Matt 9:32f, Luk 11:14f. Sedan förde man fram en besatt till Jesus, en som var blind och stum, och han botade honom så att den stumme talade och såg. 23 Allt folket blev utom sig av förundran och sade: "Kanske är han Davids son?" 24 *Mark 3:22f. När fariseerna hörde det, sade de: "Det är bara med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."

25 *Luk 11:17f. Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: "Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller familj som är splittrad kan inte bestå. 26 Om Satan skulle driva ut Satan är han splittrad och i strid med sig själv. Hur kan då hans rike bestå? 27 *Matt 10:25. Och om jag driver ut de onda andarna med Beelsebul, med vem driver då era söner ut dem? De blir därför era domare. 28 Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike nått er.

29 Eller hur kan någon gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke? Sedan kan han plundra hans hus. 30 Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig skingrar.

31 *Mark 3:28f, Luk 12:10, Hebr 10:26f. Därför säger jag er: All synd och hädelse ska människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden kommer inte att förlåtas. 32 Den som säger något mot Människosonen ska bli förlåten. Men den som talar mot den helige Ande kommer inte att bli förlåten, varken i den här tidsåldern eller i den kommande.

33 *Matt 7:17f, Luk 6:43f. Säg antingen att trädet är gott och frukten god, eller att trädet är dåligt och frukten dålig. För på frukten känner man trädet. 34 *Matt 3:7, 23:33. Huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. 35 En god människa tar fram ur sitt goda förråd det som är gott, och en ond människa tar fram ur sitt onda förråd det som är ont. 36 Men jag säger er: Varje onyttigt ord som människor talar ska de få svara för på domens dag. 37 Efter dina ord ska du frias, och efter dina ord ska du fällas."

38 *Matt 16:1f, Mark 8:11f, 1 Kor 1:22. Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: "Mästare, vi vill se dig göra ett tecken." 39 *Jona 2:1f, Luk 11:29f. Han svarade dem: "Ett ont och trolöst släkte söker ett tecken, men det ska inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken*12:39Jonas teckenProfeten Jona återkom till de levandes värld efter tre dagar inne i fisken och var sedan ett tecken på Guds makt (se Jona bok).. 40 För liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter*12:40tre dagar och tre nätterUttrycket är liktydigt med tre dygn (jfr 1 Sam 30:12-13 i grundtexten). Jesu tid i graven berörde fredagsdygnet, lördagsdygnet och söndagsdygnet., så ska Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter.

41 *Jona 3:5. Nineves män ska vid domen uppstå med det här släktet och bli deras dom. De omvände sig vid Jonas predikan, och här är något som är större än Jona. 42 Söderns drottning*12:41fNineves män … Söderns drottningSe Jona 3, 1 Kung 10, 2 Krön 9. ska vid domen uppstå med det här släktet och bli deras dom. Hon kom från jordens ände för att lyssna till Salomos vishet, och här är något som är större än Salomo.

43 *Luk 11:24f. När en oren ande har farit ut ur en människa, går den genom ökentrakter och söker efter en viloplats men finner ingen. 44 Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den kommer och finner det ledigt och städat och snyggt, 45 *2 Petr 2:20. går den och hämtar sju andra andar som är ännu värre, och de går in och bosätter sig där. För den människan blir slutet värre än början. Så kommer det också att bli för det här onda släktet."

46 *Matt 13:55, Mark 3:31f, Luk 8:19f. Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. 47 Någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig." 48 Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" 49 Han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. 50 *Joh 15:14. Den som gör min himmelske Fars vilja är min bror och min syster och min mor."