1 "Kia tūpato kei mahi i tā koutou mea tika i te aroaro o ngā tāngata, hei tirohanga mā rātou; pēnei kāhore he utu ki a koutou a tō koutou Matua i te rangi.

2 "Nā, ka atawhai koe i te rawakore, aua e whakatangihia te tētere i mua i a koe, kei pērā me te hunga tinihanga i roto i ngā whare karakia, i ngā ara, kia whai korōria ai i ngā tāngata. He pono tāku e mea nei ki a koutou, kei a rātou anō te utu mō rātou. 3 Erangi, ka atawhaitia e koe te rawakore, kei mōhio tōu mauī ki tā tōu matau e mea ai; 4 kia ngaro ai tāu atawhainga rawakore; ā, ko tōu Matua e kite nei i te wāhi ngaro, māna koe e utu."

5 "Ā, ka īnoi koe, kaua e pērā me te hunga tinihanga; ko tā rātou hoki e pai ai ko te īnoi tū i roto i ngā whare karakia, i ngā kokinga o ngā ara, kia kitea ai e te tangata. He pono tāku e mea nei ki a koutou, Kei a rātou anō te utu mō rātou.

6 "Nā, ka īnoi koe, tomo atu ki tōu rūma i roto rawa, ā, nō ka kati tōu tatau, īnoi ki tōu Matua i te wāhi ngaro; ā, ko tōu Matua e kite nei i te wāhi ngaro, māna koe e utu.

7 "Nā, ka īnoi koutou, aua e whakahuatia noatia ko aua kupu anō, kei pērā me ngā tauiwi; ki tā rātou hoki mā ngā kupu maha e rangona ai rātou. 8 Nā, kei rite koutou ki a rātou; e mātau ana hoki tō koutou Matua ki ngā mea e matea ana e koutou, i te mea kīanō koutou i īnoi ki a ia.

9 "Nā, kia pēnei tā koutou īnoi:

E tō mātou Matua i te rangi:

Kia tapu tōu ingoa;

10 kia tae mai tōu rangatiratanga;

kia meatia tāu e pai ai ki runga ki te whenua

kia rite anō ki tō te rangi.

11 Hōmai ki a mātou āianei he taro mā mātou mō tēnei rā.

12 Murua ō mātou hara,

me mātou hoki e muru nei i ō te hunga e hara ana ki a mātou.

13 Aua hoki mātou e kawea kia whakawaia;

engari, whakaorangia mātou i te kino.

Nōu hoki te rangatiratanga, te kaha, me te korōria,

ake, ake.

Āmine.

14 Ki te whakarērea noatia iho hoki e koutou ngā hē o te tangata, ka whakarērea noatia iho anō o koutou e tō koutou Matua i te rangi. 15 Ā, ki te kore e whakarērea noatia iho e koutou ngā hē o ngā tāngata, e kore anō e whakarērea noatia iho ō koutou hē e tō koutou Matua."

16 "Ka nohopuku hoki koutou, kei rite ki te hunga tinihanga, kaua e whakapoururu te kanohi; e whakaahua kē ana hoki rātou i ō rātou kanohi, kia kitea ai e te tangata, e nohopuku ana. He pono tāku e mea nei ki a koutou, Kei a rātou anō te utu mō rātou. 17 Engari, ka nohopuku koe, kaukauria tōu upoko, horoia hoki tōu kanohi; 18 kei kitea koe e te tangata e nohopuku ana, erangi, e tōu Matua i te wāhi ngaro; ā, ko tōu Matua e kite nei i te wāhi ngaro, māna koe e utu."

19 "Kaua e pūrangatia he taonga mō koutou ki te whenua, ki te wāhi e whakangaro ai te huhu, te waikura; ki te wāhi hoki e keri ai te tāhae, tāhae ai. 20 Erangi, pūrangatia mō koutou he taonga ki te rangi, ki te wāhi e kore ai e whakangaro te huhu, te waikura, ki te wāhi hoki e kore ai e keri te tāhae, tāhae ai. 21 Ko te wāhi hoki i ō koutou taonga, ko reira anō ō koutou ngākau."

22 "Ko te kanohi te rama o te tinana. Nā, ki te ātea tōu kanohi, e mārama katoa tōu tinana. 23 Tēnā ki te kino tōu kanohi, ka pōuri katoa tōu tinana. Nā, ki te pōuri te mārama i roto i a koe, anō te nui o tēnā pōuri!"

24 "Kāhore he tangata e pono te mahi ki ngā rangatira tokorua; ka kino hoki ki tētahi, ka aroha ki tētahi; ka ū rānei ki tētahi, ā, ka whakahāwea ki tētahi. E kore e pono i a koutou te mahi ki te Atua, ki te taonga.

25 "Koia ahau ka mea nei ki a koutou, kaua e mānukanuka ki tō koutou ora, ki tā koutou e kai ai, ki tā koutou e inu ai; ki ō koutou tinana rānei, ki tā koutou e kākahu ai. Ehara oti te ora i te rahi atu i te kai, me te tinana i te kākahu? 26 Tirohia ngā manu o te rangi; kāhore rātou e rui, kāhore e kokoti, e kohikohi rānei ki ngā whare wīti; heoi, e whāngainga ana rātou e tō koutou Matua i te rangi. Ehara oti koutou i te mea pai ake i ērā? 27 Ko wai o koutou e taea e ia te whakaaro iho, te hono tētahi wāhi ki tōna roa, kia kotahi te whatīanga?

28 "Ā, he aha koutou i mānukanuka ai ki te kākahu? Maharatia ngā rengarenga o te whenua, te tupu; e kore nei e mahi, e kore nei anō e miro. 29 Ko tāku kupu tēnei ki a koutou, kīhai a Horomona, me tōna korōria katoa, i rite ki tētahi o ēnei te whai kākahu. 30 Ha, ki te pēnei tā te Atua whakakākahu i te tarutaru o te whenua, e tupu nei ināianei, ā, āpōpō ka makā ki te oumu, e kore ianei tāna i a koutou e rahi ake, e te hunga whakapono iti?

31 "Nā, kaua rā e mānukanuka, e mea, ‘He aha tā tātou e kai ai? He aha tā tātou e inu ai? Me whakakākahu tātou ki te aha?’ 32 Ko ēnei mea katoa nei hoki tā ngā tauiwi e rapu ai; e mātau ana hoki tō koutou Matua i te rangi e matea ana e koutou ēnei mea katoa. 33 Engari mātua rapua tōna rangatiratanga, me āna mea tika; ā, ka tāpiritia ēnei mea katoa mā koutou. 34 Nō reira, kaua e mānukanuka ki o āpōpō; mā āpōpō anō ia e mānukanuka. Kāti anō i tōna rā tōna kino."

1 Akta er för att göra era goda gärningar inför människor, för att bli sedda av dem. Då får ni ingen lön hos er Far i himlen. 2 När du ger en gåva*6:2gåvaGrek. eleemosýne, "barmhärtighet" (jfr försvenskningen "allmosa"). Generositet mot nödlidande var påbjudet i Mose lag (5 Mos 15:7-11) och av profeterna (Jer 22:16, Dan 4:27, Amos 2:6). ska du inte basunera ut det, så som hycklarna*6:2hycklarnaAnnan översättning: "skådespelarna" (även i vers 5 och 16). gör i synagogorna och på gatorna för att bli ärade av människor. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.

3 Nej, när du ger en gåva, låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör. 4 Då ges din gåva i det fördolda, och då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig.

5 *Luk 18:11f. Och när ni ber ska ni inte vara som hycklarna, som älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas inför människor. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.

6 *2 Kung 4:33, Apg 9:40. Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Far som är i det fördolda. Då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig.

7 Och när ni ber ska ni inte rabbla tomma ord som hedningarna. De tänker att de ska bli bönhörda för sina många ords skull. 8 Var inte som de, för er Far vet vad ni behöver innan ni ber honom om det.

9 *Luk 11:1f. Så ska ni be:

Vår Far i himlen,

låt ditt namn bli helgat.

10 Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske,

på jorden som i himlen.

11 Ge oss i dag

vårt dagliga bröd*6:11dagliga brödAnnan översättning: "bröd för dagen", "bröd som vi behöver"..

12 Och förlåt oss våra skulder,

så som vi förlåter*6:12förlåterAndra handskrifter: "har förlåtit". dem

som står i skuld till oss.

13 Och för oss inte in i frestelse,

utan fräls oss från det onda*6:13det ondaAnnan översättning: "den onde"..*6:13 Senare handskrifter har en lovprisande avslutning: "För riket är ditt, och makten och äran i evighet. Amen." (Jfr 1 Krön 29:11.)

14 *Mark 11:25, Ef 4:32. För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. 15 *Matt 18:35. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser.

16 När ni fastar*6:16fastarFasta var påbjuden endast på den stora försoningsdagen (3 Mos 16:29, jfr Apg 27:9), men i tider av nöd fastade man ofta som tecken på ånger och sorg (2 Sam 1:12, Neh 1:4, Joel 1:13f). När fastan kom att uppfattas som en religiöst förtjänstfull gärning sökte profeterna korrigera missuppfattningen (Jes 58:1-5, Jer 14:12). På NT:s tid fastade fromma judar varje måndag och torsdag (Luk 18:12)., se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sina ansikten för att visa människor att de fastar. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.

17 Nej, när du fastar, smörj in ditt huvud och tvätta ditt ansikte 18 så att inte människor ser att du fastar, utan bara din Far som är i det fördolda. Då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig.

19 *Jak 5:2f. Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. 20 *Matt 19:21, Luk 12:33f, 1 Tim 6:9, 17f. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

22 *Luk 11:34f. Ögat är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt får hela din kropp ljus. 23 Men om ditt öga är sjukt*6:22ffriskt … sjuktAnnan översättning: "ärligt … ont" eller "generöst … avundsjukt" (jfr 20:15 med not)., ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!

24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre, eller hålla fast vid den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon*6:24mammonArameiska för "rikedom". Pengarna personifieras här som en avgud att slava under..

25 *Luk 12:22f, Fil 4:6, Hebr 13:5. Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26 *Matt 10:29. Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln*6:27alnAvståndet från armbåge till fingertopp, cirka en halvmeter. till sin livslängd?

28 Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 *1 Kung 10:25. Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!

31 Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? 32 Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. 33 *1 Kung 3:13. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. 34 Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.